Internet – en värld av möjligheter. Men också en plats där du utsätts för allt mer reklam. De flesta som surfat runt på sajter har säkert märkt att avsändaren bakom reklambudskapen verkar veta vem man är. Män i medelåldern får till exempel oftare reklam för medel mot håravfall än unga flickor.
Och det finns en anledning till det. Du kartläggs medan du surfar eller besöker sociala medier som Facebook – där du kanske också fyllt i en hel del personliga uppgifter om dig själv. Om tittar till exempel tittar på ett Youtube-klipp om bilar, och sedan går in på Aftonbladet, kommer du att se reklambanners från biltillverkare.

Företagen gillar vad som kallas beteendestyrd annonsering. Men det har samtidigt  blivit ett huvudbry för de berörda myndigheterna eftersom människors vanor registreras. Konsumentverket inledde i höstas en kartläggning av internetreklam tillsammans med de övriga nordiska konsumentverken.
– Arbetet är i full gång och tanken är att det ska utmynna i en nordisk ståndpunkt, ett komplement till lagstiftningen, säger Cecilia Norlander, jurist på Konsumentverket.

Rent tekniskt kartlägger företagen internetvanorna med hjälp av så kallade tredjepartscookies. Dessa cookies lagras på din hårddisk och registrerar allt du gör. Sedan används de av annonsföretagen för att rikta reklamen mot just dig. Cookies är inget nytt och funktionen går att stänga av, men det är inte särskilt lättåtkomligt för den vanlige internetkonsumenten.
Det amerikanska konsumentverket Federal Trade Commission (FTC) pressar just nu webbläsarna Chrome och Firefox till att införa funktionen direkt i webbläsaren.
– Om du frågar en privatperson hur man blockerar trejdepartcookies, är det ju ingen som fattar vad du pratar om. FTC vill göra funktionen mer lättillgänglig, och införa en ”spåra mig inte”-knapps, säger Per Lövgren, kommunikationsansvarig på Datainspektionen.

Den beteendestyrda annonseringen är anledningen till att Facebook värderas så högt rent ekonomiskt. För företagen är uppgifterna om din vanor, som bland annat speglas i dina statusuppdateringar, attraktiva eftersom de kan kopplas till din person. Men det finns även annan typ av reklam på Facebook. En typ som de flesta av oss inte ser som reklam, men som är mycket effektiv – och billig. Enligt Cecilia Norlander är det en företeelse som tas upp i Konsumentverkets karläggning.
– Om en person exempelvis klickar ”gilla” på H&M:s Facebooksida, så ser väldigt många personer det sedan i loggen. Om ytterligare personer också klickar så ser ännu fler, och så fortsätter det, säger hon.

Cecilia Norlander medger att det är ett smart sätt, men menar att det kan handla om så kallad obeställd reklam. Och i så fall strider det mot lagstiftningen, som säger att mottagaren måste samtycka till att få reklam på det här sättet.
– Om vi i den här kartläggningen skulle komma fram till att det är så, är lagstiftningen tillämplig. Det skulle innebära att användarna måste ge sitt samtycke till den här typen av reklam. Men det är också en fråga om yttrandefrihet. En privatperson har ju rätt att starta vilken sida hon vill, men om företaget ligger bakom är det en annan femma.

Teknikutvecklingen på nätet ligger ofta före lagstiftarna. Samtidigt som FTC och Konsumentverket tittar på dessa frågor dyker det hela tiden upp nya typer av cookies, som är mycket svårare att radera. 
– Det känns ibland som att man är två steg bakom, lagstiftningen hinner inte med utvecklingen. Det är därför vi hela tiden försöker hänga med i utvecklingen av sociala medier och har inlett den här kartläggningen; vad skulle kunna bli ett problem i framtiden?