Av 34 inköpta bantningsprodukter innhöll hälften farliga ämnen, som efedrin, pseudoefedrin, synefrin och usninsyra. De flesta produkterna, 27 stycken, innehöll ämnen som gör att de klassificeras som läkemedel. Eftersom produkterna inte är godkända som läkemedel är försäljningen olaglig. Ett bantningsmedel kan klassificeras som läkemedel eller livsmedel beroende på vilka ämnen det innehåller (och i vilken dos), hur det fungerar och vilka påståenden som försäljaren gör om produkten.
– Studien visar att det kan finnas risker med bantningspreparat. Bland dem som klassificeras som livsmedel varnar vi för produkterna Fatburner Boost, Termoxical, och Thermo Shred, som vi anser kan medföra klara hälsorisker, säger Ulla Beckman Sundh, toxikolog på Livsmedelsverket i ett pressmeddelande.
Ämnena efedrin och synefrin kan ge biverkningar på hjärt-kärlsystemet, men också psykiska biverkningar. På flera förpackningar angavs det inte i innehållsförpackningen att produkterna innehöll dessa ämnen. På två stod det att produkten innehöll "bitter orange", som betyder pomerans på engelska och som synefrin kan utvinnas ur.
– Det är viktigt att man som patient berättar för sin läkare om man använder någon form av bantningspreparat. Dessa okontrollerade bantningsmedel kan ge upphov till biverkningar som kanske annars kopplas samman med annan samtidig medicinering säger Barbro Gerdén, specialistläkare på Läkemedelsverket.
Läkemedelsverket kommer att vidta åtgärder mot företag som säljer produkter som räknas som läkemedel men som inte är godkända.
Företagen ansvarar för att bantningsprodukter som räknas som livsmedel inte är skadliga för hälsan. För de företag som ingår i undersökningen och har en känd adress i Sverige kommer Livsmedelsverket att informera berörd kommun, som är ansvarig kontrollmyndighet.
Livsmedelsverket kommer även fortsättningsvis, i samarbete med Konsumentverket, att granska försäljningen av bantningsprodukter på Internet.
