Antibiotika, morfin, bekämpningsmedel. Låter det som goda smaksättare av ditt kranvatten? Det är nämligen några av de ämnen som kan finnas i det kommunala kranvattnet. Åtminstone enligt ett av de företag som säljer system för filtrering av vanligt dricksvatten.
För att bli av med dessa ämnen erbjuder företagen produkter i olika prisklasser. Allt från ett par hundralappar för en filtreringskanna till flera tusenlappar för ett kranfilter.
Men enligt Livsmedelsverket är det i princip onödigt att filtrera kommunalt dricksvatten. Och vad värre är – filtret kan försämra vattnet.
– Sätt inte in filter bara för att du misstänker att det är fel på vattnet. I värsta fall försämras i stället vattnet om filtret är av dålig kvalitet, eller hanteras på felaktigt sätt. Det kan bli tillväxt av bakterier i filtret, säger Christina Forslund, statsinspektör vid Livsmedelsverket.
Det är i samband med egen vattentäkt – borrad eller grävd brunn – som det kan finnas anledning att förbättra vattnets kvalitet med filter. Enligt Socialstyrelsen, som 2008 undersökte kvaliteten i enskilda vattentäkter, var vattnet i var femte av 5 000 undersökta brunnar otjänligt.
– Men det är viktigt att först låta ett ackrediterat laboratorium undersöka vattnet, så att man får veta exakt vad som är fel och inte köper fel filter, säger Christina Forslund.
Enligt en försäljare av filter bör ett varningens finger höjas för att klor i bad- och duschvatten kan leda till allvarliga skador och sjukdomar som cancer, hjärtsjukdomar och allergier. På sin hemsida skriver ett av företagen att tio minuters dagligt duschande under ett år är jämförbart med att andas in klorgas i två och en halv dag.
Margareta Warholm, toxikolog vid Kemikalieinspektionen, anser att jämförelsen haltar.
– Om exponeringen är lägre än en viss nivå får man inte någon effekt. Den klorgas man andas in under en kort tid stannar ju inte heller kvar i kroppen under någon längre tid. Det är osannolikt att en irriterande effekt uppstår efter ett tag, säger hon.
Livsmedelsverket medger att klor ibland ger upphov till oönskade bieffekter. Det finns undersökningar som antyder ett samband mellan klor i dricksvattnet och cancer. Andra har å andra sidan inte hittat något samband alls. Men fördelarna tycks ändå överväga.
– Otillräcklig desinfektion med klor vid vattenverket ökar risken för vattenburen smitta. Sådan smitta kan få ett mycket allvarligt förlopp och måste därför så långt det är möjligt undvikas, säger Christina Forslund, men lägger till att vattenverken på sikt kommer att avveckla användningen av klor till förmån för andra desinfektionsmedel.