Birgitta Ohlsson (fp) är en av Sveriges färgstarkaste och mest kända politiker. Hon har framförallt gjort sig ett namn som förkämpe för internationalism, demokrati och jämställdhet, vilket också gav henne EU- och demokratiministerposterna efter senaste valet.
Men att hon även är Sveriges konsumentminister känner inte lika många till. Testfakta träffade Birgitta Ohlsson på hennes kontor i Rosenbad – ett stort och ljust hörnrum med utsikt över stadshuset, riksdagen och Stockholm ström.  
– Det är större än Fredrik Reinfeldts kontor, påpekar hon med ett skratt.
Konsumentpolitiken har varit ett nedprioriterat område historiskt. Birgitta Ohlsson håller med.
– Konsumentministerposten har alltid hattat runt bland olika ministrar och ibland har det legat ute på något departement vilket gjort det tufft att få upp frågorna på bordet. Men nu ligger det på regeringskansliet, och det är bra. Det är också strategiskt att jag är EU-minister eftersom många konsumentfrågor kommer upp på den nivån.
Att intresset för konsumentfrågor har ökat är något hon märkt av.
– Reinfeldt hann knappt läsa upp mitt namn innan telefonen började ringa från olika organisationer och från Konsumentverket. Det finns många personer som brinner för de här frågorna och det är väldigt roligt.
Vilken är den viktigaste frågan för dig som enskild konsument?
– Jag har alltid försökt ha en etisk profil och brinner för djurrättsfrågor. Jag slutade äta kött i 13-årsåldern och väljer smink och schampo som inte är testat på djur. Men det är inte alltid lätt att vara medveten och god konsument. Köper jag ett par skor som inte är gjort i äkta skinn så kanske de innehåller plast som är dåligt för miljön i stället. 
– Sedan jag blev mamma har även säkerhetsfrågor kring barn och barnprodukter blivit allt viktigare.
Var gör dig riktigt upprörd som konsument?
– Jag stör mig enormt mycket på hur könsroller styr barnkläder och leksaker. Det finns också en köphysteri hos barn som till viss del är skapad av en aggressiv marknadsföring från företagen. Det ogillar jag mycket.
– Jag tycker vi borde ha mer av ”name and shame” i Sverige där vi hissar medvetna företag som tänker på miljön, lyfter fram antitraditionella könsroller etcetera, men dissar de företag som inte gör det.
Mer av svarta listor med andra ord?
– Ja, det tycker jag är jättebra. Det är många länder i EU som är avundsjuka på oss för att vi har en sådana.
Vilken är den viktigaste frågan för dig som konsumentminister?
– Mitt måtto är att kunniga konsumenter är medvetna och bra konsumenter. Därför måste stödet bli både bättre och rättvisare. I dag satsar vissa stora kommuner som Göteborg jättemycket resurser på konsumentvägledning, medan andra kommuner prioriterar bort det.
– Det är också viktigt att nå ut till de sårbara grupperna: ungdomar, gamla och personer som inte behärskar svenska språket så bra. I dag är det framförallt en kunnig medelklass i en större stad som känner till sina rättigheter som konsument. 
Hur ska du göra stödet bättre och rättvisare?
– Vi har tillsatt den största konsumentutredningen på tio år. Den ska vara klar i mars nästa år. En stor grupp av personer från både konsumentorganisationer, myndigheter och näringsliv ska ta fram olika förslag.
– Men jag försöker även ta intryck från andra länder när jag är ute och reser. I Finland är konsumentvägledningen till exempel förstatligad. Jag tycker att den holländska modellen med ett stort callcenter är jätteintressant. Dit kan man ringa alla dagar i veckan till sent på kvällarna och få råd och hjälp av kunniga experter på olika områden.
Kan det vara ett alternativ även för Sverige?
– Jag tycker den holländska modellen låter otroligt spännande. Samtidigt tror jag att det här med ansikte mot ansikte kan ha stor betydelse. Man vill kunna möta någon och det är väl det som skulle vara problemet med ett callcenter.
Ett ökat stöd kräver mer resurser. Kommer regeringen anslå mer pengar till konsumentstöd?
– Det är möjligt att det kan behövas mer pengar. Men den stora frågan blir om man ska förstatliga konsumentrådgivningen eller inte. Så länge ansvaret ligger på kommunerna kan de ju prioritera som de vill.
Finns det områden där lagstiftningen måste ses över?
– Absolut, ibland springer verkligheten ifrån oss. Ta till exempel det här med alla nya appar man kan köpa till telefonen eller läsplattan där barn köpt smurfbär för 50.000 kronor på föräldrarnas kreditkort. Här har vi tillsatt en utredning som ska vara klar i maj nästa år och som ska ta fram förslag på hur vi kan strama upp reglerna.
Finansiell rådgivning är en bransch som ökar och som också lett till många klagomål från konsumenter som känn sig lurade. Hur ser du på det?
– Jag och finansmarknadsminister Peter Norman delar på den frågan. Vi har identifierat vilka problemen är och kommer återkomma inom kort med den här frågan. Mer än så kan jag tyvärr inte berätta i dagsläget.
Hur står sig Sveriges konsumentlagstiftning jämfört med andra EU-länder? Finns det områden där vi ligger efter?
– Sverige ses av många som ett föregångsland på konsumentlagstiftning. Men visst finns det exempel där andra länder är hårdare. Där man till exempel har längre tid på sig att klaga på hantverkstjänster. Det kan bero på att de har längre tradition av den typen av tjänster. Vi har ju fått en boom här nu efter införandet av ROT och RUT.
Du är känd som feminist. Finns det någon genusaspekt på konsumentpolitiken?
– Det man kan se är att vissa konsumenter i vissa situationer blir olika behandlade utifrån kön. En fråga gäller ju till exempel sexistisk reklam. Men jag tror inte på förbud utan att det är en fråga för reklamombudsmannen i så fall.
Hur är du själv som konsument?
– Jag är väldigt noggrann när jag handlar saker och hamnar oftast inte i problem. Men skulle jag hamna i problem är jag nog ganska feg. Är jag på restaurang och maten inte är varm äter jag upp den hellre än att klaga.
Ditt sämsta köp?
– En resehårtork som jag köpte i England för ett par hundralappar. Den var jättefin och gick att vika ihop. Men den gick sönder efter en halv minut, och då var jag så klart redan på väg hem och hann inte byta. Det störde mig mycket.
Ditt bästa köp?
– En läsplatta som jag köpte för ett tag sedan. Den har klarat hårdhänt behandling från dottern som slängt den i golvet flera gånger.