Hundratusentals bor i radonhus

Hundratusentals bor i radonhus

Över 300 000 bostäder i Sverige har fortfarande skadligt höga radonhalter. Men antalet husägare som åtgärdar problemen sjunker. –Folk tycks ha tröttnat på frågan, men riskerna är fortfarande desamma, säger Kirlna Skeppström på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Lotta Hedin Publicerad: 15 Nov, 2013
Läs senare

Larmet om det cancerframkallande radonet i våra bostäder slog ned som en bomb i Sverige i slutet av sjuttiotalet. Men antalet husägare som mätt och åtgärdat radonet sedan dess är fortfarande alldeles för litet. Regeringens mål om att alla bostäder i Sverige ska ligga under gränsvärdet år 2020 kommer inte att nås, det är både branschen och myndigheterna överens om.

Som villaägare kan man få bidrag för att sanera radon i sitt hus, men under de senaste fem åren har ansökningarna minskat, enligt statistik från Boverket.

– Vi gjorde en informationskampanj 2005 till 2007, och då ökade intresset. Men sedan har ansökningarna minskat, och de senaste åren har det funnits pengar kvar efter att alla ansökningar behandlats, säger Ola Svensson, utredare på Boverket.

På Strålsäkerhetsmyndigheten är man bekymrad över utvecklingen.

- Det finns ett tydligt samband mellan förhöjd radonhalt i en bostad och ökad risk för lungcancer. Att det är en fråga som man hört om länge kanske har gjort att folk tröttnat, men problemet har tyvärr inte försvunnit, säger Kirlna Skeppström, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Myndigheterna beräknar att runt 325 000 bostäder i Sverige har för höga radonhalter idag. Enligt branchorganisationen Svensk Radonförening skulle det ta minst fyrtio år att hitta och åtgärda dem, om arbetet fortsätter i dagens låga tempo. För att öka på takten vill de bland annat att radonmätning blir obligatoriskt vid en bostadsförsäljning.

– Nu behöver säljaren bara ange om en mätning är gjord eller inte, säger Michael Lundgren på Svensk Radonförening.

Att kontrollera radonet ingår istället i köparens undersökningsplikt, men i praktiken kan det vara svårt.

En tillförlitlig radonmätning måste nämligen pågå under minst två månader, och ska genomföras nu under den kalla årstiden, mellan oktober till april. Skulle det visa sig vara för höga halter i huset kan saneringen gå på allt mellan 20 000 till över 100 000 kronor.

Man kan vid ett husköp göra en så kallad korttidsmätning som bara tar en vecka, men det är inget som Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar.

– Resultatet när man mäter under kort tid är inte tillförlitligt. Då är det bättre att man skriver in ett villkor i köpekontraktet om att man ska göra en ordentlig mätning senare och vad som ska gälla om det visar sig vara höga värden. Kanske att säljare och köpare delar på kostnaden, säger Kirlna Skeppström.

 

Fakta

Fakta radon

• Radon är en radioaktiv gas som kan orsaka cancer. Den kan komma från marken, vattnet, eller byggnadsmaterial i våra hus.

• Enligt Socialstyrelsen orsakar radon i bostäder 500 lungcancerfall om året i Sverige. Störst risk att bli sjuk har den som är eller varit rökare, men även ickerökare drabbas.

• Gränsvärdet för radon i bostäder ligger på 200 becquerel, Bq, per kubikmeter luft i Sverige. Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar att gränsvärdet ska sänkas till 100 Bq.

Kostnad för mätning och sanering

• En radonmätning kostar 400 till 700 kronor. Den ska göras mellan oktober och april och tar minst två månader. På vissa platser kan man beställa mätning genom kommunen, då blir det ofta billigare.

• En så kallad korttidsmätning (ca 600 – 900 kronor) tar bara sju dygn att göra, men mätresultatet är inte tillförlitligt och metoden rekommenderas inte av Strålsäkerhetmyndigheten.

• Att sänka radonhalterna i huset kan kosta mellan 20 000 och upp till över 100 000 kr, beroende på var radonet i huset kommer från .

• Enligt branschorganisationen stannar kostnaden för de flesta på mellan 30 000 till 50 000 kronor (bidrag ej inräknat).

• Ligger radonhalten över gränsvärdet kan du söka ekonomiskt bidrag till saneringen från Länsstyrelsen.  Bidraget täcker halva saneringskostnaden, upp till maxbeloppet 15 000 kr.

• 2007 ansökte 3542 villaägare om radonbidrag. Hittills i år har 1871 ansökningar kommit in.

 

Källor: Strålsäkerhetsmyndigheten, Svensk Radonförening, Boverket

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Bästa trådlösa in-ear-hörlurarna just nu

Ljudprestanda, användarvänlighet och batteritid på små trådlösa hörlurar har förbättrats avsevärt de senaste åren. Men vilka tar bort bruset bäst? Och vilka ger det bästa ljudet? Testfakta har låtit ett ljudlaboratorium testa tio trådlösa in-ear-hörlurar med brusreducering och hittar skillnader i både prestanda och egenskaper.

Laboratorietest

Test av värmeljus: Vilket brinner längst och jämnast?

Ingen jul utan ljus. Men vilket ska man välja? Värmeljus av stearin kan variera stort i brinntid och brinner ofta med olika stor låga. Det skiljer också rejält i pris mellan olika tillverkare, där vissa kostar nästan dubbelt så mycket som andra. Testfakta har på uppdrag av Rusta låtit laboratorietesta värmeljus av stearin som säljs på den nordiska marknaden och hittat en tydlig vinnare.

Laboratorietest

En tydlig vinnare i årets stora test av vinterskor för barn

Blöta, kalla fötter är en dålig förutsättning för lek och lärande. Men vilka vinterskor håller barnens fötter både torra och varma genom regn och slask? Testfakta har testat hur väl vinterkängor för barn och unga står sig genom en svensk vinter och kan kora en överlägsen vinnare.

Laboratorietest

Konsistensen avgörande i smaktest av vegetariska bitar

Allt fler väljer att äta veganskt eller vegetariskt, åtminstone emellanåt. Ett snabbt och lätt sätt att laga en köttfri måltid är att använda ett vegetariskt köttsubstitut som till exempel vegobitar. Men är det någon skillnad mellan olika märken och är priset en garanti för bättre kvalitet? Testfakta har testat och analyserat vegobitar och ser att det sitter i själva tugget.

 

Laboratorietest

Julienne kuvertlakan

Testfakta Research har på uppdrag av möbelkedjan Mio genomfört ett omfattande laboratorietest av kuvertlakanet Julienne. Julienne presterar mycket bra till bra genom testets samtliga delmoment och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Smart teknologi för renare tänder - vilken eltandborste är bäst?

Att använda en eltandborste är en bra start för att förbättra munhälsan och slippa hål. Undersökningar visar också att hela kroppen påverkas av hur munnen mår, och att dåliga tänder kan kopplas till hjärt- och kärlsjukdomar. Testfakta har låtit testa fem appstödda eltandborstar i premiumklassen och resultatet visar att vissa modeller är klart mer effektiva.

Laboratorietest

Från billiga till dyra – vilka torkarblad presterar bäst?

Alla tar dem för givet så längre de fungerar, men den dagen ett torkarblad inte längre torkar felfritt kan det orsaka både irritation och incidenter. Därför är det extra viktigt att byta ut torkarbladen i tid. Men hur ska man tänka och är dyra bättre än de billiga?

Laboratorietest

Krispiga, degiga eller fett goda pommes

Pommes frites är standardtillbehör på alla hamburgerkedjor. Basen är potatis som skärs i stavar, friteras och saltas. Men det enkla receptet till trots är skillnaderna i smak, konsistens och fettinnehåll stora. Det visar Testfaktas test av pommes frites från de sex största kedjorna.

Laboratorietest

Pulserande ljus tar bort oönskad hårväxt

Släta ben utan rakning, smärta eller kladdiga krämer? Med IPL-teknik används ljus för att ta bort håret. Men funkar tekniken och vilken apparat är bäst? Testfakta har testat fem apparater och jämfört resultaten.

Laboratorietest

Undvik de billigaste T-shirtarna

Testfaktas analys av T-shirts visar att man bör undvika de billigaste plaggen, som ofta har lägre slittålighet och hållbarhet. Däremot är inte ett högre pris en garanti för kvalitet.

Laboratorietest

Barnmat på burk – energibomb eller tomma kalorier?

Testfakta har låtit analysera färdig barnmat för 6–8 månaders bebisar. Testet visar på stora skillnader i energiinnehåll, fett och mineraler och att alla färdigrätter måste kompletteras med annan mat för att fylla barnets totala näringsbehov under dagen.

Laboratorietest

Håll drickan kall i värmen med en kylbox

Ljummen läsk och slokande sallader är inte skoj att plocka fram när det vankas lunch på stranden, men med en elektrisk kylbox håller sig picknickmaten fräsch även de varmaste dagar. Men några av dem tar lång tid att få ner i temperatur, och det är stor skillnad i hur mycket de rymmer i förhållande till sin storlek, visar Testfaktas test av tio termoelektriska kylboxar.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.