Rostfria matlådor återtar lunchrummet

Rostfria matlådor återtar lunchrummet

Efter rapporter om skadliga ämnen i plast väljer många att kasta de gamla matlådorna och ersätta dem med glas och rostfritt. Men enligt Livsmedelsverket är riskerna med plastlådorna små – förutsatt att du använder rätt bytta till rätt sak.

Lotta Hedin Publicerad: 18 Okt, 2013
Läs senare

I veckan presenterade amerikanska forskare en ny studie som varnar för ämnet bisfenol A i plastmaterial. Enligt tidningen The Telegraph avråder forskarna nu gravida kvinnor från att värma mat i plastbehållare, eftersom ämnet enligt dem visat sig öka risken för missfall.

Det här är bara en i raden av larmrapporter om plaster, och att de tar skruv hos konsumenterna märks inte minst hos de som säljer produkter i alternativa material.

Friluftsbutiken Addnature marknadsför till exempel sitt nya sortiment av rostfria matlådor med argumentet ”undvik kemikalier i maten”. Och trots att den enklaste lådan kostar ungefär tio gånger så mycket som en matlåda i plast är efterfrågan stor, enligt butiken.

– Det finns ett stort intresse hos konsumenterna att välja rostfria matlådor. Idag är många väldigt medvetna om olika gifter. De flesta tänker nog också att rostfritt håller betydligt längre och det lite högre priset kan betala sig i längden, säger Carina Ginstmark på Addnature.

Även kedjor som Clas Ohlson har numera lunchlådor av både glas och rostfritt som är gjorda för att kunna stoppas ner i väskan och ta med till jobbet.

Men hur orolig ska man då vara för de vanliga plastlådorna?

Frågar man Livsmedelsverket är riskerna små. Kettil Svensson, toxikolog på Livsmedelsverket, tycker heller inte att man bör dra några höga växlar på de senaste amerikanska rönen om bisfenol A.

- Det kommer nya larmrapporter om bisfenol A hela tiden och det behövs fler studier innan man kan slå fast något. Man ska också komma ihåg att plastsorten polykarbonat, där bisfenol A ingår som en huvudråvara, mycket sällan används till mikrovågskärl.

I till exempel polypropen som är en vanlig plasttyp i matlådor är det inte troligt att det finns bisfenol A, menar han.

Samtidigt finns det andra ämnen i plast som också kan vara skadliga. Inom EU måste alla plastmaterial som är gjorda för att komma i kontakt med livsmedel uppfylla vissa krav på migration – att ämnen från plasten inte vandrar över till maten. De olika materialen behöver dock bara vara godkända för den typ av livsmedel och det användningsområde de är menade för.

– Använder du en låda som är avsedd för att förvara och värma mat i ska det inte vara några problem. Men en glassförpackning är i regel bara godkänd för att ha glass i frysen, den bör inte användas för att till exempel stoppa köttfärssås i som sedan värms i mikron, det är det inte säkert att den klarar, säger Kettil Svensson.

Som intyg på att produkterna lever upp till kraven ska tillverkarna märka dem med EU:s glas- och gaffelsymbol.

Men hur vet jag vad plastbyttan är menad för? Tillverkaren har kanske tänkt sig ett annat användningsområde än vad jag räknar med?

– Står det inte på lådan så fråga i butiken där du köper den, de ska ha sådan information. Är du osäker är det bättre att värma maten på en tallrik, eftersom risken för migration ökar vid uppvärmning, säger Kettil Svensson.

Hur är det då med glas och rostfritt, finns det ämnen som kan gå över i maten från de materialen också?

– Nej, här kan vi bortse från migration av olämpliga ämnen, säger Kettil Svensson.

Fakta

Så minskar du riskerna med plastlådorna

• Använd bara plastlådorna för det de är tänkta för. Glassförpackningen är inte gjord för att mikra mat i.

• Ämnen från plasten migrerar lättare till feta och i viss mån sura livsmedel, återanvänd inte plastförpackningar till förvaring av annan sorts mat än vad de innehöll från början.

• Fett och socker som värms i mikron kan bli mycket varmt, ibland varmare än vad materialet klarar.

• Förpackningar och husgeråd i plast har ofta en återvinningssymbol med en siffra i som talar om vilken typ av plast den är tillverkad av. Men enligt Kettil Svensson på Livsmedelsverket säger siffran lite om hur säker eller osäker produkten är, eftersom den bara talar om vilken huvudingrediens det är i plasten. Ofta är det tillsatserna som är det problematiska.

 

Fler nyheter

Bästa köket när strömmen gått

Strömavbrott? Eller skogsutflykt? I båda fallen är det är bra med ett litet portabelt kök som inte kräver el. Testfakta har jämfört åtta camping- och friluftskök.

Laboratorietest

Här är bästa spagettin - test av åtta märken

Dyr spagetti är inte alltid bättre – det finns bra budgetalternativ också. Och att pastan är bronsvalsad betyder inte att den är bättre på att ta upp sås, visar Testfaktas test.

Grästrimmer släpper ut hälsofarliga ämnen

En grästrimmer inköpt på Clas Ohlson släpper ut olagliga halter av miljö- och hälsofarliga ämnen, visar tyskt test.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Så blir du inte blåst på din luftrenare

Allergisk eller inte – kvalitén på inomhusluften blir allt viktigare. En luftrenare kan göra stor skillnad, men tillverkarnas kapacitetsmått är ofta svårtolkade och det är inte lätt att jämföra olika fabrikat.

Streamingtjänster kan bli kostnadfälla – så håller du kollen

Att streama film och musik och läsa böcker och tidningar via nätet börjar bli standard i de flesta hem. Men se upp – tjänsterna kan lätt bli en post i hushållsbudgeten som vi tappar kontrollen över.

MC-hjälmar byggda för standardens krav

MC-hjälmar kan vara designade för att klara standardens krav, avslöjar Testfaktas uppföljningstest. Bara genom att ändra vinkeln på islaget blir resultaten i flera fall helt annorlunda.

– Det är så klart inte bra. Standarden är gammal och kan behöva förnyas, säger Peter Halldin, forskare vid KTH och hjälmexpert.

Laboratorietest

Vattentäta vantar för barn håller inte tätt

Flera vantar till barn marknadsförs som vattentäta trots att de inte är det, visar Testfaktas test.
– Även om tyget är vattentätt så behöver inte sömmar och tejpningar vara det. För konsumenten kan det så klart bli missvisande, säger Rebecka Landin vid textillaboratoriet Swerea IVF.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Smart borste bäst för plack och tandkött

Byt till eltandborste är ofta rådet från tandläkaren. Men hur mycket bättre blir det med en eltandborste och är det någon skillnad på olika modeller? Testfakta Research har testat sex olika modeller i premiumklassen. Resultatet bekräftar tandläkarens råd men visar också att vissa modeller är klart mer effektiva.

Bästa sällskapet i höstmörkret. Fem streamingtjänster för film och tv i test

Har du svårt att välja rätt streamingtjänst för film och tv? Ingen fara. Testfakta har testat de fem största leverantörerna och jämfört bildkvalitet, utbud och teknik – för att du ska få det bästa sällskapet i höstmörkret.

Laboratorietest

Slut på sladdtrassel men till högre pris. Åtta trådlösa in-ear-hörlurar i test

Du slipper sladdtrasslet men får räkna med sämre samtalsljud och sinande batterier. Testfakta har testat åtta trådlösa in-ear-lurar för att se vilka som är bäst. 

Säkraste lösenorden – och fem tjänster som hjälper dig minnas dem

Lösenorden skyddar allt som vi vill ha för oss själva i datorer, mobiler och på internet. Testfakta reder ut vad som är ett säkert lösenord och jämför fem tjänster som hjälper dig komma ihåg dem.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Mest och bäst dun för pengarna

Andelen dun, dunets kvalitet, textiliernas täthet och täckets konstruktion – det är många faktorer som styr hur bra duntäcket är, visar Testfakta Researchs laboratorietest av tio vanliga märken.

Laboratorietest

Miljögifter i flera vinterskor för barn visar Testfaktas test

Årets vinterkängor för barn är mer vattentäta än någonsin. Men flera skor innehåller miljögifter, visar Testfaktas test.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.