– Syftet med lagstiftningen och de stränga kraven inom EU är att konsumenter inte ska behöva oroa sig. Frukt och grönt som säljs i butik ska vara säkra att äta, även utan att sköljas eller skalas.
För sådant som normalt skalas, exempelvis bananer och citrusfrukter, tar riskbedömningen hänsyn till att mycket av resterna finns i skalet. Däremot rekommenderar vi inte att använda exempelvis bananskal eller morotsblast i smoothies eller pesto. De delarna räknas normalt inte som ätliga och har därför inte riskvärderats på samma sätt.
Man kan välja ekologiskt av miljöskäl eller med hänsyn till dem som arbetar i odlingarna, men för den egna hälsan är det inte nödvändigt. Det viktigaste är att äta mycket frukt och grönsaker.
Hur kontrolleras frukt och grönt?
– Livsmedelsverket gör stickprovskontroller löpande under året. De senaste åren har ungefär 230–400 prover analyserats per år.
Prover tas från svenska produkter, produkter från andra EU-länder och från länder utanför EU. Fördelningen varierar mellan åren, men flest prover brukar tas på svenska livsmedel och produkter från länder utanför EU.
Hur vanligt är det att gränsvärden överskrids?
– Det är ovanligt. För svenskodlade livsmedel låg andelen överskridanden under de senaste tio åren på omkring 0–1 procent, med undantag för 2021.
I svenskodlade livsmedel hittades inga halter över gränsvärdet under 2022 och 2023. I EU samordnade kontrollprogram 2023 överskred 1,2 procent av proverna gränsvärdet.
De flesta överskridanden som upptäcks gäller frukt och grönsaker från länder utanför EU.
Har problemen minskat över tid?
– Ja, historiskt är trenden tydligt nedåtgående, även om minskningen har planat ut för produkter från länder utanför EU.
En förklaring är att producenter och inköpare i dag har bättre kunskap om EU regler och ställer högre krav på att de följs. I länder utanför EU kan det vara svårare att anpassa sig när ämnen förbjuds inom EU eller gränsvärden sänks.
Vad säger Livsmedelsverket om cocktaileffekten?
– Livsmedelsverkets och Efsas bedömning är att de halter av växtskyddsmedel som finns i livsmedel på den svenska och europeiska marknaden inte innebär någon hälsorisk för konsumenter, vare sig på kort eller lång sikt. Det gäller även när flera ämnen förekommer samtidigt.
Efsa och EU-kommissionen har under flera år utvecklat metoder för att bedöma den samlade, eller kumulativa, risken. De bedömningar som hittills gjorts visar att den sammanlagda exponeringen inte innebär någon hälsorisk.
Finns det gränsvärden för flera ämnens sammanlagda effekt?
– Inte ännu på samma sätt som för enskilda ämnen. Men det finns nu metoder för att ta hänsyn till kumulativa effekter när gränsvärden fastställs.
Det blir framför allt aktuellt för vissa prioriterade ämnen och livsmedel. Livsmedelsverkets slutsats är att dagens gränsvärden i de allra flesta fall ger ett tillräckligt skydd även mot den sammanlagda effekten, även om enstaka gränsvärden kan behöva justeras framöver.
Kunskapen är mer begränsad när det gäller den sammanlagda exponeringen för alla typer av kemiska ämnen från både mat och andra källor. Det är ett område som det forskas mycket på.
