Stora skillnader i solkrämernas skydd

Stora skillnader i solkrämernas skydd

Laboratorietest

Stirra dig inte blind på solskyddsfaktorn. En barnsolkräm med faktor 30 kan ge bättre skydd än en med faktor 40. Det visar Testfaktas laboratorietest av 14 vanliga märken.

Laboratorietest
Martina Frisk Publicerad: 24 Maj, 2008
Läs senare

Solskyddsmedel är ett sätt att skydda barnen mot UV-strålar. Därmed minskar risken för att de ska drabbas av hudcancer i framtiden. Deras hud är känsligare och de bränner sig lättare. Men varför ett speciellt solskyddsmedel för barn? Vissa tillverkare har anpassat krämen och gjort den oparfymerad, vattenfast och med fysikaliska filter som lägger sig som en hinna på huden och på så vis reflekterar solstrålarna, till skillnad från kemiska filter som absorberas av kroppen.

Testfakta har låtit Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) laboratorietesta 14 vanliga barnsolskydd, i både lotion- och sprejform. I testet undersöktes krämernas förmåga att skydda huden mot två typer av ultravioletta strålar – UVA och UVB. Testet visar att det är skillnad på solkräm och solkräm.
– Man kan se generellt att om en tillverkare har både faktor 30 och 40 behöver det inte innebära att 40 ger bättre skydd, säger Sofia Källqvist, testansvarig på SP.

Testet visar att samtliga krämer skyddar bra mot UVB-strålar, de strålar som gör att vi bränner oss men som också sätter igång bildandet av nyttigt d-vitamin. Värre var det med skyddet mot UVA-strålarna, den strålning som gör huden brun. Bäst UVA-skydd direkt efter insmörjning gav sprejerna från Eucerin, L’Oreal och Vichy samt Garniers och Niveas båda produkter. De gav alla ett skydd på 95–97 procent.

Efter en tids solande stod sig Eucerins och Niveas sprejer och L'Oreals lotion dock inte lika bra. Deras effekt avtog mest efter en tids solande, skyddsförmågan minskade med 9–12 procent.

Bäst totalt UV-skydd ger Vichy, en av de dyraste produkterna i testet. Sämst skydd ger en av de billigaste, Acos barnsolkräm med faktor 15.

Aco skriver på sin hemsida att ”Solskydden för barn är oparfymerade, vattenfasta och ger maximalt UVA-skydd.”

Hur hänger det här ihop, Aco?
– UVA-faktorn ska vara minst en tredjedel av UVB-faktorn. Det är det vi menar med maximalt UVA-skydd, säger Anna Sigfrid, nordisk produktchef för Acos solprodukter.

Att UVA-faktorn ska vara en tredjedel av UVB-faktorn uttrycks i en rekommendation från 2006 som EU-kommissionen har tagit fram.

Men varför har ni en så låg faktor som 15 för barn?
– Här uppe i Norden är det inte så stark sol. Den offentliga rekommendationen i Norden ligger på faktor 15 under sommaren. Och det är dyrare med högre faktor, så det blir bättre för plånboken. Men åker du utomlands får du gå upp i faktor, säger Anna Sigfrid.

En del av förklaringen till Acos låga betyg är att utgångspunkten för testet har varit att föräldrar vill skydda sina barn så mycket som möjligt från solen. Därför har inte variationer i solskyddsfaktor påverkat betygen.

På Aco är man dock kritisk till testets utgångspunkt – att målet är att skydda barnet maximalt i alla lägen. Aco menar att man även bör ta hänsyn till miljöpåverkan då man använder ett höge skydd än nödvändigt, allergirisken och barnets biologiska behov av d-vitamin.

Förutom att testa solkrämernas skyddande förmåga anlitade Testfakta konsultföretaget Goodpoint, som kartlade kemikalierna i solskyddsmedlen utifrån ett hälsoperspektiv. Sammanlagt innehåller medlen cirka 190 ämnen, varav ett 15-tal tros kunna orsaka allergi, kontakteksem och överkänslighet. Med på listan finns bland annat olika parfymämnen.
– Det är större risk att barn reagerar negativt på allergiframkallande ämnen än att vuxna gör det. Därför bör man rent allmänt undvika sådana ämnen i produkter för barn. De flesta av de allergiframkallande ämnena i de här produkterna är till för att ge en god doft och jag tycker att man som konsument kan fråga sig om det är nödvändigt att använda doftande produkter för barn, säger Tina Almström Branting, toxikolog på Goodpoint.

Ny solskyddsmärkning

Solskyddsfaktorn på flaskan anger skyddet mot UVB-strålning. Men även UVA-skydd ska finnas i krämen. Det ska vara minst en tredjedel av UVB-faktorn. Till sommaren ska skyddet mot UVA-strålar också märkas ut på flaskan.

Enligt rekommendationer från EU får tillverkarna inte använda missvisande uttryck som ”sunblocker” och ”100 % skydd”.  Solskyddsfaktorn bör kompletteras med beskrivande ord som ”lågt” eller ”mycket högt”.

Barn och sol
Är barnet under ett år ska det inte utsättas för direkt solljus över huvud taget. Och det är bra om de riktiga badhjältarna har kläder på sig, tipsar Torbjörn Egelrud, professor i hudsjukdomar.
– Den absoluta grundregeln är att barnen aldrig någonsin ska bränna sig. Det är hudens signal för att den är akut skadad. Och som man säger i Australien: Between eleven and three – slip under a tree! säger han.
Strålskyddsinstitutet tipsar om en lek som kan lära barn att hålla koll på solens styrka vid olika tidpunkter på dagen. Är skuggan kortare än barnet är solen stark, är den länge än barnet är solen mindre farlig.

Fakta

SP testade krämernas förmåga att hindra UVA- och UVB-strålar från att tränga in i huden. Både effekten direkt efter insmörjning och efter en stunds solande sattes på prov.

Ingen hänsyn har tagits till skillnader i deklarerad solskyddsfaktor, eftersom testet utgått från att föräldrar vill skydda sina barn så mycket som möjligt från solens strålar.

I testet har betyget för UV-skyddsförmåga viktats så här: UVA-skydd före exponering 33 procent, UVA-strålning efter en tids exponering 67 procent, UVB-skydd före exponering 33 procent och UVB-skydd efter en tids exponering 67 procent. Delbetygen för UVA- och UVB-skydd har viktats lika.

För att få fram totalbetyget har resultatet från testet och analysen av kemikalierna viktats med 75 respektive 25 procent.

Fakta om hälsobedömning av kemikalier

* Syftet med undersökningen har varit att kartlägga och bedöma ingående kemikalier ur en allmän hälsoaspekt. Någon hänsyn har inte tagits till de ingående kemikaliernas koncentration och någon jämförande riskvärdering mellan de studerade produkterna har därigenom inte kunnat göras. Inget av nedanstående ämnen är förbjudna i kosmetiska produkter.

* Kontaktallergi börjar ofta redan hos barn och ungdomar och kvarstår hela livet. Exempel på kontaktallergener, det vill säga ämnen som framkallar allergiska reaktioner vid kontakt med huden, är metallen nickel, olika konserveringsmedel, parfymämnen, gummi- och plastkemikalier och läkemedel. Exempel på sådana ämnen i de bedömda solskyddsmedlen är:

* Butylhydroxitoluen (antioxidationsmedel). Kan framkalla allergi, särskilt hudirritation runt munnen.

* Butylparaben (konserveringsmedel). Kan orsaka kontaktallergi, i synnerhet vid kontakt med skadad hud.

* Butylphenyl Methylpropional (parfymämne). Kan orsaka överkänslighetsreaktioner på huden.

* Cinnamyl Alcohol (parfymämne). Kan orsaka överkänslighetsreaktioner med allergiskt kontakteksem som följd.

* Citronellol (parfymämne). Kan orsaka överkänslighetsreaktioner med allergiska reaktioner som följd.

* Citral (parfymämne). Kan orsaka överkänslighetsreaktioner med allergiskt kontakteksem som följd.

* Cl 19140/yellow 5 (färgämne). Kan framkalla överkänslighetsreaktioner, särskilt hudirritation runt munnen.

* Coumarin (parfymämne). Kan orsaka överkänslighetsreaktioner och kontaktallergi.

* Cyclomethicone (mjukgöringsmedel). Samlingsnamn för en grupp av ämnen med liknande kemisk struktur (oklart vilket av dessa som förekommer i produkterna). Kan vara oktametylcyclotetrasiloxan som är klassificerat som reproduktionstoxisk kategori 3, ”möjlig risk för nedsatt fortplantningsförmåga”. Detta på grund av effekter som observerats i djurförsök via inandning av ämnet (ej hudkontakt).

* Eugenol (parfymämne). Ett av de 13 mest allergiframkallande doftämnena i Europa. Starkt hudirriterande i hudvårdsmedel.

* Geraniol (parfymämne). Kan verka irriterande på huden och ge allergi vid hudkontakt. 

* Hexyl Cinnamal (parfymämne). Kan verka sensibiliserande på huden och kan orsaka kontaktallergi.

* Hydroxyisohexyl 3-Cyclohexene Carboxaldehyde (parfymämne). Kan ge överkänslighetsreaktioner med kontaktallergi som följd.

* Lanolin Alcohol (mjukgörande medel). Kan ge hudirritation och kontaktallergi.

* Limonene (parfymämne). Kan vid direktkontakt med huden orsaka irritation och allergiska kontakteksem.

* Parfym (parfymämnen som enligt SCCNFP i EU inte behöver specificeras vid namn) Misstänks kunna orsaka överkänslighetsreaktioner och vara allergiframkallande.

Vissa tillverkare marknadsför sina produkter som mer naturliga eller framställda av naturliga ämnen. Trots det visar bedömningen att även dessa produkter innehåller ämnen med misstänkt eller konstaterat negativ hälsopåverkan. Bara för att ett ämne är naturligt så betyder det inte att det är mindre skadligt. Även naturliga ämnen kan förorsaka allergiska reaktioner hos överkänsliga individer.

Ladda ner tabell med testresultat som PDF

Fler nyheter

Många tillsatser i färdig pepparkaksdeg

Färdig deg underlättar pepparkaksbaket. Men förutom de klassiska julkryddorna innehåller flera märken också en hel del tillsatser. Och kvalitén på kakorna blir varierande bra.

Finaste fotoboken – test av åtta tjänster

En egenproducerad fotobok är en populär julklapp. Vi har testat åtta tjänster och låtit två av Sveriges främsta fotobokskännare bedöma slutresultatet.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Stort test av premiumklassade kontinentalsängar

Testfakta har kvalitets testat elva kontinentalsängar av olika fabrikat i laboratoriemiljö för att mäta komfort och uthållighet. Högst betyg fick Mios modell.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Stort test av ramsängar i premiumklassen

Ett högt pris är ingen garanti för en bra säng. Flera modeller fick underkänt när Testfakta testade sängar i premiumklassen. Nivån på komfort och kvalitet varierade stort och testets dyraste säng brast på flera punkter.

Laboratorietest

Test av billampor avslöjar tomma löften från tillverkarna

Visst kan du få lite bättre halvljus om du byter lampor på bilen, men knappast så mycket som tillverkarna lovar. Testfakta har testat 15 olika halogenlampor för att se hur mycket ljus de ger och hur länge de håller.

Bästa köket när strömmen gått

Strömavbrott? Eller skogsutflykt? I båda fallen är det är bra med ett litet portabelt kök som inte kräver el. Testfakta har jämfört åtta camping- och friluftskök.

Laboratorietest

Här är bästa spagettin - test av åtta märken

Dyr spagetti är inte alltid bättre – det finns bra budgetalternativ också. Och att pastan är bronsvalsad betyder inte att den är bättre på att ta upp sås, visar Testfaktas test.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Så blir du inte blåst på din luftrenare

Allergisk eller inte – kvalitén på inomhusluften blir allt viktigare. En luftrenare kan göra stor skillnad, men tillverkarnas kapacitetsmått är ofta svårtolkade och det är inte lätt att jämföra olika fabrikat.

Grästrimmer släpper ut hälsofarliga ämnen

En grästrimmer inköpt på Clas Ohlson släpper ut olagliga halter av miljö- och hälsofarliga ämnen, visar tyskt test.

Streamingtjänster kan bli kostnadfälla – så håller du kollen

Att streama film och musik och läsa böcker och tidningar via nätet börjar bli standard i de flesta hem. Men se upp – tjänsterna kan lätt bli en post i hushållsbudgeten som vi tappar kontrollen över.

MC-hjälmar byggda för standardens krav

MC-hjälmar kan vara designade för att klara standardens krav, avslöjar Testfaktas uppföljningstest. Bara genom att ändra vinkeln på islaget blir resultaten i flera fall helt annorlunda.

– Det är så klart inte bra. Standarden är gammal och kan behöva förnyas, säger Peter Halldin, forskare vid KTH och hjälmexpert.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Smart borste bäst för plack och tandkött

Byt till eltandborste är ofta rådet från tandläkaren. Men hur mycket bättre blir det med en eltandborste och är det någon skillnad på olika modeller? Testfakta Research har testat sex olika modeller i premiumklassen. Resultatet bekräftar tandläkarens råd men visar också att vissa modeller är klart mer effektiva.

Laboratorietest

Vattentäta vantar för barn håller inte tätt

Flera vantar till barn marknadsförs som vattentäta trots att de inte är det, visar Testfaktas test.
– Även om tyget är vattentätt så behöver inte sömmar och tejpningar vara det. För konsumenten kan det så klart bli missvisande, säger Rebecka Landin vid textillaboratoriet Swerea IVF.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.