Svensken shoppar mer än någonsin

Svensken shoppar mer än någonsin

Nu drar årets julhandel igång på allvar. I år spås svensken handla för i genomsnitt 7000 kronor. Vi köper allt fler prylar fast vi knappt har plats för dem längre. Förutom handeln är lagerbolagen en stor vinnare på de nya konsumtionstrenderna.

Charlotte Birgersson Publicerad: 2 Dec, 2011
Läs senare

Hur lång är önskelistan i år? Känner du dig redan trött inför årets julhandel. Det är lika bra att vänja sig. Listorna kommer att fortsätta växa även de kommande åren. Utvecklingen beror inte bara på julen utan är följd av våra förändrade konsumtionsmönster.

För bara tio år sedan räckte det med en osthyvel i kökslådan. Idag har vi två olika: en för att hyvla osten med och en annan för att riva den. Och varför inte en tredje också när skaftet på den första börjar bli fult?

Ett svenskt hushåll har kraftigt ökat sin konsumtion av möbler och inventarier de senaste 50 åren, visar statistik från SCB.  I dag lägger vi lika mycket pengar på prylar i hemmet som vi lägger på kläder. För 50 år sedan var sko- och klädnotan mer än tre gånger större. Den stora vinnaren på utvecklingen är handeln, som trots den ekonomiska osäkerheten förväntas sätta rekord även i årets julhandel. Handelns utredningsinstitut räknar med en ökning på en procent till 65,2 miljarder kronor.

Det finns också en annan bransch som drar nytta av den ökade köplusten: lagerföretagen. Uthyrning av förråd är idag en stor marknad – i synnerhet i storstadsområden där vinds- och källarförråd ofta saknas i nybyggda bostäder.

– Folk samlar inte bara på sig mera prylar, vi blir också mera lättrörliga, säger Carl Waern, en av delägarna i Humlans Minilager i Helsingborg.

Humlans Minilager var först i Sverige med att erbjuda privatpersoner och företag att hyra förråd i stadsmiljö. Den första anläggningen på 1 500 kvadratmeter öppnade 1988. Tillväxten i lagerutrymme speglar branschens utveckling. I dag hyr bolaget ut 20 000 kvadratmeter, fördelade på åtta anläggningar i olika västsvenska städer.
Konsumtionstrenderna speglar också det samhälle vi lever i. Sofia Ulver Sneistrup är forskare vid Ekonomihögskolan på Lunds universitet och har studerat svenskarnas förändrade konsumtionsvanor.
– Dagens konsumenter har både en stor medvetenhet och en ängslighet kring att ”konsumera rätt”, säger hon.

Sofia Ulver Sneistrup spårar medvetenheten tillbaka till den politiska och ideologiska situationen i 1960- och 1970-talens Sverige. Marknadskritik och konsumentmakt fanns då i var mans medvetande. På senare år har medvetenheten förbytts till miljöfrågor och varumärken har blivit allt viktigare.

Samtidigt har även skillnaderna mellan hur olika sociala skikt konsumerar blivit större.
Sofia Ulver Sneistrups avhandling beskriver bland annat om hur svenska medelklassen uttrycker sin status genom valet av prylar, varumärken och lyxartiklar.

– Den svenska medelklassen håller på att ”konnässeras”. När vi har de prylar vi behöver för att överleva blir det allt viktigare att passa in i sitt sociala sammanhang. Motsatsen blir också allt viktigare det vill säga att skaffa vissa saker för att visa vilka grupper vi inte vill tillhöra.

Sofia Ulver Sneistrup tar barnen i kungafamiljen som exempel på unga vuxna som påverkar konsumtionen. Deras vanor har bidragit till att märkeskläder och märkesväskor som tidigare uppfattads som lyxartiklar blivit både eftertraktade av och tillgängliga för ungdomar i medelklassen.

Alla konsumtionstrender möter också motreaktioner. Samtidigt som världens medelklass vill ha mer ”lyxprodukter” växer en ny rörelse fram i överkonsumtionens spår.

– Intresset för att köpa kläder second hand, webbsidor som Blocket och ett växande antal garageloppisar runt om i Sverige är exempel på hur konsumenter hanterar den personliga överkonsumtionen.

Både ekologi och ekonomi kommer att påverka konsumenternas beteenden i framtiden, spår Sofia Ulver Sneistrup. Miljön fortsätter att ha stor betydelse. Samtidigt ökar fokus på ekonomisk hållbarhet och rättvisa genom exempelvis medvetenhet och satsning på rättvis handel.

– Konsumenterna vill vara snäll mot miljön och samtidigt god mot människan, säger hon.

 

Hushållens utgifter (kronor löpande priser)                 2009         1958

 

Kläder och skor                                                               16.220        1.300

Möbler, inventarier, textilier, hushållsutrustning             16.070        416 (1)

Sport o fritid (2)                                                               45.530 (3)   2.189

Totala utgifter för konsumtion                                          280.610      11.955

 

(1) Total för möbler, hushållsmaskiner, husgeråd, hushållstextilier.

(2) Inklusive radio, tv, musikinstrument, mopeder, leksaker, optiska artiklar, klockor, resor, tidningar, nöjen.

(3) Exklusive fritidsbostad, mobil och fast telefon.

 

Källa: SCB

 

Fakta

Julhandelns utveckling

1991 omsatte julhandeln i Sverige 37,6 miljarder kronor. I år är prognosen att fjolårets försäljningssiffra på 64,6 miljarder ökar med en procent till 65,2 miljarder kronor. Sedan mätningarna inleddes har handeln inför jul ökat alla år utom 1992, då den sjönk med hela 7,7 procent.

Källa: Handelns utredningsinstitut

Fler nyheter

Laboratorietest

Här är bästa spagettin - test av åtta märken

Dyr spagetti är inte alltid bättre – det finns bra budgetalternativ också. Och att pastan är bronsvalsad betyder inte att den är bättre på att ta upp sås, visar Testfaktas test.

Grästrimmer släpper ut hälsofarliga ämnen

En grästrimmer inköpt på Clas Ohlson släpper ut olagliga halter av miljö- och hälsofarliga ämnen, visar tyskt test.

Streamingtjänster kan bli kostnadfälla – så håller du kollen

Att streama film och musik och läsa böcker och tidningar via nätet börjar bli standard i de flesta hem. Men se upp – tjänsterna kan lätt bli en post i hushållsbudgeten som vi tappar kontrollen över.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Så blir du inte blåst på din luftrenare

Allergisk eller inte – kvalitén på inomhusluften blir allt viktigare. En luftrenare kan göra stor skillnad, men tillverkarnas kapacitetsmått är ofta svårtolkade och det är inte lätt att jämföra olika fabrikat.

MC-hjälmar byggda för standardens krav

MC-hjälmar kan vara designade för att klara standardens krav, avslöjar Testfaktas uppföljningstest. Bara genom att ändra vinkeln på islaget blir resultaten i flera fall helt annorlunda.

– Det är så klart inte bra. Standarden är gammal och kan behöva förnyas, säger Peter Halldin, forskare vid KTH och hjälmexpert.

Laboratorietest

Vattentäta vantar för barn håller inte tätt

Flera vantar till barn marknadsförs som vattentäta trots att de inte är det, visar Testfaktas test.
– Även om tyget är vattentätt så behöver inte sömmar och tejpningar vara det. För konsumenten kan det så klart bli missvisande, säger Rebecka Landin vid textillaboratoriet Swerea IVF.

Bästa sällskapet i höstmörkret. Fem streamingtjänster för film och tv i test

Har du svårt att välja rätt streamingtjänst för film och tv? Ingen fara. Testfakta har testat de fem största leverantörerna och jämfört bildkvalitet, utbud och teknik – för att du ska få det bästa sällskapet i höstmörkret.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Smart borste bäst för plack och tandkött

Byt till eltandborste är ofta rådet från tandläkaren. Men hur mycket bättre blir det med en eltandborste och är det någon skillnad på olika modeller? Testfakta Research har testat sex olika modeller i premiumklassen. Resultatet bekräftar tandläkarens råd men visar också att vissa modeller är klart mer effektiva.

Laboratorietest

Slut på sladdtrassel men till högre pris. Åtta trådlösa in-ear-hörlurar i test

Du slipper sladdtrasslet men får räkna med sämre samtalsljud och sinande batterier. Testfakta har testat åtta trådlösa in-ear-lurar för att se vilka som är bäst. 

Säkraste lösenorden – och fem tjänster som hjälper dig minnas dem

Lösenorden skyddar allt som vi vill ha för oss själva i datorer, mobiler och på internet. Testfakta reder ut vad som är ett säkert lösenord och jämför fem tjänster som hjälper dig komma ihåg dem.

Laboratorietest

Miljögifter i flera vinterskor för barn visar Testfaktas test

Årets vinterkängor för barn är mer vattentäta än någonsin. Men flera skor innehåller miljögifter, visar Testfaktas test.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Mest och bäst dun för pengarna

Andelen dun, dunets kvalitet, textiliernas täthet och täckets konstruktion – det är många faktorer som styr hur bra duntäcket är, visar Testfakta Researchs laboratorietest av tio vanliga märken.

Fett är nödvändigt, men vad är nyttigast – smör, margarin eller olja?

Smör, margarin eller olja – vad är egentligen nyttigast? Testfakta har kollat med en näringsfysiolog. 

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta här.