Storebror ser dig

Storebror ser dig

Företagen styr annonserna till dig efter dina vanor. Några klick på internet räcker för att bli punktmarkerad som konsument och privatperson. Och det är svårt att komma undan.

Mattias Boström Publicerad: 12 Feb, 2011
Läs senare

Internet – en värld av möjligheter. Men också en plats där du utsätts för allt mer reklam. De flesta som surfat runt på sajter har säkert märkt att avsändaren bakom reklambudskapen verkar veta vem man är. Män i medelåldern får till exempel oftare reklam för medel mot håravfall än unga flickor.
Och det finns en anledning till det. Du kartläggs medan du surfar eller besöker sociala medier som Facebook – där du kanske också fyllt i en hel del personliga uppgifter om dig själv. Om tittar till exempel tittar på ett Youtube-klipp om bilar, och sedan går in på Aftonbladet, kommer du att se reklambanners från biltillverkare.

Företagen gillar vad som kallas beteendestyrd annonsering. Men det har samtidigt  blivit ett huvudbry för de berörda myndigheterna eftersom människors vanor registreras. Konsumentverket inledde i höstas en kartläggning av internetreklam tillsammans med de övriga nordiska konsumentverken.
– Arbetet är i full gång och tanken är att det ska utmynna i en nordisk ståndpunkt, ett komplement till lagstiftningen, säger Cecilia Norlander, jurist på Konsumentverket.

Rent tekniskt kartlägger företagen internetvanorna med hjälp av så kallade tredjepartscookies. Dessa cookies lagras på din hårddisk och registrerar allt du gör. Sedan används de av annonsföretagen för att rikta reklamen mot just dig. Cookies är inget nytt och funktionen går att stänga av, men det är inte särskilt lättåtkomligt för den vanlige internetkonsumenten.
Det amerikanska konsumentverket Federal Trade Commission (FTC) pressar just nu webbläsarna Chrome och Firefox till att införa funktionen direkt i webbläsaren.
– Om du frågar en privatperson hur man blockerar trejdepartcookies, är det ju ingen som fattar vad du pratar om. FTC vill göra funktionen mer lättillgänglig, och införa en ”spåra mig inte”-knapps, säger Per Lövgren, kommunikationsansvarig på Datainspektionen.

Den beteendestyrda annonseringen är anledningen till att Facebook värderas så högt rent ekonomiskt. För företagen är uppgifterna om din vanor, som bland annat speglas i dina statusuppdateringar, attraktiva eftersom de kan kopplas till din person. Men det finns även annan typ av reklam på Facebook. En typ som de flesta av oss inte ser som reklam, men som är mycket effektiv – och billig. Enligt Cecilia Norlander är det en företeelse som tas upp i Konsumentverkets karläggning.
– Om en person exempelvis klickar ”gilla” på H&M:s Facebooksida, så ser väldigt många personer det sedan i loggen. Om ytterligare personer också klickar så ser ännu fler, och så fortsätter det, säger hon.

Cecilia Norlander medger att det är ett smart sätt, men menar att det kan handla om så kallad obeställd reklam. Och i så fall strider det mot lagstiftningen, som säger att mottagaren måste samtycka till att få reklam på det här sättet.
– Om vi i den här kartläggningen skulle komma fram till att det är så, är lagstiftningen tillämplig. Det skulle innebära att användarna måste ge sitt samtycke till den här typen av reklam. Men det är också en fråga om yttrandefrihet. En privatperson har ju rätt att starta vilken sida hon vill, men om företaget ligger bakom är det en annan femma.

Teknikutvecklingen på nätet ligger ofta före lagstiftarna. Samtidigt som FTC och Konsumentverket tittar på dessa frågor dyker det hela tiden upp nya typer av cookies, som är mycket svårare att radera. 
– Det känns ibland som att man är två steg bakom, lagstiftningen hinner inte med utvecklingen. Det är därför vi hela tiden försöker hänga med i utvecklingen av sociala medier och har inlett den här kartläggningen; vad skulle kunna bli ett problem i framtiden?

Fler nyheter

Laboratorietest

Här är bästa spagettin - test av åtta märken

Dyr spagetti är inte alltid bättre – det finns bra budgetalternativ också. Och att pastan är bronsvalsad betyder inte att den är bättre på att ta upp sås, visar Testfaktas test.

Grästrimmer släpper ut hälsofarliga ämnen

En grästrimmer inköpt på Clas Ohlson släpper ut olagliga halter av miljö- och hälsofarliga ämnen, visar tyskt test.

Streamingtjänster kan bli kostnadfälla – så håller du kollen

Att streama film och musik och läsa böcker och tidningar via nätet börjar bli standard i de flesta hem. Men se upp – tjänsterna kan lätt bli en post i hushållsbudgeten som vi tappar kontrollen över.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Så blir du inte blåst på din luftrenare

Allergisk eller inte – kvalitén på inomhusluften blir allt viktigare. En luftrenare kan göra stor skillnad, men tillverkarnas kapacitetsmått är ofta svårtolkade och det är inte lätt att jämföra olika fabrikat.

MC-hjälmar byggda för standardens krav

MC-hjälmar kan vara designade för att klara standardens krav, avslöjar Testfaktas uppföljningstest. Bara genom att ändra vinkeln på islaget blir resultaten i flera fall helt annorlunda.

– Det är så klart inte bra. Standarden är gammal och kan behöva förnyas, säger Peter Halldin, forskare vid KTH och hjälmexpert.

Laboratorietest

Vattentäta vantar för barn håller inte tätt

Flera vantar till barn marknadsförs som vattentäta trots att de inte är det, visar Testfaktas test.
– Även om tyget är vattentätt så behöver inte sömmar och tejpningar vara det. För konsumenten kan det så klart bli missvisande, säger Rebecka Landin vid textillaboratoriet Swerea IVF.

Bästa sällskapet i höstmörkret. Fem streamingtjänster för film och tv i test

Har du svårt att välja rätt streamingtjänst för film och tv? Ingen fara. Testfakta har testat de fem största leverantörerna och jämfört bildkvalitet, utbud och teknik – för att du ska få det bästa sällskapet i höstmörkret.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Smart borste bäst för plack och tandkött

Byt till eltandborste är ofta rådet från tandläkaren. Men hur mycket bättre blir det med en eltandborste och är det någon skillnad på olika modeller? Testfakta Research har testat sex olika modeller i premiumklassen. Resultatet bekräftar tandläkarens råd men visar också att vissa modeller är klart mer effektiva.

Laboratorietest

Slut på sladdtrassel men till högre pris. Åtta trådlösa in-ear-hörlurar i test

Du slipper sladdtrasslet men får räkna med sämre samtalsljud och sinande batterier. Testfakta har testat åtta trådlösa in-ear-lurar för att se vilka som är bäst. 

Säkraste lösenorden – och fem tjänster som hjälper dig minnas dem

Lösenorden skyddar allt som vi vill ha för oss själva i datorer, mobiler och på internet. Testfakta reder ut vad som är ett säkert lösenord och jämför fem tjänster som hjälper dig komma ihåg dem.

Laboratorietest

Miljögifter i flera vinterskor för barn visar Testfaktas test

Årets vinterkängor för barn är mer vattentäta än någonsin. Men flera skor innehåller miljögifter, visar Testfaktas test.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Mest och bäst dun för pengarna

Andelen dun, dunets kvalitet, textiliernas täthet och täckets konstruktion – det är många faktorer som styr hur bra duntäcket är, visar Testfakta Researchs laboratorietest av tio vanliga märken.

Fett är nödvändigt, men vad är nyttigast – smör, margarin eller olja?

Smör, margarin eller olja – vad är egentligen nyttigast? Testfakta har kollat med en näringsfysiolog. 

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta här.