Så blir du inte blåst på din luftrenare

Uppdragstest

Så blir du inte blåst på din luftrenare

Så blir du inte blåst på din luftrenare.
Foto: Frazer Waller
Så blir du inte blåst på din luftrenare.
Foto: Frazer Waller
Så blir du inte blåst på din luftrenare.
Foto: Frazer Waller
Så blir du inte blåst på din luftrenare.
Foto: Frazer Waller
Laboratorietest

Allergisk eller inte – kvalitén på inomhusluften blir allt viktigare. En luftrenare kan göra stor skillnad, men tillverkarnas kapacitetsmått är ofta svårtolkade och det är inte lätt att jämföra olika fabrikat.

Laboratorietest
Testfakta Research
Testfakta Research Publicerad: 26 Sep, 2017
Läs senare

Partiklar från avgaser och däck får fler och fler städer att införa begränsningar för fordonstrafik. I Stockholm är det till exempel förbjudet att använda dubbdäck på särskilt utsatta gator. I Tyskland diskuteras ett framtida förbud mot dieselbilar i städer. Men även våra egna hem är en stor källa till skadliga luftföroreningar. Här släpper byggnadsmaterial, möbler och kläder från sig damm och ibland även skadliga kemikalier. För en del människor är allergi mot pollen ett annat problem. De mikroskopiska partiklarna förekommer inte bara utomhus, utan följer med våra kläder, genom öppna fönster och ventilation.

Många använder luftrenare för att minska problemen. Men luftrenaren blir också ett allt vanligare inslag i svenska hem där ingen besväras av allergier eller har luftrörsproblem. Utbudet av både tillverkare och modeller har också ökat stort. Men som konsument är det inte alltid enkelt att tolka och jämföra de olika tekniska beskrivningarna av kapaciteten som tillverkarna väljer att lyfta fram.

Vad krävs av en luftrenare?

Den grundläggande frågan handlar förstås om luftrenarens förmåga att rena luften. Men vad innebär egentligen mått som kubikmeter luft per timma eller rummets yta i kvadratmeter för resultatet?

Olika tillverkare och återförsäljare har också olika rekommendationer på hur många gånger luften i rummet bör renas per timme. Det svenska Astma- och Allergiförbundet har tagit fram riktlinjer som vänder sig till alla typer av konsumenter. De tar bland annat hänsyn till både luftrenarens prestanda och tekniska egenskaper, som till exempel ljudnivå och energiförbrukning. En luftrenare som används i ett sovrum bör kunna rena luften två gånger i timmen. Ljudnivån ska vid den effekten helst inte överstiga 37 decibel, vilket ungefär motsvarar ljudet från en vanlig mekanisk ventilation i en bostad. 

För reda ut om tillverkarna lever upp till de grundläggande kraven har Testfakta Research på uppdrag av tillverkaren Blueair genomfört ett jämförande laboratorietest av luftrenare på den nordiska och brittiska marknaden.

Kapacitetsmässigt representerar urvalet luftrenarnas mellansegment. Tillverkarnas kapacitetsangivelser varierar kraftigt och branschen saknar ett enhetligt sätt att deklarera värden. Några modeller anger kapacitet i kvadratmeter, andra i kubikmeter. Och ofta redovisas bara hur bra de är på att cirkulera luften i rummet, inte hur bra de är på att rena luften.

Så testade vi…

Testarna har utförts av de ackrediterade och oberoende laboratorierna Intertek och IBR Laboratories i Storbritannien. De är indelade i fyra moment: luftrening vid 37 decibel, luftrening vid maxeffekt, användarvänlighet och ozonutsläpp. Luftreningen avser förmågan att rena luften från pollen och damm.

…och fick fram tydliga resultat

I den samlade bedömningen av utfallet väger luftreningskapaciteten av naturliga skäl tyngst, oavsett effektnivå. Kortfattat visar testresultaten en mycket stor variation i förmågan att rena luften. Det är i några fall även stora avvikelser mellan den effekt som tillverkarna deklarerar och den som uppnås i testet. Ett exempel på detta är Stadler Form som vid maxeffekt uppger att man klarar ett rum på 50 kvadratmeter men endast når upp till 14 kvadratmeter.

Den klart högst uppmätta luftreningskapaciteten har Blueair Classic 405. Redan vid låg effekt klarar Blueair att rena luften i ett utrymme på 41 kvadratmeter, jämfört med 5–24 kvadratmeter för de övriga.

Luftrenaren Airfree P100 visade ingen märkbar luftreningseffekt på pollen och damm i laboratoriets test. Airfree producerar nästintill inget mätbart luftflöde eftersom den inte har någon fläkt. Airfree har en teknik som bygger på luftkonvention och förbränning av föroreningar genom ett värmeelement som hettar upp den inkommande luften till 200 °C. Enligt Airfree kan man inte mäta produktens prestanda med den metod som använts i vårt test eftersom den inte filtrerar utan förstör föroreningarna i luften. För att mäta Airfree’s effekt måste luften genomgå mikrobiologisk analys, vilket tyder på att den enbart skulle ha effekt på bakterier och andra mikroorganismer och inte på pollen och damm.

Även användarvänligheten undersöktes 

Vid bedömningen av luftrenarnas användarvänlighet har laboratoriets experter bland annat utvärderat hur kontroller och knappar är utformade och hur enkelt det är byta filter. De flesta luftrenarna är ganska enkla att använda men filterbytet kan vara lite svårt på vissa modeller. Bland annat dras totalomdömet för Wilfa och Blueair ner något på grund av ett krångligare filterbyte.

Ozongas inga problem

Just ozon och luftrenare har varit flitigt debatterat. Ozon kan bildas av luftrenare som använder en filterteknik där luften renas genom att partiklarna laddas (joniseras). Det är när även luften som innehåller partiklar joniseras som ozonet bildas. EU har tydliga riktlinjer, ozon som överstiger vissa gränsvärden kan vara hälsofarligt. Men testet visar att ingen av luftrenarna översteg några sådana gränsvärden. 

Fakta

Fakta om testet

Testfakta Research har på uppdrag av tillverkaren Blueair utfört ett jämförande laboratorietest av luftrenare. Syftet med testet är att jämföra prestanda för ett urval av konkurrerande luftrenarfabrikat på den nordiska och brittiska marknaden.

Laboratorietestet har utförts av Intertek Testing & Certification och IBR Laboratories i Storbritannien. Testfakta har tillsammans med laboratorierna tagit fram testprotokollet.

Följande luftrenare har testats:

  • Blueair Classic 405
  • Wood's ELFI 300
  • Philips AC3256
  • Coway AP-1008DH
  • Electrolux EAP300
  • Fellowes AeraMax DX95
  • Meaco CA-HEPA 47x5
  • Wilfa AP-5W
  • DēLonghi AC150
  • Dyson Pure Cool Link TP02
  • Stadler Form Viktor V-002
  • Airfree P100

Urvalet har gjorts av Testfakta Research med utgångspunkt från modeller som klarar att rena ett medelstort rum. Men eftersom det inte finns något enhetligt sätt att deklarera varierar kapacitetsangivelserna stort mellan de valda produkterna. Några har angett kvadratmeter och andra kapacitet i kubikmeter och dessutom vid olika effektinställningar.

Samtliga luftrenare, utom Airfree P100, suger med hjälp av en mekanisk fläkt in den förorenade luften genom olika typer av filter som avlägsnar partiklarna i luften. Airfree P100 drar in den förorenade luften genom luftkonvention, utan någon mekanisk fläkt. Luftkonvention innebär förenklat att luften i rummet dras till en värmekälla. Airfree P100 renar luften från partiklar genom att den hettas upp till 200°C. Luften kyls därefter ner igen innan den går tillbaka ut i rummet.

Laboratorietestet omfattar följande moment:

  1. Mätningar vid 37 dB, eller närmast under 37 dB:

·      Luftreningskapacitet för pollen och damm

·      Ljudnivå (instrumentell mätning)

·      Energiförbrukning

  1. Mätningar vid max effekt:

·      Luftreningskapacitet för pollen och damm

·      Ljudnivå (instrumentell mätning)

·      Ljudnivå (subjektiv mätning)

·      Energiförbrukning

  1. Användarvänlighet

·      Byte och rengöring av filter

·      Display och menyer

·      Kontroller

·      Programmering och inställningar

  1. Utsläpp av ozon

Luftrenarens förmåga att rena luften har testats enligt teststandard ANSI/AHAM AC-1-2015. I testet mäter man luftrenarens förmåga att eliminera olika typer av partiklar (damm och pollen) från luften i ett rum. Reningskapaciteten anges i CADR (Clean Air Delivery Rate) som visar på luftrenarens kapacitet uttryckt i kubikmeter ren luft per timma.

Tillverkarna anger kubikmeter luft per timma eller hur stor rumsyta i kvadratmeter som luftrenaren klarar av att rena. Kubikmeter luft per timma säger dock inget om luftrenarens förmåga att rena luften. Det handlar mer om fläktens kapacitet. Om partiklarna som sugs in inte filtreras bort går de ut i rummet igen.

Hur många kvadratmeter som luftrenaren klarar av beror dels på reningskapaciteten (CADR) men även på hur många gånger i timmen som rummets luft bör renas. Enligt det svenska Astma och Allergiförbundet bör en luftrenare för sovrummet rena luften två gånger i timmen. Ett sovrum med måtten 25 kvadratmeter och en takhöjd på 2,4 meter har en volym på 60 kubikmeter. För att klara att rena luften bör luftreningskapaciteten (CADR) då ligga på minst 120 kubikmeter i timmen. Vill man att luften i rummet ska renas tre, fyra eller fem gånger i timmen (som en del tillverkare och återförsäljare rekommenderar) behöver luftrenaren ha en större kapacitet.

Ljudnivån är en viktig aspekt eftersom luftrenaren ofta används för att rena luften i sovrummet. Enligt Astma och Allergiförbundets riktlinjer ska luftrenarens reningskapacitet ställas i relation till ljudnivån. Om en luftrenare har olika fläkthastigheter ska kapaciteten mätas vid en effektinställning som ger en ljudnivå närmast under eller på 37 dB.

I testet har luftrenarnas prestanda mätts vid en lägre ljudnivå (närmast under eller på 37 dB) och vid max effekt. Innan mätningarna har ljudnivån uppmätts vid olika effektinställningar för att hitta den effektnivå som ligger närmast under eller på 37 dB. Mätning av ljudnivå har gjorts i en kontrollerad laboratoriemiljö som efterliknar verkliga förhållanden i hemmet. Mätningarna utförs 1 meter från luftrenaren och från alla vinklar (det genomsnittliga värdet anger luftrenarens ljudnivå).

Utöver den instrumentella mätningen av ljudnivå har laboratoriet även låtit en grupp tränade ingenjörer att bedöma hur störande ljudet är vid olika effektnivåer. Bedömningen har gjorts vid den lägsta och högst effektnivån. 

De flesta luftrenare har en relativt låg effekt (W) men eftersom de är tänkta att gå mer eller mindre kontinuerligt är effektförbrukningen likväl viktig. Effektförbrukningen har mätts vid 37 dB och vid maximal effekt.

Bedömningen av användarvänlighet har utförts av experter på laboratoriet.

Vissa luftrenare renar luften med hjälp av vanliga filter och jonisering. Jonisering innebär att partiklarna i luften laddas negativt och sedan fastnar på ett positivt laddat metallbleck inne i luftrenaren. Om en joniserande luftrenare inte bara laddar partiklarna utan även själva luften bildas det ozon. Över vissa gränsvärden innebär ozon en hälsofara. Gällande gränsvärden för ozon (EU’s riktlinjer) är 0,055 ppm (parts per million). Laboratoriet har mätt skillnaden i ozonhalt mellan ingående och utgående luft från de olika luftrenarna.

Ingen av de testade luftrenarna släppte ut ozon över gällande EU-rekommendation (0,055 ppm). Högst ozonhalt uppmättes på Philips med 0,011 ppm.

Mätresultaten från testet har tolkats och betygsatts i samråd med laboratoriet. Betygsättningen görs på en skala från 1 till 5 där 5 är bäst. Betyg under 3 ges endast om prestandan är dålig eller sämre än vad man kan förvänta sig för denna typ av produkt.

Betygen från de olika delmomenten har viktats samman till ett totalbetyg med följande vikt:

Mätningar vid 37 dB, eller närmast under 37 dB: 45 %

  • Luftreningskapacitet för pollen och damm 67 % (33+33 %)
  • Ljudnivå (instrumentell mätning) 22 %
  • Energiförbrukning 11 %

Mätningar vid max effekt: 45 %

  • Luftreningskapacitet för pollen och damm 67 % (33+33 %)
  • Ljudnivå (instrumentell mätning) 22 %
  • Energiförbrukning 11 %

Användarvänlighet: 10 %

  • Byte och rengöring av filter 50 %
  • Display och menyer 17 %
  • Kontroller 17 %
  • Programmering och inställningar 17 %

 

Ladda ner tabell med testresultat som PDF

Fler nyheter

Bästa köket när strömmen gått

Strömavbrott? Eller skogsutflykt? I båda fallen är det är bra med ett litet portabelt kök som inte kräver el. Testfakta har jämfört åtta camping- och friluftskök.

Laboratorietest

Här är bästa spagettin - test av åtta märken

Dyr spagetti är inte alltid bättre – det finns bra budgetalternativ också. Och att pastan är bronsvalsad betyder inte att den är bättre på att ta upp sås, visar Testfaktas test.

Grästrimmer släpper ut hälsofarliga ämnen

En grästrimmer inköpt på Clas Ohlson släpper ut olagliga halter av miljö- och hälsofarliga ämnen, visar tyskt test.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Så blir du inte blåst på din luftrenare

Allergisk eller inte – kvalitén på inomhusluften blir allt viktigare. En luftrenare kan göra stor skillnad, men tillverkarnas kapacitetsmått är ofta svårtolkade och det är inte lätt att jämföra olika fabrikat.

Streamingtjänster kan bli kostnadfälla – så håller du kollen

Att streama film och musik och läsa böcker och tidningar via nätet börjar bli standard i de flesta hem. Men se upp – tjänsterna kan lätt bli en post i hushållsbudgeten som vi tappar kontrollen över.

MC-hjälmar byggda för standardens krav

MC-hjälmar kan vara designade för att klara standardens krav, avslöjar Testfaktas uppföljningstest. Bara genom att ändra vinkeln på islaget blir resultaten i flera fall helt annorlunda.

– Det är så klart inte bra. Standarden är gammal och kan behöva förnyas, säger Peter Halldin, forskare vid KTH och hjälmexpert.

Laboratorietest

Vattentäta vantar för barn håller inte tätt

Flera vantar till barn marknadsförs som vattentäta trots att de inte är det, visar Testfaktas test.
– Även om tyget är vattentätt så behöver inte sömmar och tejpningar vara det. För konsumenten kan det så klart bli missvisande, säger Rebecka Landin vid textillaboratoriet Swerea IVF.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Smart borste bäst för plack och tandkött

Byt till eltandborste är ofta rådet från tandläkaren. Men hur mycket bättre blir det med en eltandborste och är det någon skillnad på olika modeller? Testfakta Research har testat sex olika modeller i premiumklassen. Resultatet bekräftar tandläkarens råd men visar också att vissa modeller är klart mer effektiva.

Bästa sällskapet i höstmörkret. Fem streamingtjänster för film och tv i test

Har du svårt att välja rätt streamingtjänst för film och tv? Ingen fara. Testfakta har testat de fem största leverantörerna och jämfört bildkvalitet, utbud och teknik – för att du ska få det bästa sällskapet i höstmörkret.

Laboratorietest

Slut på sladdtrassel men till högre pris. Åtta trådlösa in-ear-hörlurar i test

Du slipper sladdtrasslet men får räkna med sämre samtalsljud och sinande batterier. Testfakta har testat åtta trådlösa in-ear-lurar för att se vilka som är bäst. 

Säkraste lösenorden – och fem tjänster som hjälper dig minnas dem

Lösenorden skyddar allt som vi vill ha för oss själva i datorer, mobiler och på internet. Testfakta reder ut vad som är ett säkert lösenord och jämför fem tjänster som hjälper dig komma ihåg dem.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Mest och bäst dun för pengarna

Andelen dun, dunets kvalitet, textiliernas täthet och täckets konstruktion – det är många faktorer som styr hur bra duntäcket är, visar Testfakta Researchs laboratorietest av tio vanliga märken.

Laboratorietest

Miljögifter i flera vinterskor för barn visar Testfaktas test

Årets vinterkängor för barn är mer vattentäta än någonsin. Men flera skor innehåller miljögifter, visar Testfaktas test.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta här.