Körkortet är för många den första riktigt stora utgiften i livet. Och när man väl har börjat övningsköra tickar tusenlapparna lätt iväg. Allt kostar: tillstånd, teoriböcker, halkkörning, och körlektioner.

Den som har möjlighet att öva privat kan komma lindrigare undan. Men även för privatister finns en lång lista med obligatoriska kostnader. Dessutom går det åt en hel del bränsle, som inte heller är gratis.
– Det bästa är att kombinera körlektioner med att öva mycket privat, säger Ingela Strand på Sveriges Trafikskolors Riksförbund.

Enligt henne hänger prislappen på körkortet ihop med motivationen.
– Många börjar övningsköra utan att ha funderat så mycket på varför. Körkort är bara något man ”ska ha”, och så sätter man igång. Men att köra runt planlöst i många mil är inte särskilt kostnadseffektivt, säger hon.

Ingela Strands råd är att lägga upp en tydlig strategi för övningsskörningen: sätt upp ett mål för när du vill vara färdig och hur du ska nå dit. Gör sen en plan för hur mycket du kan övningsköra privat och på trafikskola, och kombinera egna övningar med lektioner.
– Om du väljer att köra mest privat kan du använda trafikskolan som en konsult för hur du ska lägga upp det hemma med konkreta övningar, säger hon.

Oavsett om förarutbildningen sker hemma eller på trafikskola ska den följa en viss kursplan.  Den finns att hämta på bland annat Trafikverkets och STR:s webbsidor. På webben finns också färdiga övningar som man kan följa när man tränar hemma.
– Ibland hör man folk som säger ”vi har ju övat jättemycket hemma” eller ”jag har ju tagit tio körlektioner på trafikskolan men inte kommit längre”. Då kanske man ska fråga sig varför. Har du verkligen tränat på konkreta saker eller har du bara kört fram och tillbaka till affären? Har du verkligen förberett dig ordentligt inför körlektionerna? Har du övat hemma mellan lektionstillfällena?

I en undersökning från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, från 2005, studerades hur nyblivna körkortsinnehavare mellan 18 och 24 år lagt upp sin övningskörning. Syftet var bland annat att ta reda på varför vissa av ungdomarna klarade körprovet och andra inte.
   Att börja övningsköra tidigt, både privat och på trafikskola, och fördela sina körlektioner jämnt över hela utbildningsperioden visade sig vara positivt för provresultatet.

Genomsnittet av de som klarade körkortet i undersökningen hade övningskört i drygt 70 timmar totalt, varav 13 timmar på körskola och nästan 60 timmar privat.
 

De som klarat körprovet genom att enbart övningsköra privat hade lagt ner 3,5 gånger så mycket övningstid som de som bara kört på trafikskola.

Enligt undersökningen hade inte övningsmängden någon betydelse för provresultatet. Med andra ord var det inte alltid de som hade övningskört mest som klarade sig bäst på uppkörningen, vilket kan tolkas som att det inte är hur mycket man övar som är avgörande, utan hur man övar.

Intensivkurs – inget för nybörjare

Ett alternativ för den som ska ta körkort är att åka på en intensivutbildning. Ofta innebär det att man bor i anslutning till trafikskolan och övningskör intensivt i en eller ett par veckors tid. De flesta intensivkurserna inkluderar de obligatoriska riskkurserna, teoriutbildning, och avslutas med teoriprov och uppkörning. Priset ligger på mellan 13 000 och 20 000 kronor, beroende på vad som ingår.
– Det kan vara ett bra alternativ, om du kan tillgodogöra dig träningen, säger Ingela Strand på Sveriges Trafikskolors Riksförbund.

– Men för att ha förutsättningar att lyckas på en intensivkurs måste man ha en del förkunskaper. Grunderna måste sitta i kroppen.

– Jag brukar jämföra det med att lära sig att spela piano. Om du aldrig har spelat förut kommer du inte särskilt långt på ett par veckor, även om du får specialträning varje dag. Men kan du en del innan kan du göra stora framsteg.