Tusen ton nyårsraketer förorenar nyårsluften

Tusen ton nyårsraketer förorenar nyårsluften

Ska du titta på fyrverkerierna? Höga halter partiklar i luften kan ge känsliga personer problem. Men nyårsraketerna har blivit bättre ur miljösynpunkt.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 29 Dec, 2016
Läs senare

På nyårsnatten fyrar vi av av omkring tusen ton nyårsraketer i Sverige. Vackert, men fyrverkerierna gör också nyåret till den tid på året då halterna av luftföroreningar riktigt skjuter i höjden, i alla fall i städerna.

– Under ett par timmar kan det bli extremt höga halter av partiklar i luften, mer än någon annan dag på året. Nivåerna kan ligga 20 gånger över det normala, lika högt som i Peking under de värsta smogdagarna, säger Lars Barregård, professor i miljömedicin och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Enligt Naturvårdsverkets beräkningar står fyrverkerierna för ungefär 0,4 procent av de totala partikelutsläppen som görs i Sverige årligen. Trafiken står för 15 procent. Men eftersom nästan alla fyrverkerier som säljs fyras av vid samma tidpunkt blir det ett stort tillskott just då. Fyrverkeriröken innehåller bland annat partiklar från förbränning, kol och svaveloxider, plus diverse metaller som används för att framkalla de vackra färgerna. Och det är framför allt astmatiker och människor med känsliga luftvägar som kan få problem, säger Lars Barregård.

– De som redan har besvär med andningen bör inte vistas i röken från nyårsraketerna.

Några hälsorisker på längre sikt för den övriga befolkningen ser Lars Barregård däremot inte.

– När man utsätts för höga partikelhalter under lång tid ökar risken att dö i förtid. Men föroreningstoppen på nyårsafton är för kortvarig för att ge några långtidseffekter.

Föroreningarna från fyrverkerierna faller förr eller senare till marken, och frågan är vad de innebär för miljön?

– Helt oproblematiskt är det inte. Fyrverkerierna bidrar till att sprida ämnen som vi vill fasa ut. Men det handlar sannolikt om små mängder om man till exempel jämför med det som släpps ut från industrin, säger Helena Parkman, utredare på Kemikalieinspektionen.

Kemikalieinspektionens kontroller de senaste åren tyder också på att fyrverkerierna blivit bättre ur miljösynpunkt. Våren 2011 hittades det förbjudna och mycket giftiga ämnet hexaklorbensen i sex av åtta undersökta fyrverkeripjäser. Alla pjäser innehöll dessutom en eller flera av tungmetallerna bly, kvicksilver, kadmium och krom. När myndigheten följde upp studien förra året såg det betydligt bättre ut – då hittades hexaklorbensen endast i en av 20 undersökta pjäser. Ingen innehöll otillåtna halter av kvicksilver. 

Om halterna av bly, kadmium, och krom också minskat vet inte myndigheten. Där gjordes ingen uppföljning eftersom lagen inte reglerar de ämnena i fyrverkerier. Men enligt Sveriges fyrverkeribranschförbund är blyet borta från tillverkningen, enligt branschens egna regler.

– Våra medlemsföretag ställer hårda krav på leverantörerna och tillåter inget bly. I de fall de förekommer är det föroreningar som inte ska vara där, säger Erik Nilsson, branschförbundets ordförande.

Fyrverkerifakta

Raketer för dryga 150 miljoner
Enligt Sveriges fyrverkeribranschförbund spenderar svenska konsumenter numera mellan 150 och 160 miljoner om året på fyrverkerier. Cirka 90 procent av försäljningen sker vid nyår.

Minskat sedan millennieskiftet
Alla fyrverkeriepjäser som säljs i Sverige är importerade, och importen har minskat stadigt. 1999, inför millennieskiftet, importerades 3853 ton fyrverkeripjäser. 2015 var importen 1584 ton.
Källa: SCB

Skadliga partiklar i röken
Fyrverkerier står för cirka 0,4 procent av de skadliga partikelutsläppen i luften varje år. Transportsektorn bidrar med 15 procent av partikelutsläppen.
2014 stod fyrverkerierna för 0,4 procent av de totala utsläppen av kadmium i Sverige och 1,3 procent av utsläppen av koppar.
Källa: Naturvårdsverket.

Färre olyckor
Varje år söker cirka 100 personer akut vård på grund av skador från fyrverkerier. 20 av dem är så allvarligt skadade att de måste läggas in på sjukhus. Antalet som måste vårdas på sjukhus har mer än halverats de senaste tjugo åren.
Källa: MSB

Förbjudet att bara smälla
2002 infördes förbud mot smällare i Sverige – det vill säga pjäser som har kraftigt ljud som främsta effekt.
Åldersgränsen för att köpa och hantera fyrverkerier är 18 år.
Källa: MSB

Fler nyheter

Bästa köket när strömmen gått

Strömavbrott? Eller skogsutflykt? I båda fallen är det är bra med ett litet portabelt kök som inte kräver el. Testfakta har jämfört åtta camping- och friluftskök.

Laboratorietest

Här är bästa spagettin - test av åtta märken

Dyr spagetti är inte alltid bättre – det finns bra budgetalternativ också. Och att pastan är bronsvalsad betyder inte att den är bättre på att ta upp sås, visar Testfaktas test.

Grästrimmer släpper ut hälsofarliga ämnen

En grästrimmer inköpt på Clas Ohlson släpper ut olagliga halter av miljö- och hälsofarliga ämnen, visar tyskt test.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Så blir du inte blåst på din luftrenare

Allergisk eller inte – kvalitén på inomhusluften blir allt viktigare. En luftrenare kan göra stor skillnad, men tillverkarnas kapacitetsmått är ofta svårtolkade och det är inte lätt att jämföra olika fabrikat.

Streamingtjänster kan bli kostnadfälla – så håller du kollen

Att streama film och musik och läsa böcker och tidningar via nätet börjar bli standard i de flesta hem. Men se upp – tjänsterna kan lätt bli en post i hushållsbudgeten som vi tappar kontrollen över.

MC-hjälmar byggda för standardens krav

MC-hjälmar kan vara designade för att klara standardens krav, avslöjar Testfaktas uppföljningstest. Bara genom att ändra vinkeln på islaget blir resultaten i flera fall helt annorlunda.

– Det är så klart inte bra. Standarden är gammal och kan behöva förnyas, säger Peter Halldin, forskare vid KTH och hjälmexpert.

Laboratorietest

Vattentäta vantar för barn håller inte tätt

Flera vantar till barn marknadsförs som vattentäta trots att de inte är det, visar Testfaktas test.
– Även om tyget är vattentätt så behöver inte sömmar och tejpningar vara det. För konsumenten kan det så klart bli missvisande, säger Rebecka Landin vid textillaboratoriet Swerea IVF.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Smart borste bäst för plack och tandkött

Byt till eltandborste är ofta rådet från tandläkaren. Men hur mycket bättre blir det med en eltandborste och är det någon skillnad på olika modeller? Testfakta Research har testat sex olika modeller i premiumklassen. Resultatet bekräftar tandläkarens råd men visar också att vissa modeller är klart mer effektiva.

Bästa sällskapet i höstmörkret. Fem streamingtjänster för film och tv i test

Har du svårt att välja rätt streamingtjänst för film och tv? Ingen fara. Testfakta har testat de fem största leverantörerna och jämfört bildkvalitet, utbud och teknik – för att du ska få det bästa sällskapet i höstmörkret.

Laboratorietest

Slut på sladdtrassel men till högre pris. Åtta trådlösa in-ear-hörlurar i test

Du slipper sladdtrasslet men får räkna med sämre samtalsljud och sinande batterier. Testfakta har testat åtta trådlösa in-ear-lurar för att se vilka som är bäst. 

Säkraste lösenorden – och fem tjänster som hjälper dig minnas dem

Lösenorden skyddar allt som vi vill ha för oss själva i datorer, mobiler och på internet. Testfakta reder ut vad som är ett säkert lösenord och jämför fem tjänster som hjälper dig komma ihåg dem.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Mest och bäst dun för pengarna

Andelen dun, dunets kvalitet, textiliernas täthet och täckets konstruktion – det är många faktorer som styr hur bra duntäcket är, visar Testfakta Researchs laboratorietest av tio vanliga märken.

Laboratorietest

Miljögifter i flera vinterskor för barn visar Testfaktas test

Årets vinterkängor för barn är mer vattentäta än någonsin. Men flera skor innehåller miljögifter, visar Testfaktas test.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta här.