– Byter vi ut en del av det mättade fettet mot omättat fett minskar risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom, förklarar Anna Turesson Wadell, dietist och doktorand vid avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition på Göteborgs universitet.

Det är nu många argument som ska betas av när man närmar sig mejeridisken i mataffären. Att köpa så kallat bordsmargarin är knivigt. Vad är bäst för hälsan? Vad är bäst för plånboken? Och håller de olika produkterna vad som utlovas?
Testfakta har gett Eurofins laboratorium i Lidköping uppdrag att analysera innehållet i nio av Sveriges vanligaste bordsmargarin. Alla testade produkter har en fetthalt kring 70 procent och är inte så kallade lätt-varianter, där ligger fetthalten ofta mellan 30 och 40 procent.

[PDF]

Analyserna visar att de bordsmargarin som har en hög andel av mjölk som bas också har störst andel mättade fetter.

ICA:s smör och raps har exempelvis nästan dubbelt så mycket mättade fettsyror (48,5 %) som Becel Gold (25%). De helt vegetabiliska Becel och Carlshamn ligger båda klart lägst när det gäller de mättade fetterna.
Även när det gäller transfetter ligger de mjölkbaserade produkterna avsevärt högre. Bregott med 2,8 procent transfetter kan jämföras med till exempel Flora på 0,2 procent.

–      Transfetter ska vi äta så lite som möjligt av då man sett samband mellan höga intag och förhöjd risk för hjärt- och kärlsjukdomar - ännu mer än för mättat fett. Det finns naturligt i mejeriprodukter och kött, men framställs också industriellt som konsistens- och hållbarhetsingrediens i livsmedel, förklarar Anna Turesson Wadell.

Förklaringen till skillnaderna när det gäller mättade fetter och transfetter är att tre av de testade produkterna, Carlshamn, Becel och Flora är uppbyggda kring vegetabiliska fetter. Deras huvudingrediens är rapsolja. Övriga bordsmargarin har mjölkfett som huvudingrediens.

–      Omättat fett hittar vi i främst i vegetabiliska fetter som rapsolja och olivolja, men alltså inte i kokosfett och palmolja som innehåller mest mättat fett, förklarar Anna Turesson Wadell.

I testerna analyserades också andelen omega 3-fettsyror och omega 6-fettsyror. Även här är det de mer vegetabiliska produkterna som har högst andel. Becel sticker ut med 9,2 procent Omega 3.

–      Det beror förmodligen på linfröoljan i detta margarin. Linfröolja innehåller nämligen väldigt mycket mer omega-3 än rapsolja, säger Anna Turesson Wadell.

Men analysen visar också att de mer vegetabiliska produkterna innehåller de skadliga ämnena glycidylestrar och 2- och 3-MCPD-estrar, som bildas när vegetabiliska oljor renas genom upphettning. Högst halt visade Becel och Carlshamns, men nivåerna ligger långt under gällande gränsvärden. För att komma upp i närheten av gränsvärdet ska en person som väger 50 kg äta ett kvarts kg margarin om dagen, eller 26 mackor med 10 gram margarin.

I ett sista moment mättes salthalten, där Carlshamn låg lägst med 0,7 gram per 100 gram. Högst låg Ängens Normalsaltat med 1,9 gram.
Både Carlshamn och Becel uppfyller genom sin låga salthalt och låga halt av mättat fett kriterierna för Livsmedelsverkets nyckelhålsmärkning.

Men förutom hälsoaspekterna är priset en viktig fråga. Särskilt nu när mejerivarornas priser fullständigt skenat under det senaste året. Den 600 grams ask med Bregott som för ett år sedan kostade drygt 40 kronor är i dag uppe på 68 kronor.

–      Vi är väl medvetna om att kunderna reagerar över priserna. Men mjölkpriset har ökat i samma takt. Bregott är något av en premiumprodukt och det går åt 20 liter mjölk för att få ett kilo Bregott, förklarar Max Wallenberg, presschef på Arla.