Polisen: Konsumenterna måste bli mindre blåögda

Polisen: Konsumenterna måste bli mindre blåögda

Antalet bedrägerier på nätet ökar kraftigt. Men trots att bedragarna åker fast blir de drabbade oftast utan ersättning. – Vi konsumenter är dumma i huvudet när vi använder internet, säger Anders Ahlqvist, chef för IT-brott på Rikskriminalpolisen.

Martin Hansson Publicerad: 4 Maj, 2009
Läs senare

Internet är rena rama himmelriket för bedragare, hälare och narkomaner som vill tjäna snabba pengar på andras bekostnad. Första kvartalet 2009 har antalet anmälda bedrägeribrott, där internet används, mer än fördubblats jämfört med i fjol, visar statistik från Brottsförebyggande rådet. Samtidigt är mörkertalet stort, enligt Anders Ahlqvist, biträdande chef för IT-brottsektionen på Rikskriminalpolisen.
– Siffran är antagligen mycket högre. Den här statistiken är så pass ny att polisen inte riktigt lärt sig koda rätt, så att alla brott verkligen syns i statistiken, säger han.   
– Dessutom har vi alla brott som inte anmäls eftersom den drabbade inte vill att det ska komma ut. Det handlar oftast om sexuella tjänster där man till exempel köpt så kallad cam sex och inte fått vad man betalat för.  

Bedrägerier som däremot hamnar i statistiken är blufförsäljningen. Någon har lagt ut ett tv-spel eller en dator på sajter som Blocket eller Tradera för försäljning mot förskottsbetalning. Köparen sätter in pengar men ser aldrig skymten av själva varan. Oftast är namn och adress i annonsen falska men kontonumret stämmer. Eftersom polisen lätt kan spåra bedragaren via konto- och ip-nummer klaras brotten i många fall upp. Men eftersom brottslingen som regel inte har några ekonomiska tillgångar får den lurade nästan aldrig ut någon ersättning. Anders Ahlqvist berättar om ett färskt fall med en man som annonserade ut en alldeles ny X-box. I annonsen stod det att han bestämt sig för att åka till Thailand en längre tid och därför ville bli av med boxen. Många nappade på annonsen men ingen fick någon spelkonsol på posten.
– Han tjänade 50 000 kronor på en dag. Vi kunde snabbt spåra honom via ip-numret men när vi tog honom fanns det inte ett öre kvar. Han visade sig vara tung amfetaminist med gediget brottsregister. Det här blir bara ytterligare en dom i raden mot honom. Men de många drabbade lär aldrig få tillbaka några pengar, säger han.

Hur ska man komma då komma åt problemen? Enligt Anders Ahlqvist handlar det inte om tekniska lösningar och mer avancerade säkerhetssystem. Såväl internetbanker som de största annonssajterna är tillräckligt säkra om man använder dem rätt. Köp- och säljsajter erbjuder till exempel säkra betalsystem där man inte behöver oroa sig för att bli lurad. Nej, i stället är det vi köpare som måste bli mindre blåögda.
– Vi konsumenter måste sluta lägga ut våra kontonummer på internetforum eller sätta in pengar i förskott på ett vanligt konto. Det handlar om sunt förnuft. Man kan jämföra det med att ge 2 000 kronor till en person man träffar ute på gatan och som lovar att komma tillbaka med en vara. Vem skulle göra så?  

Anders Ahlqvist vill också varna för en helt annan sak i sammanhanget. Skulle det vara så att en stulen vara säljs på nätet, och att varan till slut når köparen, kan även denne misstänkas för brott.
– Hittar du en alldeles ny X-box på nätet för halva priset bör du bli misstänksam. Skulle köpet gå igenom kan du bli misstänkt för brott mot hälerilagen, säger han.

Så skyddar du dig mot nätbedragare
- Fundera på om priset verkar rimligt? En alltför billig X-box eller dator kanske inte existerar eller är stulen. Om du tar emot en stulen vara riskerar du att själv bli misstänkt för brott mot hälerilagen.
- Använd helst annonssajternas egna och säkra betalsystem. 
- Om du måste sätta in pengarna på ett vanligt kontonummer kontrollera att säljaren verkligen är den han utger sig för att vara. Sök på namn och adress på hitta.se eller eniro och jämför med telefonnumret i annonsen.
- Finns inte personen på nätet vänd dig till skattemyndigheten.
- Kontrollera så att kontonumrets clearingnummer stämmer med banken på den ort säljaren säger sig bo på. I många fall bor bedragaren på annan ort än vad som uppgetts i annonsen.  
 

Fler nyheter

Bästa köket när strömmen gått

Strömavbrott? Eller skogsutflykt? I båda fallen är det är bra med ett litet portabelt kök som inte kräver el. Testfakta har jämfört åtta camping- och friluftskök.

Laboratorietest

Här är bästa spagettin - test av åtta märken

Dyr spagetti är inte alltid bättre – det finns bra budgetalternativ också. Och att pastan är bronsvalsad betyder inte att den är bättre på att ta upp sås, visar Testfaktas test.

Grästrimmer släpper ut hälsofarliga ämnen

En grästrimmer inköpt på Clas Ohlson släpper ut olagliga halter av miljö- och hälsofarliga ämnen, visar tyskt test.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Så blir du inte blåst på din luftrenare

Allergisk eller inte – kvalitén på inomhusluften blir allt viktigare. En luftrenare kan göra stor skillnad, men tillverkarnas kapacitetsmått är ofta svårtolkade och det är inte lätt att jämföra olika fabrikat.

Streamingtjänster kan bli kostnadfälla – så håller du kollen

Att streama film och musik och läsa böcker och tidningar via nätet börjar bli standard i de flesta hem. Men se upp – tjänsterna kan lätt bli en post i hushållsbudgeten som vi tappar kontrollen över.

MC-hjälmar byggda för standardens krav

MC-hjälmar kan vara designade för att klara standardens krav, avslöjar Testfaktas uppföljningstest. Bara genom att ändra vinkeln på islaget blir resultaten i flera fall helt annorlunda.

– Det är så klart inte bra. Standarden är gammal och kan behöva förnyas, säger Peter Halldin, forskare vid KTH och hjälmexpert.

Laboratorietest

Vattentäta vantar för barn håller inte tätt

Flera vantar till barn marknadsförs som vattentäta trots att de inte är det, visar Testfaktas test.
– Även om tyget är vattentätt så behöver inte sömmar och tejpningar vara det. För konsumenten kan det så klart bli missvisande, säger Rebecka Landin vid textillaboratoriet Swerea IVF.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Smart borste bäst för plack och tandkött

Byt till eltandborste är ofta rådet från tandläkaren. Men hur mycket bättre blir det med en eltandborste och är det någon skillnad på olika modeller? Testfakta Research har testat sex olika modeller i premiumklassen. Resultatet bekräftar tandläkarens råd men visar också att vissa modeller är klart mer effektiva.

Bästa sällskapet i höstmörkret. Fem streamingtjänster för film och tv i test

Har du svårt att välja rätt streamingtjänst för film och tv? Ingen fara. Testfakta har testat de fem största leverantörerna och jämfört bildkvalitet, utbud och teknik – för att du ska få det bästa sällskapet i höstmörkret.

Laboratorietest

Slut på sladdtrassel men till högre pris. Åtta trådlösa in-ear-hörlurar i test

Du slipper sladdtrasslet men får räkna med sämre samtalsljud och sinande batterier. Testfakta har testat åtta trådlösa in-ear-lurar för att se vilka som är bäst. 

Säkraste lösenorden – och fem tjänster som hjälper dig minnas dem

Lösenorden skyddar allt som vi vill ha för oss själva i datorer, mobiler och på internet. Testfakta reder ut vad som är ett säkert lösenord och jämför fem tjänster som hjälper dig komma ihåg dem.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Mest och bäst dun för pengarna

Andelen dun, dunets kvalitet, textiliernas täthet och täckets konstruktion – det är många faktorer som styr hur bra duntäcket är, visar Testfakta Researchs laboratorietest av tio vanliga märken.

Laboratorietest

Miljögifter i flera vinterskor för barn visar Testfaktas test

Årets vinterkängor för barn är mer vattentäta än någonsin. Men flera skor innehåller miljögifter, visar Testfaktas test.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta här.