Det finns en mängd olika toalettrengöringsmedel att välja bland i en vanlig livsmedelsbutik. De flesta ligger i ungefär samma prisspann, med ungefär samma löften om rengörande och kalklösande förmåga. Som konsument kan det vara svårt att skilja dem åt.
Testfakta har på uppdrag av en av tillverkarna, Reckitt Benckiser, låtit testa nio toalettrengöringsmedel för svenska marknaden. Franska laboratoriet Eurofins har utfört testet, vars främsta syfte är att just utvärdera rengöringsförmågan.
TABLE OF TEST RESULTS
Åtta av testets nio produkter har olika typer av miljömärkning, men testet tar inga särskilda miljöhänsyn.
Testet har genomförts i fyra olika moment: förmågan att avlägsna kalkavlagringar på både toalettens insida och i den vattenfylla toalettskålen, medlets dryghet och förmågan att fästa mot underlaget.
Den sammanlagda värderingen av de fyra momenten visar att två av de nio testade produkterna är överlägsna övriga sju: Harpic och Änglamark.
Det är framför allt deras förmåga att avlägsna kalkavlagringar som vida överstiger konkurrenternas. I outspädd form är Harpic och Änglamark i det närmaste dubbelt så effektiva kalklösare som de andra. Och i utspädd form är testvinnarna närmare fem gånger så effektiva som övriga sju märken i testet.
Rengöringsmedlets surhetsgrad är ofta en avgörande faktor för förmågan att avlägsna kalken: ju mer koncentrerad sur lösning, desto bättre lösningsförmåga. Ändå visar testet att både Harpic och Änglamark är mer effektiva i utspädd form än i outspädd form.
– Den här typen av utfall är typisk för en stark syralösning som innehåller fria joner som blir mer aktiva i vatten, förklarar Martine Grammatico, testledare på Eurofins, effekten.
Harpic är testvinnare, med relativt höga värden i alla testmoment. Änglamark är klar testtvåa och får omdömet mycket bra och prisvärd.
Klart sämst effektivitet mot kalk har Mr Muscle (enda icke-miljömärka) och WC Duck, märket som under namnet ”WC-ankan” står som symbol för hela produktgenren.
Flera tillverkare har försett sina produkter med varningstexter om att medlen kan orsaka hudirritationer. De rekommenderar konsumenterna att använda handskar i kontakt med vätskan. Trots varningstexterna uppfyller alltså flera av produkterna kraven för olika typer av miljömärkning som Svanen, EU-blomman (EU Ecolabel), Svenska Naturskyddsföreningen, SNF.
Märkningarna skiljer sig mellan produkterna. Till exempel är testvinnaren Harpic märkt med EU-blomman medan Änglamark märkts med både Svanen och Astma och allergiförbundets märke.
Susanne Vesterlund är produktansvarig för båda märkningarna, EU-blomman och Svanen, på SIS Miljömärkning.
– Miljö-, funktions- och kvalitetskraven för EU-blomman och Svanen är i grunden de samma för båda märkningarna. Det kan skilja något i gränsvärden, men det går inte att säga att en av märkningarna skulle vara tuffare än den andra, förklarar hon.
Om då förutsättningarna för märkningarna EU-blomman och Svanen är så pass lika kan man fråga sig varför det finns två märkningar på marknaden?
– Svanen används i första hand på nordiska marknaden, där den inte minst är välbekant av konsumenterna. EU-blomman är, som namnet antyder, vanligare inom EU. Men gemensamt för båda är att intresset för märkningarna har ökat snabbt de senaste åren, säger Susanne Vesterlund.
