Har du suttit hemma framför datorn och bjudit på nätauktioner i vinter? Äntligen är det dags för den äkta varan – sommarens bondeauktioner. Men går det egentligen att fynda? Både ja och nej, anser Knut Knutson, antikvitetsexpert på SVT:s Antikrundan och ägare av Uppsala Auktionskammare.
– Visst går det att hitta jättebilliga möbler och köksgeråd till sommarstugan. Eller inreda ett helt lekrum till barnen för ett par hundralappar. Men om du med fynda menar köpa billigt och sälja dyrt krävs både kunskap och lite tur, säger han.
De flesta auktioner bevakas av kunniga samlare och handlare. Antikviteter har blivit big business och många gånger har större auktionsförmedlare tagit hand om guldkornen redan innan själva auktionen går av stapeln. Det mesta som säljs är billiga prylar.
– Men det finns fortfarande riktigt genuina bondeauktioner där en hel gård eller ett dödsbo säljs ut. De är vanligast i Jämtland, Dalarna och Hälsingland. Vid sådana auktioner går det fortfarande att fynda, säger Knut Knutson.
Då gäller det att vara väl förberedd. Gå på visningen innan och studera objekten noggrant. Glas och porslin som är naggat och skadat blir till exempel både värdelöst och oanvändbart.
– Det är lätt att bli lite för entusiastisk och övervärdera ett objekt första gången man ser det. Därför går jag alltid minst två rundor på visningen. Först går jag åt ena hållet och sedan åt det andra. Då ser man olika saker.
Tänk också på att det finns mindre seriösa auktioner som man bör akta sig för. Det kan handla om att nya saker smygs in bland de gamla.
– När du kommer hem med ditt ”antikvitetsfynd” så upptäcker du att det står ”Made in China” på undersidan. Det finns även auktionister som driver upp priset trots att du är enda budgivaren. Utroparen låtsas till exempel att det finns någon längre bak som du bjuder mot.
Bästa sättet att ta reda på om auktionen är seriös är att fråga runt i området.
– Alla vet vilka som är seriösa och vilka som inte är det. Jag brukar även gå på annonsen. De som lovar lite för mycket är oftast mindre pålitliga.
Även om det kan vara svårt för vanliga amatörer att tjäna pengar på antikviteter så finns ett sätt, enligt Knut Knutson. Det är att intressera sig för saker som inte är på modet. På 70- och 80-talen var till exempel möbler och designprylar från 50- och 60-talen helt ute.
– De räknades som skräp och man såg ofta en grupp med teakmöbler som stod kvar osålda. Men på 90-talet började det bli sug efter dem, och i dag har de ökat flera tusen procent i värde.
Antikmodet kommer och går. Och den som har tålamod och lagringsplats kan alltså handla i dag och fynda på sikt. I så fall ska man leta saker från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Serviser som Gröna Anna och Fasan, mässing från Skultuna och Gusum liksom silverbestick är mer eller mindre skrotvärde på i dag.
– Men för trettio år sedan var de jättedyra och kan säkert bli värdefulla igen. Det viktiga är att det handlar om saker som har någon form av objektiv kvalitet.
Det var så här Knut Knutson själv gjorde sitt största fynd.
– 1981 köpte jag en hel bricka med Josef Hoffman-glas signerad av Wiener Werkstätte för 300 kronor på en auktion i Kalmar. Då var ingen intresserad, i dag är varje glas värt mellan 8000 och 15000 kronor.
