Försämrad inomhusluft riskerar vår hälsa

Försämrad inomhusluft riskerar vår hälsa

Fler kemikalier i hemmen och ett fuktigare klimat ökar behovet av bra ventilation. Men bara en liten andel av bostäderna i Sverige klarar nuvarande rekommendationer. – Troligen står vi inför ett växande problem, säger Magnus Mattsson, doktor i inomhusmiljö.

Lotta Hedin Publicerad: 17 Nov, 2014
Läs senare

Att det finns föroreningar i utomhusluften, till exempel vid hårt trafikerade vägar eller i närheten av flygplatser, det är de flesta av oss fullt medvetna om. Men för många är det också läge att fundera på hur det står till med luften inne, där vi vistas den största delen av tiden.

Enligt Socialstyrelsen bör ventilationen i bostaden göra så att minst hälften av all luft som finns i ett rum byts ut under en timme. Men hela 78 procent av småhusen och hälften av flerbostadshusen i Sverige klarar inte de kraven. Boverkets siffror från 2010 ser något bättre ut än för tjugo år sedan. Men sedan mitten på nittonhundratalet har den övergripande trenden varit att luftomsättningen i bostäderna kraftigt försämrats, i takt med att vi fått tätare och energisnålare hus.

– Det är oroande, dålig ventilation är en hälsorisk för människorna som bor i husen och det finns stor risk att byggnader skadas, säger Magnus Mattsson, teknologiedoktor i inomhusmiljö vid Högskolan i Gävle.

Problemet är enligt honom att samtidigt som vi stängt till och tätat husen så har behovet av bra ventilation snarare blivit större.

– Idag vet vi att vi har en mängd emissioner, alltså kemikalier som släpper från byggnadsmaterialmaterial, färger, möbler, kläder och hemelektronik i våra hem. Vi får i oss ämnena genom direkt inandning och via dammpartiklar, säger Magnus Mattsson.

Att vi med stor sannolikhet går mot ett varmare och fuktigare klimat ökar risken för dålig luftkvalitet ytterligare, menar han.

– Dels ökar kemikalieemissionerna vid varm och fuktig luft. Ökad fukthalt i byggnader kan också lätt leda till mögelangrepp som skadar både hus och människor. Problemet är redan stort, och jag tror att många fastighetsägare kommer få än större problem framöver, säger Magnus Mattsson.

En förklaring till att så många fastigheter i Sverige har för dålig ventilation har att göra med en stor del av fastighetsbeståndet består av äldre byggnader som ventileras genom självdrag. Självdrag betyder att luftomsättningen i huset ska sköta sig själv, utan fläktar som suger in och ut luft som i mekaniska ventilationssystem. Det bygger på temperaturskillnader – kallare friskluft som sugs in och varm luft som går ut. Men efter att husens gamla olje- eller vedpannor bytts ut mot värmepumpar, otätheter i fasaden tätats och människorna i husen ändrat sina vanor fungerar det sällan som det var tänkt från början.

– Idag duschar vi varje dag, vi kör tvättmaskinen och diskmaskin ofta. Vi alstrar mer fukt och lever på ett annat sätt än vi gjorde när våra hus byggdes. Många tänker inte på att det ställer andra krav på ventilationssystemet, säger Wanda Rydholm, ventilationsexpert på Boverket.

Att öka luftomsättningen i sin bostad går förstås, men det kan bli kostsam investering, i alla fall om man vill göra det på ett sätt som inte slösar för mycket värme och energi. Fast det kan också handla om mycket små åtgärder som kan göra stor skillnad.

– Om luften inne är dålig kan det vara så enkelt som att till och frånluftsventiler är igensatta för att det hamnat damm eller skräp i dem. Som ett första steg, ta för vana att kolla ventilerna och göra rent dem när du städar, säger Wanda Rydholm.

Fakta

Så förbättrar du ventilationen
• Imma på insidan av fönstren är ett tecken på att ventilationen är för dålig. Matos i andra rum än köket lika så. Efter att du duschat bör imman på badrumsspegeln försvunnit inom en halvtimme. Var också uppmärksam på lukter: Muggig fuktig lukt kan betyda mögel.
• Se till att till- och frånluftsventiler är rena från smuts och damm. Dammsug frånluftsventiler när du städar. På boverket.se finns en checklista med fler åtgärder och kontroller du kan göra själv.
• I flerbostadshus måste hyresvärden/bostadsrättsföreningen enligt lag göra en obligatorisk ventilationskontroll, OVK, med en certifierad kontrollant med jämna mellanrum. Sedan 1999 är småhus undantagna från kravet på återkommande kontroller, men som fastighetsägare kan du förstås ändå beställa en kontroll. Listor på certifierade OVK-kontrollanter finns på boverket.se
• Om du eldar mycket stearinljus i adventstider, vädra ordentligt efteråt. När ljusen brinner avges partiklar ut i luften, speciellt om ljusen står i drag och flackar och när du blåser ut dem. Ventilationssystemet är i regel inte dimensionerat för att ta hand om det.
• Krukväxter förbättrar inte luftkvaliteten inomhus, visar undersökningar.

Källa: Magnus Mattsson vid Högskolan i Gävle, branschorganisationen Svensk ventilation, Boverket

Taggar: ventilation - hälsa

Fler nyheter

Laboratorietest

Här är bästa spagettin - test av åtta märken

Dyr spagetti är inte alltid bättre – det finns bra budgetalternativ också. Och att pastan är bronsvalsad betyder inte att den är bättre på att ta upp sås, visar Testfaktas test.

Grästrimmer släpper ut hälsofarliga ämnen

En grästrimmer inköpt på Clas Ohlson släpper ut olagliga halter av miljö- och hälsofarliga ämnen, visar tyskt test.

Streamingtjänster kan bli kostnadfälla – så håller du kollen

Att streama film och musik och läsa böcker och tidningar via nätet börjar bli standard i de flesta hem. Men se upp – tjänsterna kan lätt bli en post i hushållsbudgeten som vi tappar kontrollen över.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Så blir du inte blåst på din luftrenare

Allergisk eller inte – kvalitén på inomhusluften blir allt viktigare. En luftrenare kan göra stor skillnad, men tillverkarnas kapacitetsmått är ofta svårtolkade och det är inte lätt att jämföra olika fabrikat.

MC-hjälmar byggda för standardens krav

MC-hjälmar kan vara designade för att klara standardens krav, avslöjar Testfaktas uppföljningstest. Bara genom att ändra vinkeln på islaget blir resultaten i flera fall helt annorlunda.

– Det är så klart inte bra. Standarden är gammal och kan behöva förnyas, säger Peter Halldin, forskare vid KTH och hjälmexpert.

Laboratorietest

Vattentäta vantar för barn håller inte tätt

Flera vantar till barn marknadsförs som vattentäta trots att de inte är det, visar Testfaktas test.
– Även om tyget är vattentätt så behöver inte sömmar och tejpningar vara det. För konsumenten kan det så klart bli missvisande, säger Rebecka Landin vid textillaboratoriet Swerea IVF.

Bästa sällskapet i höstmörkret. Fem streamingtjänster för film och tv i test

Har du svårt att välja rätt streamingtjänst för film och tv? Ingen fara. Testfakta har testat de fem största leverantörerna och jämfört bildkvalitet, utbud och teknik – för att du ska få det bästa sällskapet i höstmörkret.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Smart borste bäst för plack och tandkött

Byt till eltandborste är ofta rådet från tandläkaren. Men hur mycket bättre blir det med en eltandborste och är det någon skillnad på olika modeller? Testfakta Research har testat sex olika modeller i premiumklassen. Resultatet bekräftar tandläkarens råd men visar också att vissa modeller är klart mer effektiva.

Laboratorietest

Slut på sladdtrassel men till högre pris. Åtta trådlösa in-ear-hörlurar i test

Du slipper sladdtrasslet men får räkna med sämre samtalsljud och sinande batterier. Testfakta har testat åtta trådlösa in-ear-lurar för att se vilka som är bäst. 

Säkraste lösenorden – och fem tjänster som hjälper dig minnas dem

Lösenorden skyddar allt som vi vill ha för oss själva i datorer, mobiler och på internet. Testfakta reder ut vad som är ett säkert lösenord och jämför fem tjänster som hjälper dig komma ihåg dem.

Laboratorietest

Miljögifter i flera vinterskor för barn visar Testfaktas test

Årets vinterkängor för barn är mer vattentäta än någonsin. Men flera skor innehåller miljögifter, visar Testfaktas test.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Mest och bäst dun för pengarna

Andelen dun, dunets kvalitet, textiliernas täthet och täckets konstruktion – det är många faktorer som styr hur bra duntäcket är, visar Testfakta Researchs laboratorietest av tio vanliga märken.

Fett är nödvändigt, men vad är nyttigast – smör, margarin eller olja?

Smör, margarin eller olja – vad är egentligen nyttigast? Testfakta har kollat med en näringsfysiolog. 

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta här.