Stora skillnader i solkrämernas skydd

Stora skillnader i solkrämernas skydd

Laboratorietest

Stirra dig inte blind på solskyddsfaktorn. En barnsolkräm med faktor 30 kan ge bättre skydd än en med faktor 40. Det visar Testfaktas laboratorietest av 14 vanliga märken.

Laboratorietest
Martina Frisk Publicerad: 24 Maj, 2008
Läs senare

Solskyddsmedel är ett sätt att skydda barnen mot UV-strålar. Därmed minskar risken för att de ska drabbas av hudcancer i framtiden. Deras hud är känsligare och de bränner sig lättare. Men varför ett speciellt solskyddsmedel för barn? Vissa tillverkare har anpassat krämen och gjort den oparfymerad, vattenfast och med fysikaliska filter som lägger sig som en hinna på huden och på så vis reflekterar solstrålarna, till skillnad från kemiska filter som absorberas av kroppen.

Testfakta har låtit Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) laboratorietesta 14 vanliga barnsolskydd, i både lotion- och sprejform. I testet undersöktes krämernas förmåga att skydda huden mot två typer av ultravioletta strålar – UVA och UVB. Testet visar att det är skillnad på solkräm och solkräm.
– Man kan se generellt att om en tillverkare har både faktor 30 och 40 behöver det inte innebära att 40 ger bättre skydd, säger Sofia Källqvist, testansvarig på SP.

Testet visar att samtliga krämer skyddar bra mot UVB-strålar, de strålar som gör att vi bränner oss men som också sätter igång bildandet av nyttigt d-vitamin. Värre var det med skyddet mot UVA-strålarna, den strålning som gör huden brun. Bäst UVA-skydd direkt efter insmörjning gav sprejerna från Eucerin, L’Oreal och Vichy samt Garniers och Niveas båda produkter. De gav alla ett skydd på 95–97 procent.

Efter en tids solande stod sig Eucerins och Niveas sprejer och L'Oreals lotion dock inte lika bra. Deras effekt avtog mest efter en tids solande, skyddsförmågan minskade med 9–12 procent.

Bäst totalt UV-skydd ger Vichy, en av de dyraste produkterna i testet. Sämst skydd ger en av de billigaste, Acos barnsolkräm med faktor 15.

Aco skriver på sin hemsida att ”Solskydden för barn är oparfymerade, vattenfasta och ger maximalt UVA-skydd.”

Hur hänger det här ihop, Aco?
– UVA-faktorn ska vara minst en tredjedel av UVB-faktorn. Det är det vi menar med maximalt UVA-skydd, säger Anna Sigfrid, nordisk produktchef för Acos solprodukter.

Att UVA-faktorn ska vara en tredjedel av UVB-faktorn uttrycks i en rekommendation från 2006 som EU-kommissionen har tagit fram.

Men varför har ni en så låg faktor som 15 för barn?
– Här uppe i Norden är det inte så stark sol. Den offentliga rekommendationen i Norden ligger på faktor 15 under sommaren. Och det är dyrare med högre faktor, så det blir bättre för plånboken. Men åker du utomlands får du gå upp i faktor, säger Anna Sigfrid.

En del av förklaringen till Acos låga betyg är att utgångspunkten för testet har varit att föräldrar vill skydda sina barn så mycket som möjligt från solen. Därför har inte variationer i solskyddsfaktor påverkat betygen.

På Aco är man dock kritisk till testets utgångspunkt – att målet är att skydda barnet maximalt i alla lägen. Aco menar att man även bör ta hänsyn till miljöpåverkan då man använder ett höge skydd än nödvändigt, allergirisken och barnets biologiska behov av d-vitamin.

Förutom att testa solkrämernas skyddande förmåga anlitade Testfakta konsultföretaget Goodpoint, som kartlade kemikalierna i solskyddsmedlen utifrån ett hälsoperspektiv. Sammanlagt innehåller medlen cirka 190 ämnen, varav ett 15-tal tros kunna orsaka allergi, kontakteksem och överkänslighet. Med på listan finns bland annat olika parfymämnen.
– Det är större risk att barn reagerar negativt på allergiframkallande ämnen än att vuxna gör det. Därför bör man rent allmänt undvika sådana ämnen i produkter för barn. De flesta av de allergiframkallande ämnena i de här produkterna är till för att ge en god doft och jag tycker att man som konsument kan fråga sig om det är nödvändigt att använda doftande produkter för barn, säger Tina Almström Branting, toxikolog på Goodpoint.

Ny solskyddsmärkning

Solskyddsfaktorn på flaskan anger skyddet mot UVB-strålning. Men även UVA-skydd ska finnas i krämen. Det ska vara minst en tredjedel av UVB-faktorn. Till sommaren ska skyddet mot UVA-strålar också märkas ut på flaskan.

Enligt rekommendationer från EU får tillverkarna inte använda missvisande uttryck som ”sunblocker” och ”100 % skydd”.  Solskyddsfaktorn bör kompletteras med beskrivande ord som ”lågt” eller ”mycket högt”.

Barn och sol
Är barnet under ett år ska det inte utsättas för direkt solljus över huvud taget. Och det är bra om de riktiga badhjältarna har kläder på sig, tipsar Torbjörn Egelrud, professor i hudsjukdomar.
– Den absoluta grundregeln är att barnen aldrig någonsin ska bränna sig. Det är hudens signal för att den är akut skadad. Och som man säger i Australien: Between eleven and three – slip under a tree! säger han.
Strålskyddsinstitutet tipsar om en lek som kan lära barn att hålla koll på solens styrka vid olika tidpunkter på dagen. Är skuggan kortare än barnet är solen stark, är den länge än barnet är solen mindre farlig.

Fakta

SP testade krämernas förmåga att hindra UVA- och UVB-strålar från att tränga in i huden. Både effekten direkt efter insmörjning och efter en stunds solande sattes på prov.

Ingen hänsyn har tagits till skillnader i deklarerad solskyddsfaktor, eftersom testet utgått från att föräldrar vill skydda sina barn så mycket som möjligt från solens strålar.

I testet har betyget för UV-skyddsförmåga viktats så här: UVA-skydd före exponering 33 procent, UVA-strålning efter en tids exponering 67 procent, UVB-skydd före exponering 33 procent och UVB-skydd efter en tids exponering 67 procent. Delbetygen för UVA- och UVB-skydd har viktats lika.

För att få fram totalbetyget har resultatet från testet och analysen av kemikalierna viktats med 75 respektive 25 procent.

Fakta om hälsobedömning av kemikalier

* Syftet med undersökningen har varit att kartlägga och bedöma ingående kemikalier ur en allmän hälsoaspekt. Någon hänsyn har inte tagits till de ingående kemikaliernas koncentration och någon jämförande riskvärdering mellan de studerade produkterna har därigenom inte kunnat göras. Inget av nedanstående ämnen är förbjudna i kosmetiska produkter.

* Kontaktallergi börjar ofta redan hos barn och ungdomar och kvarstår hela livet. Exempel på kontaktallergener, det vill säga ämnen som framkallar allergiska reaktioner vid kontakt med huden, är metallen nickel, olika konserveringsmedel, parfymämnen, gummi- och plastkemikalier och läkemedel. Exempel på sådana ämnen i de bedömda solskyddsmedlen är:

* Butylhydroxitoluen (antioxidationsmedel). Kan framkalla allergi, särskilt hudirritation runt munnen.

* Butylparaben (konserveringsmedel). Kan orsaka kontaktallergi, i synnerhet vid kontakt med skadad hud.

* Butylphenyl Methylpropional (parfymämne). Kan orsaka överkänslighetsreaktioner på huden.

* Cinnamyl Alcohol (parfymämne). Kan orsaka överkänslighetsreaktioner med allergiskt kontakteksem som följd.

* Citronellol (parfymämne). Kan orsaka överkänslighetsreaktioner med allergiska reaktioner som följd.

* Citral (parfymämne). Kan orsaka överkänslighetsreaktioner med allergiskt kontakteksem som följd.

* Cl 19140/yellow 5 (färgämne). Kan framkalla överkänslighetsreaktioner, särskilt hudirritation runt munnen.

* Coumarin (parfymämne). Kan orsaka överkänslighetsreaktioner och kontaktallergi.

* Cyclomethicone (mjukgöringsmedel). Samlingsnamn för en grupp av ämnen med liknande kemisk struktur (oklart vilket av dessa som förekommer i produkterna). Kan vara oktametylcyclotetrasiloxan som är klassificerat som reproduktionstoxisk kategori 3, ”möjlig risk för nedsatt fortplantningsförmåga”. Detta på grund av effekter som observerats i djurförsök via inandning av ämnet (ej hudkontakt).

* Eugenol (parfymämne). Ett av de 13 mest allergiframkallande doftämnena i Europa. Starkt hudirriterande i hudvårdsmedel.

* Geraniol (parfymämne). Kan verka irriterande på huden och ge allergi vid hudkontakt. 

* Hexyl Cinnamal (parfymämne). Kan verka sensibiliserande på huden och kan orsaka kontaktallergi.

* Hydroxyisohexyl 3-Cyclohexene Carboxaldehyde (parfymämne). Kan ge överkänslighetsreaktioner med kontaktallergi som följd.

* Lanolin Alcohol (mjukgörande medel). Kan ge hudirritation och kontaktallergi.

* Limonene (parfymämne). Kan vid direktkontakt med huden orsaka irritation och allergiska kontakteksem.

* Parfym (parfymämnen som enligt SCCNFP i EU inte behöver specificeras vid namn) Misstänks kunna orsaka överkänslighetsreaktioner och vara allergiframkallande.

Vissa tillverkare marknadsför sina produkter som mer naturliga eller framställda av naturliga ämnen. Trots det visar bedömningen att även dessa produkter innehåller ämnen med misstänkt eller konstaterat negativ hälsopåverkan. Bara för att ett ämne är naturligt så betyder det inte att det är mindre skadligt. Även naturliga ämnen kan förorsaka allergiska reaktioner hos överkänsliga individer.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Bästa trådlösa in-ear-hörlurarna just nu

Ljudprestanda, användarvänlighet och batteritid på små trådlösa hörlurar har förbättrats avsevärt de senaste åren. Men vilka tar bort bruset bäst? Och vilka ger det bästa ljudet? Testfakta har låtit ett ljudlaboratorium testa tio trådlösa in-ear-hörlurar med brusreducering och hittar skillnader i både prestanda och egenskaper.

Laboratorietest

Test av värmeljus: Vilket brinner längst och jämnast?

Ingen jul utan ljus. Men vilket ska man välja? Värmeljus av stearin kan variera stort i brinntid och brinner ofta med olika stor låga. Det skiljer också rejält i pris mellan olika tillverkare, där vissa kostar nästan dubbelt så mycket som andra. Testfakta har på uppdrag av Rusta låtit laboratorietesta värmeljus av stearin som säljs på den nordiska marknaden och hittat en tydlig vinnare.

Laboratorietest

En tydlig vinnare i årets stora test av vinterskor för barn

Blöta, kalla fötter är en dålig förutsättning för lek och lärande. Men vilka vinterskor håller barnens fötter både torra och varma genom regn och slask? Testfakta har testat hur väl vinterkängor för barn och unga står sig genom en svensk vinter och kan kora en överlägsen vinnare.

Laboratorietest

Konsistensen avgörande i smaktest av vegetariska bitar

Allt fler väljer att äta veganskt eller vegetariskt, åtminstone emellanåt. Ett snabbt och lätt sätt att laga en köttfri måltid är att använda ett vegetariskt köttsubstitut som till exempel vegobitar. Men är det någon skillnad mellan olika märken och är priset en garanti för bättre kvalitet? Testfakta har testat och analyserat vegobitar och ser att det sitter i själva tugget.

 

Laboratorietest

Julienne kuvertlakan

Testfakta Research har på uppdrag av möbelkedjan Mio genomfört ett omfattande laboratorietest av kuvertlakanet Julienne. Julienne presterar mycket bra till bra genom testets samtliga delmoment och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Smart teknologi för renare tänder - vilken eltandborste är bäst?

Att använda en eltandborste är en bra start för att förbättra munhälsan och slippa hål. Undersökningar visar också att hela kroppen påverkas av hur munnen mår, och att dåliga tänder kan kopplas till hjärt- och kärlsjukdomar. Testfakta har låtit testa fem appstödda eltandborstar i premiumklassen och resultatet visar att vissa modeller är klart mer effektiva.

Laboratorietest

Från billiga till dyra – vilka torkarblad presterar bäst?

Alla tar dem för givet så längre de fungerar, men den dagen ett torkarblad inte längre torkar felfritt kan det orsaka både irritation och incidenter. Därför är det extra viktigt att byta ut torkarbladen i tid. Men hur ska man tänka och är dyra bättre än de billiga?

Laboratorietest

Krispiga, degiga eller fett goda pommes

Pommes frites är standardtillbehör på alla hamburgerkedjor. Basen är potatis som skärs i stavar, friteras och saltas. Men det enkla receptet till trots är skillnaderna i smak, konsistens och fettinnehåll stora. Det visar Testfaktas test av pommes frites från de sex största kedjorna.

Laboratorietest

Pulserande ljus tar bort oönskad hårväxt

Släta ben utan rakning, smärta eller kladdiga krämer? Med IPL-teknik används ljus för att ta bort håret. Men funkar tekniken och vilken apparat är bäst? Testfakta har testat fem apparater och jämfört resultaten.

Laboratorietest

Undvik de billigaste T-shirtarna

Testfaktas analys av T-shirts visar att man bör undvika de billigaste plaggen, som ofta har lägre slittålighet och hållbarhet. Däremot är inte ett högre pris en garanti för kvalitet.

Laboratorietest

Barnmat på burk – energibomb eller tomma kalorier?

Testfakta har låtit analysera färdig barnmat för 6–8 månaders bebisar. Testet visar på stora skillnader i energiinnehåll, fett och mineraler och att alla färdigrätter måste kompletteras med annan mat för att fylla barnets totala näringsbehov under dagen.

Laboratorietest

Håll drickan kall i värmen med en kylbox

Ljummen läsk och slokande sallader är inte skoj att plocka fram när det vankas lunch på stranden, men med en elektrisk kylbox håller sig picknickmaten fräsch även de varmaste dagar. Men några av dem tar lång tid att få ner i temperatur, och det är stor skillnad i hur mycket de rymmer i förhållande till sin storlek, visar Testfaktas test av tio termoelektriska kylboxar.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.