Svårt att välja rätt solskyddsmedel

Svårt att välja rätt solskyddsmedel

Nanopartiklar, kemikalier och otillåtna ämnen. Väger man samman de senaste årens varningsrön verkar alla de olika skyddande ingredienserna i solkrämen vara farliga på sitt sätt. Testfakta guidar om fördelar och faror med olika solskyddsmedel.

Lotta Hedin, Martin Hansson Publicerad: 13 Jul, 2012
Läs senare

Att för mycket sol kan vara skadligt för huden, och speciellt för våra barn, det är de flesta väl medvetna om idag. När semestern börjar närma sig går vi därför ut för att shoppa krämer, sprejer och stift som ska skydda våra celler från farlig strålning. Men när man står där bland hyllorna är det inte så lätt att veta vad man ska välja.

Ett solskyddsmedel kan antingen innehålla kemiska solskyddsfilter som går in i huden och verkar genom att de absorberar uv- strålningen.

Det kan också innehålla fysikaliska solskyddsfilter, partiklar som ligger kvar på huden och reflekterar strålningen. Ofta består solskyddsmedlet av en kombination av båda.

Men efter flera rapporter i medierna om skadliga ämnen i de kemiska skydden så är det många som känner sig tveksamma till att använda dem. Ett test som publicerades i norska tidningen Foreldre & Barn tidigare i år visade att 10 av 16 solkrämer för barn innehåller farliga ämnen. Bland annat hittade man hormonstörande UV-filter i krämerna.  Och att efterfrågan på solskydd utan kemiska filter ökat märks även hos Läkemedelsverket.
- Vi märker att det finns tillverkare som bara vill använda fysikaliska filter. Många konsumenter vill ha naturlighet och miljövänligt, och det finns ju en debatt om ifall de kemikaliska filtren kan vara skadliga, säger Magnus Crona utredare på kosmetikaenheten på Läkemedelsverket.

Men de fysikaliska filtren, med partiklar som ligger kvar på huden och reflekterar strålningen, är inte helt oproblematiska de heller. Det är framförallt de riktigt små partiklarna, nanopartiklarna, som man inte vet hur de skulle kunna påverka huden.

Det enda ämne som är godkänt som fysikaliskt uv- filter i EU idag är titandioxid, som också ofta förekommer i pyttesmå nanopartiklar i solkrämer. Dessa nanopartiklar har alltså fått okej från EU:s expertkommitté. Men flera forskare menar att det inte alls är tillräckligt utrett vad dessa minipartiklar, har för hälsoeffekter på människor.

Maria Strømme är professor i nanoteknologi vid Uppsala universitet. Hon är inte orolig för att nanopartiklarna skulle tränga in i huden och skada kroppens system, vilket vissa tror.
– Den risken är väldigt liten. Som fysiker oroar jag mig däremot för de fotokatalytiska egenskaper som dessa partiklar har. När UV-ljuset når partiklarna kan det skapas fria radikaler vilka i sin tur kan skada celler i huden, säger hon.

Maria Strømme har själv varit i kontakt med några av de stora tillverkarna av solkrämer som hävdar att risken med fotokatalytiska skador med deras produkter är små.
– De menar att partiklarna bildar agglomerat, det vill säga större samlingar, i stället för att uppträda som små partiklar. Men vad jag vet finns det inga publicerade studier som undersökt dessa egenskaper hos solkrämer.

Vill man ha riktigt hög solskyddsfaktor, som det är i barnkrämer, är det dock svårt att undgå nanopartiklarna. Maria Strømme använder själv den här typen av produkter på sina barn.
– Man måste väga risker mot varandra. Riskerna med solkrämer är förmodligen ändå mycket små i jämförelse med hur farlig solens strålar är. Men jag tycker inte man ska använda dem i onödan utan endast då man verkligen måste tillbringa tid i solen. 

Och det är framförallt om hudens underliggande lager blir exponerade som det skulle kunna vara farligt, enligt Maria Strømme.
– Jag skulle vara extra försiktig med att använda solkräm med nanopartiklar på områden där huden är skadad – där man redan bränt sig av solen, skrapat sig eller på eksem. Sådana områden bör i stället skyddas med kläder, säger hon.

Att människor får besvär av solkrämer är heller inte särskilt vanligt, enligt Olle Larkö, professor i dermatologi, vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg.
– Vissa ämnen i solkrämer kan reagera i solen och ge en typ av allergiska reaktioner eller eksem, men det är ganska ovanligt. Samtidigt vet vi ju inte vad solkrämerna kan ge för effekter på sikt, även om vi i dag inte har några hållpunkter för att de skulle vara farliga. Det bästa är ändå att använda shorts och t-shirt mitt på dagen om det är soligt, säger han.

 

Fler nyheter

Många tillsatser i färdig pepparkaksdeg

Färdig deg underlättar pepparkaksbaket. Men förutom de klassiska julkryddorna innehåller flera märken också en hel del tillsatser. Och kvalitén på kakorna blir varierande bra.

Finaste fotoboken – test av åtta tjänster

En egenproducerad fotobok är en populär julklapp. Vi har testat åtta tjänster och låtit två av Sveriges främsta fotobokskännare bedöma slutresultatet.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Stort test av premiumklassade kontinentalsängar

Testfakta har kvalitets testat elva kontinentalsängar av olika fabrikat i laboratoriemiljö för att mäta komfort och uthållighet. Högst betyg fick Mios modell.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Stort test av ramsängar i premiumklassen

Ett högt pris är ingen garanti för en bra säng. Flera modeller fick underkänt när Testfakta testade sängar i premiumklassen. Nivån på komfort och kvalitet varierade stort och testets dyraste säng brast på flera punkter.

Laboratorietest

Test av billampor avslöjar tomma löften från tillverkarna

Visst kan du få lite bättre halvljus om du byter lampor på bilen, men knappast så mycket som tillverkarna lovar. Testfakta har testat 15 olika halogenlampor för att se hur mycket ljus de ger och hur länge de håller.

Bästa köket när strömmen gått

Strömavbrott? Eller skogsutflykt? I båda fallen är det är bra med ett litet portabelt kök som inte kräver el. Testfakta har jämfört åtta camping- och friluftskök.

Laboratorietest

Här är bästa spagettin - test av åtta märken

Dyr spagetti är inte alltid bättre – det finns bra budgetalternativ också. Och att pastan är bronsvalsad betyder inte att den är bättre på att ta upp sås, visar Testfaktas test.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Så blir du inte blåst på din luftrenare

Allergisk eller inte – kvalitén på inomhusluften blir allt viktigare. En luftrenare kan göra stor skillnad, men tillverkarnas kapacitetsmått är ofta svårtolkade och det är inte lätt att jämföra olika fabrikat.

Grästrimmer släpper ut hälsofarliga ämnen

En grästrimmer inköpt på Clas Ohlson släpper ut olagliga halter av miljö- och hälsofarliga ämnen, visar tyskt test.

Streamingtjänster kan bli kostnadfälla – så håller du kollen

Att streama film och musik och läsa böcker och tidningar via nätet börjar bli standard i de flesta hem. Men se upp – tjänsterna kan lätt bli en post i hushållsbudgeten som vi tappar kontrollen över.

MC-hjälmar byggda för standardens krav

MC-hjälmar kan vara designade för att klara standardens krav, avslöjar Testfaktas uppföljningstest. Bara genom att ändra vinkeln på islaget blir resultaten i flera fall helt annorlunda.

– Det är så klart inte bra. Standarden är gammal och kan behöva förnyas, säger Peter Halldin, forskare vid KTH och hjälmexpert.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Smart borste bäst för plack och tandkött

Byt till eltandborste är ofta rådet från tandläkaren. Men hur mycket bättre blir det med en eltandborste och är det någon skillnad på olika modeller? Testfakta Research har testat sex olika modeller i premiumklassen. Resultatet bekräftar tandläkarens råd men visar också att vissa modeller är klart mer effektiva.

Laboratorietest

Vattentäta vantar för barn håller inte tätt

Flera vantar till barn marknadsförs som vattentäta trots att de inte är det, visar Testfaktas test.
– Även om tyget är vattentätt så behöver inte sömmar och tejpningar vara det. För konsumenten kan det så klart bli missvisande, säger Rebecka Landin vid textillaboratoriet Swerea IVF.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.