Svårt stoppa olagliga hälsopreparat

Svårt stoppa olagliga hälsopreparat

Mörkertalet över hur många otillåtna preparat, som bantningsmedel, som säljs i Sverige är stort. Dessutom ligger tillverkarna ofta före myndigheternas kontroll. När ett medel stoppas märks det om och får nytt namn.

Charlotte Birgerson
Charlotte Birgerson Published: 26 Aug, 2011

Handeln med bland annat hälsopreparat och näringstillskott har vuxit snabbt de senaste åren, inte minst tack vare näthandelns genombrott.  

Medierna rapporterar också regelbundet om tillslag och varningar för preparat som innehåller olagliga substanser eller marknadsförs felaktigt.  

Men det är svårt att få en bild av omfattningen av handeln. I dag finns ingen samlad statstik över hur många tillslag som görs och vilka produkter som stoppas.

Anledningen är bland annat gränsdragningen mellan tillsynsmyndigheterna.

Läkemedelsverket utreder exempelvis bara det som kallas naturläkemedel som innehåller så kallade läkemedelssubstanser eller är märkta med läkemedelspåståenden.

Kommunerna och till viss del Livsmedelsverket kontrollerar att livsmedlen är säkra: ofarliga för hälsan och att märkningen är korrekt.
– När det till exempel gäller bantningsprodukter är det endast VLCD, very low calory diet, som vi har lite koll på, säger statsinspektör Anna Wedholm Pallas på Livsmedelsverkets rådgivningsenhet.

Anledningen är att det är produkter som måste tillståndsprövas. Men prövningen är inte ett godkännande av produkterna.

– Vi tittar bara på att näringsinnehållet i produkterna stämmer överrens med vissa sammansättningskrav för VLCD.
I slutänden är det upp till de enskilda kommunernas miljöförvaltning att genomföra själva kontrollen av tillverkaren, importören eller försäljaren. Men mängden nya produkter och att försäljaren i många fall enbart driver en nätbutik försvårar tillsynen.

– Vi utför stickprovskontroller på de produkter som säljs i butiker och i näthandel. Det är lätt att slinka igenom, bekräftar Helena Rosén, inspektör på Livsmedelskontrollen på Miljöförvaltningen i Stockholms stad.
Hon jämför med de nya drogerna som kan säljas tillåtet så länge myndigheterna inte hinner med att klassificera dem som olagliga.

– Vi kontrollerar främst produkternas märkning som måste innehålla uppgifter om bland annat ordination, bäst före datum och om produkten är lämplig för barn under 18. Alla uppgifter ska vara på begriplig svenska.
Stockholms stad fortsätter kontrollera kosttillskott i olika projekt framöver.
– Förmodligen startar vi i ett större projekt redan under nästa år, säger Helena Rosén.

Livsmedelsverket presenterade tidigare i år en studie av 43 kosttillskott inköpta från åtta svenskspråkiga webbsidor. Rapporten visade att nästan hälften av dem – 19 stycken – saknade svensk märkning och endast två uppfyllde samtliga märkeskrav.
Många hälsopåståenden kunde heller inte styrkas vetenskapligt. 16 av tillskotten innehöll även substanser som gjorde att de kunde klassificeras som läkemedel. Och i 28 produkter hittades substanser med kända biverkningar. Vanliga substanser var till exempel koffein och synefrin, ett efedrinliknade preparat som ofta förekommer bantningspreparat.  
Rapporten har lämnats upp till de berörda kommunerna för uppföljning. 

Men det är inte bara myndigheterna som anmäler. Även privatpersoner hör av sig med klagomål.
– Det kan till exempel handla om att någon fått en allergisk reaktion vid användningen av ett bantningsmedel, säger Helena Rosén. Då får produkterna inte säljas utan återkallas av företaget som tillverkar eller ansvarar för produkten.

Resultatet kan bli krav på ommärkning av produkten. Men det är sällan en produkt dras in. 

– Dessutom kommer produkten ofta tillbaka i handeln med nytt namn och ny märkning, säger Helena Rosén.

Fakta

Svårbedömd marknad

Bantningspreparat klassas som medel för så kallad egenvård. Förra året såldes sådana medel på apotek, i hälsokostaffärer eller dagligvaruhandeln för drygt 507 miljoner kronor. Antalet sålda förpackningar har inte ökat nämnvärt sedan 2009, däremot har omsättningen totalt för egenvårdsprodukter sjunkit. Det tyder på att genomsnittspriset för såld förpackning har sjunkit.

Det saknas heltäckande försäljningsstatistik för bantningsmedel i Sverige. En förklaring är att marknaden har omvandlats under de senaste åren. En annan är att uppgifterna samlas i två olika databaser – Svensk Läkemedelsdatabas och Nielsen. Databaserna kompletterar varandra men har också delvis överlappande uppgifter.

Vem gör vad?

Kontroller och godkännande av substanser i bantningsmedel görs av EU. Läkemedelsverket utreder och klassificerar det som kallas naturprodukter som innehåller så kallade läkemedelssubstanser.
Livsmedelsverket kontrollerar att livsmedlen är säkra: ofarliga för hälsan och att märkningen är korrekt. I slutänden är det upp till de enskilda kommunernas miljöförvaltning att genomföra själva kontrollen av tillverkaren, importören eller försäljaren.

Kommunernas miljöförvaltningar gör sedan sin tillsyn antingen efter privatpersoners anmälningar om tvivelaktiga preparat eller i samband med registrering av tillverkarens, importörernas eller försäljarnas verksamhet i kommunen.

facebook Comments

Fler nyheter

Forskare oense om socker som biföda

Socker kan göra bin sjuka och bidra till bidöden, menade biodlare och forskare i en tidigare artikel från Testfakta. Men uttalandena får kritik från annat forskarhåll. – Påståendena saknar vetenskaplig grund, hävdar Ingemar Fries, professor i biodling.

Ovisst om svenska VW-ägares ersättning

I slutet av juni blev det klart att amerikanska VW-ägare får skadestånd för bilföretagets fusk med utsläppsdata. Men det är inte samma sak som att drabbade svenska bilägare också kommer att få någon kompensation.

Sockerdiet kan förklara bidöd

Socker som vinterföda åt bina istället för honung kan vara en orsak till bidöden, menar flera biodlare och forskare. Men som konsument är det svårt att hitta alternativ. Även KRAV godkänner socker i bikupan, bara det är kravsocker. – För bina är det precis lika illa, säger forskaren Tobias Olofsson.
Laboratorietest

Rätt pensel sparar både tid och kraft

Ska du måla om huset kan du spara ordentligt med både tid och arbete genom att välja rätt pensel, visar Testfaktas test. Det är också stora skillnader på penslarnas hållbarhet och hur bekväma de är att arbeta med.

Späckat med allergener i ekologisk solkräm

Ekologiska solkrämer kan vara bättre för miljön. Men för en känslig hud kan de ”naturliga” produkterna tvärtom vara värre, visar Testfaktas granskning. – Eteriska oljor är inga bra ingredienser i en solkräm, säger hudexperten.
Laboratorietest

Bästa trädgårdsslangen utsedd

Skiljer det något mellan en trädgårdsslang för 99 kronor och en för drygt tusen? Testfakta har jämfört hanterbarhet och kvalitet på sju olika slangar.

Mögelgifter i knäckebröd

Flera produkter från knäckebrödstillverkaren Wasa har visat sig innehålla mögelgiftet Ochratoxin A långt över gällande gränsvärde, enligt ett EU-larm. Knäckebrödet, som även nått Sverige, har nu återkallats.

Stäng blodsugarna ute med rätt nät

Är du trött på att få in mygg, flugor och getingar under sommaren? Skaffa ett insektsnät till fönstret. Testfakta har undersökt åtta produkter på marknaden. Här ser du vilka som har de smartaste funktionerna och vilka som är enklast att sätta fast.

Så säger Carlsberg

Laboratorietest

Mest växtgift i EM-ölen

Alla testade öl utom en innehåller det omdebatterade bekämpningsmedlet glyfosat som kan vara på väg att förbjudas. Högst halter hittades i ölen från fotbolls-EM:s huvudsponsor Carlsberg.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.