Strålande tider för solel

Strålande tider för solel

Efter ett par år med drastiskt sjunkande priser på solcellsanläggningar väljer allt fler svenskar att göra sin egen el av solen. Jens och Gita Ljunggren satsar på att bli självförsörjande på el.

Martin Genberg Publicerad: 5 Apr, 2013
Läs senare

Nyinstallationerna av småskaliga solelsanläggningar har fördubblats i Sverige de senaste två åren. Sett till installerad effekt blev 2012 ett rekordår för solelen. Då fanns solcellsanläggningar på runt tusen hus och sommarstugor i Sverige, och i ett av dem bor Jens och Gita Ljunggren i Pålsboda, Närke.

De har landets vanligaste villatyp  – en 1½-plans vit tegelvilla från 1976. Sommaren 2012 täcktes den södervända halvan av taket med 86 kvadratmeter solceller. Den beräknade årsproduktionen, 11 900 kilowattimmar, stämmer ganska precis med hushållets egna konsumtion.

– Målet är att bli helt självförsörjande på el, säger Jens Ljunggren.

Han har alltid varit miljöintresserad, och för några är sedan lämnade han jobbet i finansvärlden och började arbeta med miljöfrågor. Idag driver han bland annat sajten egensolel.se.

2011 sökte han, och fick, pengar från en miljöfond för att göra en analys av den egna villan.

– Det kom en massa experter och tittade på isolering, om huset var tätt och allt möjligt. De räknade på alternativen för uppvärmning: bergvärme, pellets och solel.

När han slutligen fick analysen i sina händer pekade allt på att solceller var mest kostnadseffektivt.

– Jag blev chockad. Jag som är miljöintresserad hade inte en aning om det.

Det här var förra våren. Totalt har Jens Ljunggren nu lagt ner drygt 200 000 kronor på sina solceller, som han beräknar har en livslängd på 35–40 år. Pengarna han investerat räknar han med att ha tjänat in någon gång under det fjortonde året (se faktaruta).

Sedan 2009 har privatpersoner kunnat söka ekonomiskt bidrag för en del av installationskostnaden för en solelsanläggning.

– Vi har sett en kraftig ökning av solel ända sedan stödet introducerades 2009, även om den totalt sett fortfarande står för en väldigt liten del, Säger Sara Bargi som arbetar med solelsfrågor på Energimyndigheten.

– Många orkar inte vänta utan köper solceller ändå. Stödet har varit väldigt översökt, säger hon.

Om man inte beviljas stöd på en gång får man vänta ett halvår tills nästa gång pengarna pytsas ut. Men många väljer att använda rotavdrag istället.

– Jag tror att solel kommer att växa kraftigt och i flera segment, men starkast hos privatpersoner, säger Sara Bargi.

Enligt henne styrs konsumenternas beteende inte bara av pengar på den här marknaden.

– En intressant sak är att privatpersoner gör helt andra överväganden. Man jämför mellan att skaffa solel eller ett nytt badrum. Drivkraften är ofta att man vill ha en känsla av självhushållning. Och att man vill göra något bra för miljön.

Jens Ljunggren i Pålsboda är inne på samma linje.

– Det stora är att kunna använda egenproducerad el. Känslan av att köra tvättmaskinen på egen el … Vi tycker att det är fantastiskt kul, både jag och frun. Sedan är det intressant rent samhällsekonomiskt. Jag tror att vi kommer bli överraskade om 15–20 år av hur billigt det är att producera el.

Fakta

Familjen Ljunggrens solcellsanläggning

Anläggningen på 12,48 kW beräknas producera 11 893 kWh/år. Av dem förbrukar de själva 3 100 kWh, resten säljs till elbolaget. Enligt det avtal Jens Ljunggren har får han kvitta produktion mot förbrukning på årsbasis.
Om elpriset stiger med så lite som 1,5 procent/år (Energimyndighetens prognos är 5,5 procent/år) räknar Jens Ljunggren med att ha tjänat in investeringskostnaden (208.000 kr efter rotavdrag) på drygt 13 år.

Tre steg till solel

1 Du kan köpa färdiga solcellspaket av många elbolag idag. Priserna varierar mycket – det lönar sig att titta runt. Att installera ett normalstort villasystem på 3 kW, som kan ge cirka 2 700 kWh på ett år, kostade enligt Energimyndigheten i genomsnitt 66 000 kronor exklusive moms under 2012. För två år sen var kostnaden ungefär den tredubbla.

2 För att kunna sälja el måste du ha elmätare. Installationen säkras av en elektriker, som sedan anmäler din anläggning hos nätägaren.

3 Nettodebitering innebär att elen du levererar kvittas mot den du tar ut under en viss tidsperiod, till exempel en månad. Bara vissa elbolag erbjuder nettodebitering. På egensolel.se finns en lista. Du kan annars få betalt för överskottselen. Elbolagens betalning skiljer sig mycket. Priset du får spelar mycket stor roll för hur helhetsekonomin blir.

Så fungerar stödet

Solcellsbidrag får man via länsstyrelsen. 2013 kan du få 35 procent av installationskostnaden, upp till ett tak på 1,2 miljoner kronor per system. I december 2012 beslutade riksdagen att stödet kvarstår till och med 2016. Men kön är ofta lång, var beredd på väntetid.
Får du inte solcellsstödet kan du använda rotavdrag för arbetskostnaden. Du kan inte få både solcellstöd och rot för samma anläggning.

Solelen i Sverige

De installerade solcellerna i Sverige (nästan 24 megawatt) producerar runt 22 gigawattimmar, vilket motsvarar ungefär en halv promille av de svenska hushållens årliga elförbrukning.
Till sommaren färdigställs en utredning om bland annat skatteproblematiken kring nettodebitering.

Fler nyheter

Många tillsatser i färdig pepparkaksdeg

Färdig deg underlättar pepparkaksbaket. Men förutom de klassiska julkryddorna innehåller flera märken också en hel del tillsatser. Och kvalitén på kakorna blir varierande bra.

Finaste fotoboken – test av åtta tjänster

En egenproducerad fotobok är en populär julklapp. Vi har testat åtta tjänster och låtit två av Sveriges främsta fotobokskännare bedöma slutresultatet.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Stort test av premiumklassade kontinentalsängar

Testfakta har kvalitets testat elva kontinentalsängar av olika fabrikat i laboratoriemiljö för att mäta komfort och uthållighet. Högst betyg fick Mios modell.

Laboratorietest

Test av billampor avslöjar tomma löften från tillverkarna

Visst kan du få lite bättre halvljus om du byter lampor på bilen, men knappast så mycket som tillverkarna lovar. Testfakta har testat 15 olika halogenlampor för att se hur mycket ljus de ger och hur länge de håller.

Bästa köket när strömmen gått

Strömavbrott? Eller skogsutflykt? I båda fallen är det är bra med ett litet portabelt kök som inte kräver el. Testfakta har jämfört åtta camping- och friluftskök.

Laboratorietest

Här är bästa spagettin - test av åtta märken

Dyr spagetti är inte alltid bättre – det finns bra budgetalternativ också. Och att pastan är bronsvalsad betyder inte att den är bättre på att ta upp sås, visar Testfaktas test.

Grästrimmer släpper ut hälsofarliga ämnen

En grästrimmer inköpt på Clas Ohlson släpper ut olagliga halter av miljö- och hälsofarliga ämnen, visar tyskt test.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Så blir du inte blåst på din luftrenare

Allergisk eller inte – kvalitén på inomhusluften blir allt viktigare. En luftrenare kan göra stor skillnad, men tillverkarnas kapacitetsmått är ofta svårtolkade och det är inte lätt att jämföra olika fabrikat.

Streamingtjänster kan bli kostnadfälla – så håller du kollen

Att streama film och musik och läsa böcker och tidningar via nätet börjar bli standard i de flesta hem. Men se upp – tjänsterna kan lätt bli en post i hushållsbudgeten som vi tappar kontrollen över.

MC-hjälmar byggda för standardens krav

MC-hjälmar kan vara designade för att klara standardens krav, avslöjar Testfaktas uppföljningstest. Bara genom att ändra vinkeln på islaget blir resultaten i flera fall helt annorlunda.

– Det är så klart inte bra. Standarden är gammal och kan behöva förnyas, säger Peter Halldin, forskare vid KTH och hjälmexpert.

Laboratorietest

Vattentäta vantar för barn håller inte tätt

Flera vantar till barn marknadsförs som vattentäta trots att de inte är det, visar Testfaktas test.
– Även om tyget är vattentätt så behöver inte sömmar och tejpningar vara det. För konsumenten kan det så klart bli missvisande, säger Rebecka Landin vid textillaboratoriet Swerea IVF.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Smart borste bäst för plack och tandkött

Byt till eltandborste är ofta rådet från tandläkaren. Men hur mycket bättre blir det med en eltandborste och är det någon skillnad på olika modeller? Testfakta Research har testat sex olika modeller i premiumklassen. Resultatet bekräftar tandläkarens råd men visar också att vissa modeller är klart mer effektiva.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.