Hundratusentals bor i radonhus

Hundratusentals bor i radonhus

Över 300 000 bostäder i Sverige har fortfarande skadligt höga radonhalter. Men antalet husägare som åtgärdar problemen sjunker. –Folk tycks ha tröttnat på frågan, men riskerna är fortfarande desamma, säger Kirlna Skeppström på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Lotta Hedin Publicerad: 15 Nov, 2013
Läs senare

Larmet om det cancerframkallande radonet i våra bostäder slog ned som en bomb i Sverige i slutet av sjuttiotalet. Men antalet husägare som mätt och åtgärdat radonet sedan dess är fortfarande alldeles för litet. Regeringens mål om att alla bostäder i Sverige ska ligga under gränsvärdet år 2020 kommer inte att nås, det är både branschen och myndigheterna överens om.

Som villaägare kan man få bidrag för att sanera radon i sitt hus, men under de senaste fem åren har ansökningarna minskat, enligt statistik från Boverket.

– Vi gjorde en informationskampanj 2005 till 2007, och då ökade intresset. Men sedan har ansökningarna minskat, och de senaste åren har det funnits pengar kvar efter att alla ansökningar behandlats, säger Ola Svensson, utredare på Boverket.

På Strålsäkerhetsmyndigheten är man bekymrad över utvecklingen.

- Det finns ett tydligt samband mellan förhöjd radonhalt i en bostad och ökad risk för lungcancer. Att det är en fråga som man hört om länge kanske har gjort att folk tröttnat, men problemet har tyvärr inte försvunnit, säger Kirlna Skeppström, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Myndigheterna beräknar att runt 325 000 bostäder i Sverige har för höga radonhalter idag. Enligt branchorganisationen Svensk Radonförening skulle det ta minst fyrtio år att hitta och åtgärda dem, om arbetet fortsätter i dagens låga tempo. För att öka på takten vill de bland annat att radonmätning blir obligatoriskt vid en bostadsförsäljning.

– Nu behöver säljaren bara ange om en mätning är gjord eller inte, säger Michael Lundgren på Svensk Radonförening.

Att kontrollera radonet ingår istället i köparens undersökningsplikt, men i praktiken kan det vara svårt.

En tillförlitlig radonmätning måste nämligen pågå under minst två månader, och ska genomföras nu under den kalla årstiden, mellan oktober till april. Skulle det visa sig vara för höga halter i huset kan saneringen gå på allt mellan 20 000 till över 100 000 kronor.

Man kan vid ett husköp göra en så kallad korttidsmätning som bara tar en vecka, men det är inget som Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar.

– Resultatet när man mäter under kort tid är inte tillförlitligt. Då är det bättre att man skriver in ett villkor i köpekontraktet om att man ska göra en ordentlig mätning senare och vad som ska gälla om det visar sig vara höga värden. Kanske att säljare och köpare delar på kostnaden, säger Kirlna Skeppström.

 

Fakta

Fakta radon

• Radon är en radioaktiv gas som kan orsaka cancer. Den kan komma från marken, vattnet, eller byggnadsmaterial i våra hus.

• Enligt Socialstyrelsen orsakar radon i bostäder 500 lungcancerfall om året i Sverige. Störst risk att bli sjuk har den som är eller varit rökare, men även ickerökare drabbas.

• Gränsvärdet för radon i bostäder ligger på 200 becquerel, Bq, per kubikmeter luft i Sverige. Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar att gränsvärdet ska sänkas till 100 Bq.

Kostnad för mätning och sanering

• En radonmätning kostar 400 till 700 kronor. Den ska göras mellan oktober och april och tar minst två månader. På vissa platser kan man beställa mätning genom kommunen, då blir det ofta billigare.

• En så kallad korttidsmätning (ca 600 – 900 kronor) tar bara sju dygn att göra, men mätresultatet är inte tillförlitligt och metoden rekommenderas inte av Strålsäkerhetmyndigheten.

• Att sänka radonhalterna i huset kan kosta mellan 20 000 och upp till över 100 000 kr, beroende på var radonet i huset kommer från .

• Enligt branschorganisationen stannar kostnaden för de flesta på mellan 30 000 till 50 000 kronor (bidrag ej inräknat).

• Ligger radonhalten över gränsvärdet kan du söka ekonomiskt bidrag till saneringen från Länsstyrelsen.  Bidraget täcker halva saneringskostnaden, upp till maxbeloppet 15 000 kr.

• 2007 ansökte 3542 villaägare om radonbidrag. Hittills i år har 1871 ansökningar kommit in.

 

Källor: Strålsäkerhetsmyndigheten, Svensk Radonförening, Boverket

Fler nyheter

Laboratorietest

Här är bästa spagettin - test av åtta märken

Dyr spagetti är inte alltid bättre – det finns bra budgetalternativ också. Och att pastan är bronsvalsad betyder inte att den är bättre på att ta upp sås, visar Testfaktas test.

Grästrimmer släpper ut hälsofarliga ämnen

En grästrimmer inköpt på Clas Ohlson släpper ut olagliga halter av miljö- och hälsofarliga ämnen, visar tyskt test.

Streamingtjänster kan bli kostnadfälla – så håller du kollen

Att streama film och musik och läsa böcker och tidningar via nätet börjar bli standard i de flesta hem. Men se upp – tjänsterna kan lätt bli en post i hushållsbudgeten som vi tappar kontrollen över.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Så blir du inte blåst på din luftrenare

Allergisk eller inte – kvalitén på inomhusluften blir allt viktigare. En luftrenare kan göra stor skillnad, men tillverkarnas kapacitetsmått är ofta svårtolkade och det är inte lätt att jämföra olika fabrikat.

MC-hjälmar byggda för standardens krav

MC-hjälmar kan vara designade för att klara standardens krav, avslöjar Testfaktas uppföljningstest. Bara genom att ändra vinkeln på islaget blir resultaten i flera fall helt annorlunda.

– Det är så klart inte bra. Standarden är gammal och kan behöva förnyas, säger Peter Halldin, forskare vid KTH och hjälmexpert.

Laboratorietest

Vattentäta vantar för barn håller inte tätt

Flera vantar till barn marknadsförs som vattentäta trots att de inte är det, visar Testfaktas test.
– Även om tyget är vattentätt så behöver inte sömmar och tejpningar vara det. För konsumenten kan det så klart bli missvisande, säger Rebecka Landin vid textillaboratoriet Swerea IVF.

Bästa sällskapet i höstmörkret. Fem streamingtjänster för film och tv i test

Har du svårt att välja rätt streamingtjänst för film och tv? Ingen fara. Testfakta har testat de fem största leverantörerna och jämfört bildkvalitet, utbud och teknik – för att du ska få det bästa sällskapet i höstmörkret.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Smart borste bäst för plack och tandkött

Byt till eltandborste är ofta rådet från tandläkaren. Men hur mycket bättre blir det med en eltandborste och är det någon skillnad på olika modeller? Testfakta Research har testat sex olika modeller i premiumklassen. Resultatet bekräftar tandläkarens råd men visar också att vissa modeller är klart mer effektiva.

Laboratorietest

Slut på sladdtrassel men till högre pris. Åtta trådlösa in-ear-hörlurar i test

Du slipper sladdtrasslet men får räkna med sämre samtalsljud och sinande batterier. Testfakta har testat åtta trådlösa in-ear-lurar för att se vilka som är bäst. 

Säkraste lösenorden – och fem tjänster som hjälper dig minnas dem

Lösenorden skyddar allt som vi vill ha för oss själva i datorer, mobiler och på internet. Testfakta reder ut vad som är ett säkert lösenord och jämför fem tjänster som hjälper dig komma ihåg dem.

Laboratorietest

Miljögifter i flera vinterskor för barn visar Testfaktas test

Årets vinterkängor för barn är mer vattentäta än någonsin. Men flera skor innehåller miljögifter, visar Testfaktas test.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Mest och bäst dun för pengarna

Andelen dun, dunets kvalitet, textiliernas täthet och täckets konstruktion – det är många faktorer som styr hur bra duntäcket är, visar Testfakta Researchs laboratorietest av tio vanliga märken.

Fett är nödvändigt, men vad är nyttigast – smör, margarin eller olja?

Smör, margarin eller olja – vad är egentligen nyttigast? Testfakta har kollat med en näringsfysiolog. 

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta här.