Rosor innehåller mycket kemikalier

Rosor innehåller mycket kemikalier

Den som vill ge bort en giftfri bukett till sin käresta bör satsa på tulpaner framför rosor, visar Testfaktas stickprovsanalys. Men vilken blomma som är bäst ur klimatsynpunkt är inte lika självklart.

Lotta Hedin, Martin Hansson Publicerad: 8 Feb, 2017
Läs senare

Detta test är från 2011. Testfakta har inte testat stekpannor sedan dess.

Vi svenskar älskar snittblommor. Från januari fram till påsk säljs det en miljon svenskodlade tulpaner om dagen och bara under Alla hjärtans dag förväntas fyra miljoner rosor byta ägare. Blommorna förgyller så klart tillvaron men belastar också miljön.

Testfaktas analys av några slumpvis utvalda buketter visar att en vanlig rosbukett kan innehålla upp till 16 olika bekämpningsmedel. För Fairtrade-rosorna, som de flesta stora dagligvarukedjor numera säljer, ser det något bättre ut. Men båda buketter innehåller insektsmedel som är på väg att förbjudas inom EU av miljö- och hälsoskäl.

De analyserade tulpanerna innehåller däremot inga rester av bekämpningsmedel alls – varken de holländska eller de svenskodlade. Och det var ganska väntat, enligt Håkan Alverbäck, vd på Alverbäcks blommor, en av Sveriges största tulpanodlare.

– Man behöver inte bespruta tulpaner, när man driver upp dem i växthus har man normalt inte några problem med ohyra, säger han.

Detta innebär dock inte att hela odlingsprocessen är giftfri. De tulpanlökar som används köper odlarna in från Holland, och enligt flera odlare Testfakta pratat med är det i princip omöjligt att ta fram lökarna utan kemiska bekämpningsmedel.

– Vi hade Kravmärkta tulpaner under några år, då krävs att både lök och blomma är framtagna utan gift. Men de lökarna finns inte att få tag på längre, säger Håkan Alverbäck.

Även lökarna inräknat kan man ändå räkna med att afrikanska rosor kräver mer kemisk bekämpning än tulpaner, menar Lena Ekelund, professor i hortikulturell ekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet.  
– Länder som Kenya och Etiopien har mycket större problem med till exempel skadedjur och svamp än vi har i Europa, säger hon.

Samtidigt utgör användningen av kemikalier bara en av flera miljöbelastande faktorer. Och skulle man göra en så kallad livscykelanalys av de tulpaner och rosor som når svenska konsumenter är det inte helt givet att tulpaner är bättre. Rosorna transporteras hit med flyg, men de växthus som tulpanerna drivs fram i är också energikrävande.

– När man jämfört miljöbelastningen från svenska och spanska tomater så är skillnaden ganska liten per kilo räknat, om man väger in uppvärmning och transporter. Men tomaterna transporteras inte med flyg som är fallet med rosorna. Så jag skulle nog ändå säga att tulpanerna vinner, säger Lena Ekelund.

Överutnyttjande av naturresurser och dåliga arbetsförhållanden vid rosodlingarna är andra nackdelar med importerade afrikanska rosor. Men många av rosorna som säljs i Sverige i dag är Fairtrade-märkta, vilket borgar för bättre arbetsförhållanden för de anställda.

– Den afrikanska blomindustrin har också skapat många arbetstillfällen vilket ju är bra. Det hela är ganska komplicerat och kokar till slut ned till värderingsfrågor. Som konsument får man helt enkelt fråga sig vad man tycker är viktigt, säger Lena Ekelund.

Ska vi inte bara sluta köpa snittblommor så slipper vi bekymra oss? Det är ju ändå bara prydnadsföremål.

– Nej, det tycker jag verkligen inte. Det finns en oändlig mängd teknikprylar från Asien som vi inte heller behöver. Blommor har dessutom en enorm betydelse för vårt välbefinnande. Och så går de att kompostera också – åtminstone om de inte innehåller alltför mycket bekämpningsmedel, säger Lena Ekelund.

Detta visade Testfaktas stickprovsanalys

Eurofins laboratorium i Lidköping har analyserat resthalter av bekämpningsmedel i två slumpmässigt utvalda buketter med rosor och tre buketter med tulpaner.

Rosor

De konventionellt odlade rosorna (inköpta i en vanlig blombutik med ursprung Kenya) innehöll sexton olika bekämpningsmedel – däribland de båda insektsmedlen imidacloprid och thiacloprid. Båda ämnena finns med på övervakningslistan för EU:s vattendirektiv vilket innebär att de bör begränsas och fasas ut av miljö- och hälsoskäl.

Fairtrade-rosorna (inköpta i livsmedelsbutik med ursprung Kenya) innehöll fem olika bekämpningsmedel – däribland insektsmedlet imidacloprid (se ovan).

Tulpaner

Två buketter med svenskodlade tulpaner och en bukett med tulpaner odlade i Holland skickades in för analys. Ingen av buketterna innehöll några resthalter av bekämpningsmedel.

Några märkningar att känna till när du köper snittblommor

- Fairtrade (framförallt rosor)

Produktmärkning för bättre arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom. Ställer krav på bland annat lön, arbetsvillkor och kemikalieanvändning.

Tio procent av blomproducentens försäljningspris går till investeringar som gynnar de anställda och lokalsamhället, som skolor och brunnar. Gäller dock bara om blommorna verkligen säljs märkta som Fairtrade.

- Svenskt Sigill

Kvalitetssäkrar blommor och livsmedel. Garanterar att blomman kommer från en svensk odlare som tar sitt ansvar för klimat och miljö.

- Ekologiska med EU:s märkning

Konventionellt framtagna lökar (där bekämpningsmedel använts vid odlingen) får användas, men vid uppdrivningen av blommorna används varken kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel.

- Krav

Miljömärkning som garanterar att kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel inte används, vare sig vid framtagning av lökar eller blommor. För närvarande finns inga Krav-märkta snittblommor i handeln

- Klimatkompenserade blommor

Vissa producenter klimatkompenserar sina blommor, det vill säga investerar i koldioxidminskande verksamheter som till exempel skogsplantering. I vilken mån klimatkompensation är rätt och hur bra det fungerar är omdiskuterat.

 

Fler nyheter

Laboratorietest

Slut på sladdtrassel men till högre pris. Åtta trådlösa in-ear-hörlurar i test

Du slipper sladdtrasslet men får räkna med sämre samtalsljud och sinande batterier. Testfakta har testat åtta trådlösa in-ear-lurar för att se vilka som är bäst. 

Säkraste lösenorden – och fem tjänster som hjälper dig minnas dem

Lösenorden skyddar allt som vi vill ha för oss själva i datorer, mobiler och på internet. Testfakta reder ut vad som är ett säkert lösenord och jämför fem tjänster som hjälper dig komma ihåg dem.

Laboratorietest

Miljögifter i flera vinterskor för barn visar Testfaktas test

Årets vinterkängor för barn är mer vattentäta än någonsin. Men flera skor innehåller miljögifter, visar Testfaktas test.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Så blir du inte blåst på din luftrenare

Allergisk eller inte – kvalitén på inomhusluften blir allt viktigare. En luftrenare kan göra stor skillnad, men tillverkarnas kapacitetsmått är ofta svårtolkade och det är inte lätt att jämföra olika fabrikat. Testfakta Researchs laboratorietest visar till exempel att luftrenaren från Blueair har flera gånger högre kapacitet än jämförbara modeller.

Fett är nödvändigt, men vad är nyttigast – smör, margarin eller olja?

Smör, margarin eller olja – vad är egentligen nyttigast? Testfakta har kollat med en näringsfysiolog. 

Laboratorietest

Dun eller syntet i höstkylan? Sju lättviktsjackor i test

En tunn men värmande lättviktsjacka är perfekt när höstkylan kommer. Men vilken ska man välja? Testfakta har testat sju jackor, både med dun- och syntetfoder.

Så fixar du krislådan

Du vet att du borde ha en, men sannolikt har du inte fixat den än - lådan för oväntade kriser. Testfakta listar vad du behöver och vad det kostar.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Test av handdukar

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av kvalitet på duschhanddukar. Syftet med testet är att jämföra kvalitén på Rustas handdukar med några större fabrikat på marknaden. Rustas handdukar klarar sig genomgående bra i testet och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Kasta inte pengarna i toaletten

Har du dåligt med pengar efter semestern? Se till att du inte kastar dem i toaletten. Testfakta har undersökt vilket toapapper som ger mest valuta för pengarna.

Laboratorietest

Gröt och välling för barn kan innehålla för mycket tungmetaller

Flera gröt- och vällingprodukter innehåller för mycket tungmetaller, visar Testfaktas analys. Resultaten är ändå bättre än för fyra år sedan. 

Välj rätt molntjänst för semesterbilderna

Är telefonen smockfull med bilder från semestern? Se till att spara dem på ett säkert och smidigt sätt. Testfakta har jämfört sex olika molnlagringstjänster.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Mest och bäst dun för pengarna

Andelen dun, dunets kvalitet, textiliernas täthet och täckets konstruktion – det är många faktorer som styr hur bra duntäcket är, visar Testfakta Researchs laboratorietest av tio vanliga märken.

Laboratorietest

Bästa termosen för höstens utflykter

Slagtåliga, håller värmen bra och läcker inte. Ståltermosarna gör verkligen skäl för namnet. Men med användarvänligheten är det lite si och så. Det visar Testfaktas test. 

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta här.