Julbordet – en del av din personlighet

Julbordet – en del av din personlighet

Titta ner på din julbordstallrik och hitta dig själv. Vad du stoppar i dig under årets stora matfest representerar mycket av din familjs värderingar och anor.

Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 16 Dec, 2011
Läs senare

Vi svenskar anses trendkänsliga när det gäller det mesta, så även maten vi stoppar i oss. Vi anammar gärna nya rätter och smaker från andra kulturer. Men gäller denna öppenhet även julbordet? Eller är det samma gamla skinka, köttbullar och sill som dukas upp år efter år ute i stugorna? Enligt måltidsforskaren Richard Tellström fyller julbordet en dubbel funktion. Det är en historisk arkivkammare och tidsmarkör på en och samma gång, där gamla klassiker blandas med nymodigheter.
– Maten ska å ena sidan manifestera festhögtidens värden och då måste skinkan och sillen fram. Men samtidigt vill vi gärna förnya oss och visa att vi hänger med. En riktigt god julvärd ska både duka upp det förväntade och komma med en och annan överraskning, till exempel skaldjursrätter, wokade grönsaker eller sushi, säger han.

Förr i tiden var julmåltiden för många svenskar det enda tillfället under året där man fick äta sig riktigt proppmätt utan att skämmas. Det är knappast något problem i dag. I stället har den blivit en av våra viktigaste statusmarkörer.
– Maten som dukas upp är en berättelse om gästerna runt bordet. Vilka värderingar har vi? Vilka anor har vi och hur mycket pengar tjänar vi?
– Därför kan det lätt bli bråk när en maträtt plötsligt plockas bort från bordet. Enda sättet att bli av med grisfötterna, skinkspadet eller syltan är när farmor dör eller någon skiljer sig, säger Richard Tellström.

Ja, även om julbordet alltså står i ständig förändring går processen långsamt. Och för vissa typer av produkter eller rätter är det näst intill omöjligt att ta sig in. Ett klassiskt exempel är Coca Cola som trots dyra reklamkampanjer inte lyckats ersätta den svenska julmusten.
– Coca Cola är inte en tillräckligt bra bärare av julens värden och det verkar inga kampanjer kunna ändra på, säger Richard Tellström.

Även grönsaksrätter har svårt att konkurrera. De finns, men reduceras oftast till uppskurna tomater, kål eller någon enstaka gratäng.
– De har alldeles för låg feststatus. När det är fest ska det vara proteiner och alkohol. 

Samtidigt är inget hugget i sten. Medan lutfisken, julkorven och syltan har mycket gamla anor från svensk bondemiljö har julskinkan inte mer än dryga hundra år på nacken. Vid slutet av 1800-talet var det ingen som åt rimmat eller lagrat kött till jul. Det gjorde man alla andra dagar på året och på julen skulle köttet vara färskt. Men plötsligt bestämde sig de svenska nationalromantikerna med Carl Larsson och Anders Zorn i spetsen för att julskinkan var en äkta svensk julsymbol. På Carl Larssons målning ”Julaftonen” från 1904 syns en stor julskinka i förgrunden. 
– Målningen kan ha haft mycket stor betydelse för julskinkans intåg på svenska julbord. Han gav helt enkelt skinkan, som annars åts sommartid, ett julvärde, säger Richard Tellström. 

Han tror att dagens kändisar på samma sätt skulle kunna revolutionera julbordet.
– I dag har till exempel vildsvinsstek inget julvärde. Men skulle Tina Nordström börja tala om vildsvinssteken som en äkta julsymbol så är inget omöjligt, säger han. 

Kanske kan den i så fall ersätta just skinkan. För trots dess starka symboliska värde i dag kan julskinkan vara på väg bort, tror Richard Tellström. 
– Vi äter den bara till jul nuförtiden och för grisproducenterna är det svårt med avkastningen under resten av året. Därför kommer priset gå upp kraftigt, vilket leder till att skinkan försvinner så småningom. 

På kort sikt kommer ändå skinkan att finnas kvar tillsammans med köttbullarna, prinskorven, Janssons frestelse och den svenska festmåltidens viktigaste ingrediens – sillen.
– Sillen är vårt främsta festtecken. Vi har ett svenskt festackord som heter sill, snaps och hej tomtegubbar. Det kommer inte försvinna.

Däremot ligger allt som kräver skinkspad risigt till; syltor, grisfötter, grönkål och bröd som doppas. De flesta köper nämligen sin skinka färdigkokt numera.
– Dessutom har vi blivit mycket mer känsliga för innehåll och konsistens. Vi gillar helt enkelt inte svål, hackat kött eller uppblött bröd, säger Richard Tellström.

Fakta

Julrätter på väg bort

- Grisfötter
- Syltor
- Grönkål
- Dopp i grytan

Julrätter som finns kvar (om än tills vidare)

- Skinka
- Sill
- Köttbullar
- Prinskorv
- Gravad lax

Från början var julbordet en förrätt

Det var vid decennierna kring 1900 som idealet för dagens julbord tog form. Nu slog ”Fanny och Alexander-julen” igenom på allvar med ett överdåd av dekorerade och myntade smårätter. För 1800-talssvensken hade julen varit en högtid då man åt färskt kött och nybakat bröd till skillnad från alla andra dagar på året då maten var insaltad eller torkad.
Men med hjälp av nationalromantiker som Carl Larsson och Anders Zorn spreds budskapet att den rimmade skinkan var en äkta svensk julsymbol. Under åren har den fått sällskap av prinskorv, gravad lax, inlagd sill, olika sorters kål. Köttbullen tog plats på det svenska julbordet så sent som på 1970-talet. Av de vanligaste rätterna på dagens julbord är det egentligen bara kalvsylta och julkorv som anses vara hämtade från gammal svensk bondemiljö.
Traditionellt sett var julbordet egentligen ett smörgåsbord eller förrättsbord till huvudrätten som var lutfisk. Smörgåsbordet har sin föregångare i brännvinsbordet, belagt sedan 1700-talet. Någon gång på 70-talet blev dock förrättsbordet en egen rätt utan krav på vidare spisning.

Källor: Populärhistoria, Richard Tellström (måltidsforskare)

Fler nyheter

Har du svårt att välja rätt streamingtjänst för film och tv? Ingen fara. Testfakta har testat de fem största leverantörerna och jämfört bildkvalitet, utbud och teknik – för att du ska få det bästa sällskapet i höstmörkret.

Laboratorietest

Slut på sladdtrassel men till högre pris. Åtta trådlösa in-ear-hörlurar i test

Du slipper sladdtrasslet men får räkna med sämre samtalsljud och sinande batterier. Testfakta har testat åtta trådlösa in-ear-lurar för att se vilka som är bäst. 

Säkraste lösenorden – och fem tjänster som hjälper dig minnas dem

Lösenorden skyddar allt som vi vill ha för oss själva i datorer, mobiler och på internet. Testfakta reder ut vad som är ett säkert lösenord och jämför fem tjänster som hjälper dig komma ihåg dem.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Så blir du inte blåst på din luftrenare

Allergisk eller inte – kvalitén på inomhusluften blir allt viktigare. En luftrenare kan göra stor skillnad, men tillverkarnas kapacitetsmått är ofta svårtolkade och det är inte lätt att jämföra olika fabrikat.

Laboratorietest

Miljögifter i flera vinterskor för barn visar Testfaktas test

Årets vinterkängor för barn är mer vattentäta än någonsin. Men flera skor innehåller miljögifter, visar Testfaktas test.

Fett är nödvändigt, men vad är nyttigast – smör, margarin eller olja?

Smör, margarin eller olja – vad är egentligen nyttigast? Testfakta har kollat med en näringsfysiolog. 

Laboratorietest

Dun eller syntet i höstkylan? Sju lättviktsjackor i test

En tunn men värmande lättviktsjacka är perfekt när höstkylan kommer. Men vilken ska man välja? Testfakta har testat sju jackor, både med dun- och syntetfoder.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Test av handdukar

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av kvalitet på duschhanddukar. Syftet med testet är att jämföra kvalitén på Rustas handdukar med några större fabrikat på marknaden. Rustas handdukar klarar sig genomgående bra i testet och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Så fixar du krislådan

Du vet att du borde ha en, men sannolikt har du inte fixat den än - lådan för oväntade kriser. Testfakta listar vad du behöver och vad det kostar.

Kasta inte pengarna i toaletten

Har du dåligt med pengar efter semestern? Se till att du inte kastar dem i toaletten. Testfakta har undersökt vilket toapapper som ger mest valuta för pengarna.

Laboratorietest

Gröt och välling för barn kan innehålla för mycket tungmetaller

Flera gröt- och vällingprodukter innehåller för mycket tungmetaller, visar Testfaktas analys. Resultaten är ändå bättre än för fyra år sedan. 

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Mest och bäst dun för pengarna

Andelen dun, dunets kvalitet, textiliernas täthet och täckets konstruktion – det är många faktorer som styr hur bra duntäcket är, visar Testfakta Researchs laboratorietest av tio vanliga märken.

Välj rätt molntjänst för semesterbilderna

Är telefonen smockfull med bilder från semestern? Se till att spara dem på ett säkert och smidigt sätt. Testfakta har jämfört sex olika molnlagringstjänster.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta här.