Svårt stoppa olagliga hälsopreparat

Svårt stoppa olagliga hälsopreparat

Mörkertalet över hur många otillåtna preparat, som bantningsmedel, som säljs i Sverige är stort. Dessutom ligger tillverkarna ofta före myndigheternas kontroll. När ett medel stoppas märks det om och får nytt namn.

Charlotte Birgerson
Charlotte Birgerson Published: 26 Aug, 2011

Handeln med bland annat hälsopreparat och näringstillskott har vuxit snabbt de senaste åren, inte minst tack vare näthandelns genombrott.  

Medierna rapporterar också regelbundet om tillslag och varningar för preparat som innehåller olagliga substanser eller marknadsförs felaktigt.  

Men det är svårt att få en bild av omfattningen av handeln. I dag finns ingen samlad statstik över hur många tillslag som görs och vilka produkter som stoppas.

Anledningen är bland annat gränsdragningen mellan tillsynsmyndigheterna.

Läkemedelsverket utreder exempelvis bara det som kallas naturläkemedel som innehåller så kallade läkemedelssubstanser eller är märkta med läkemedelspåståenden.

Kommunerna och till viss del Livsmedelsverket kontrollerar att livsmedlen är säkra: ofarliga för hälsan och att märkningen är korrekt.
– När det till exempel gäller bantningsprodukter är det endast VLCD, very low calory diet, som vi har lite koll på, säger statsinspektör Anna Wedholm Pallas på Livsmedelsverkets rådgivningsenhet.

Anledningen är att det är produkter som måste tillståndsprövas. Men prövningen är inte ett godkännande av produkterna.

– Vi tittar bara på att näringsinnehållet i produkterna stämmer överrens med vissa sammansättningskrav för VLCD.
I slutänden är det upp till de enskilda kommunernas miljöförvaltning att genomföra själva kontrollen av tillverkaren, importören eller försäljaren. Men mängden nya produkter och att försäljaren i många fall enbart driver en nätbutik försvårar tillsynen.

– Vi utför stickprovskontroller på de produkter som säljs i butiker och i näthandel. Det är lätt att slinka igenom, bekräftar Helena Rosén, inspektör på Livsmedelskontrollen på Miljöförvaltningen i Stockholms stad.
Hon jämför med de nya drogerna som kan säljas tillåtet så länge myndigheterna inte hinner med att klassificera dem som olagliga.

– Vi kontrollerar främst produkternas märkning som måste innehålla uppgifter om bland annat ordination, bäst före datum och om produkten är lämplig för barn under 18. Alla uppgifter ska vara på begriplig svenska.
Stockholms stad fortsätter kontrollera kosttillskott i olika projekt framöver.
– Förmodligen startar vi i ett större projekt redan under nästa år, säger Helena Rosén.

Livsmedelsverket presenterade tidigare i år en studie av 43 kosttillskott inköpta från åtta svenskspråkiga webbsidor. Rapporten visade att nästan hälften av dem – 19 stycken – saknade svensk märkning och endast två uppfyllde samtliga märkeskrav.
Många hälsopåståenden kunde heller inte styrkas vetenskapligt. 16 av tillskotten innehöll även substanser som gjorde att de kunde klassificeras som läkemedel. Och i 28 produkter hittades substanser med kända biverkningar. Vanliga substanser var till exempel koffein och synefrin, ett efedrinliknade preparat som ofta förekommer bantningspreparat.  
Rapporten har lämnats upp till de berörda kommunerna för uppföljning. 

Men det är inte bara myndigheterna som anmäler. Även privatpersoner hör av sig med klagomål.
– Det kan till exempel handla om att någon fått en allergisk reaktion vid användningen av ett bantningsmedel, säger Helena Rosén. Då får produkterna inte säljas utan återkallas av företaget som tillverkar eller ansvarar för produkten.

Resultatet kan bli krav på ommärkning av produkten. Men det är sällan en produkt dras in. 

– Dessutom kommer produkten ofta tillbaka i handeln med nytt namn och ny märkning, säger Helena Rosén.

Fakta

Svårbedömd marknad

Bantningspreparat klassas som medel för så kallad egenvård. Förra året såldes sådana medel på apotek, i hälsokostaffärer eller dagligvaruhandeln för drygt 507 miljoner kronor. Antalet sålda förpackningar har inte ökat nämnvärt sedan 2009, däremot har omsättningen totalt för egenvårdsprodukter sjunkit. Det tyder på att genomsnittspriset för såld förpackning har sjunkit.

Det saknas heltäckande försäljningsstatistik för bantningsmedel i Sverige. En förklaring är att marknaden har omvandlats under de senaste åren. En annan är att uppgifterna samlas i två olika databaser – Svensk Läkemedelsdatabas och Nielsen. Databaserna kompletterar varandra men har också delvis överlappande uppgifter.

Vem gör vad?

Kontroller och godkännande av substanser i bantningsmedel görs av EU. Läkemedelsverket utreder och klassificerar det som kallas naturprodukter som innehåller så kallade läkemedelssubstanser.
Livsmedelsverket kontrollerar att livsmedlen är säkra: ofarliga för hälsan och att märkningen är korrekt. I slutänden är det upp till de enskilda kommunernas miljöförvaltning att genomföra själva kontrollen av tillverkaren, importören eller försäljaren.

Kommunernas miljöförvaltningar gör sedan sin tillsyn antingen efter privatpersoners anmälningar om tvivelaktiga preparat eller i samband med registrering av tillverkarens, importörernas eller försäljarnas verksamhet i kommunen.

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Åtta laxar i ett laxtest

Inga spår av antibiotika eller endosulfater. Däremot är det stora skillnader i smak, konsistens och utseende. Det visar Testfaktas sensoriska test av åtta sorters kallrökt lax.

Vanligt med fel på nya TV-apparater

Har du skaffat ny tv till fotbolls-EM? Var uppmärksam på skärmen när du börjar titta. Nya tunna tv-apparater lider av mängder av problem, och ett högt pris är ingen garanti för att du slipper bekymmer.

Trädgårdsmästarens bästa häcktips

Testfaktas senaste test av batteridrivna häcksaxar visar på stora skillnader. Men även om du skaffar den bästa maskinen det är fortfarande du som måste gör jobbet. Hur gör man då? Testfakta frågade Bosse Rappne, trädgårdsmästare på Ulriksdals slottsträdgård.
Laboratorietest

Häcksaxarna klipper olika bra

Det är stora skillnader på hur bra olika häcksaxar klipper och hur smidiga de är att använda, visar Testfaktas test. För ett märke räcker batteriet bara till 19 minuters klipptid medan flera andra orkar dubbelt så länge.

Mini-segways – populära men olagliga

Eldrivna balansbrädor blir allt vanligare i trafiken, trots att de inte får köras där. Den som orsakar en olycka kan både få dagsböter och problem med försäkringen. "Jag tror inte att folk är medvetna om detta", säger Transportstyrelsens expert.
Laboratorietest

Ny hjälmteknik gör skillnad

Rätt cykelhjälm kan ge upp till fyra gånger bättre skydd mot hjärnskakning, visar Testfaktas test. I testet har en metod för att mäta hjärnans påfrestning vid olyckor använts.

Sälsjtopp för laddare till balansskoter

Elsäkerhetsverket stoppar nu försäljningen av en laddare till en balansskooter, så kallad hoverboard, från NetOnNet.

Slipp bröllopshetsen på hemmaplan

Går ni i giftastankar, men orkar inte samla släkten till bröllop? Då är det kanske läge att slå ihop påsarna utomlands i stället? Här är guiden för dig som vill låta bröllopsresan bli själva bröllopet.

Bottenbetyg för telekomtjäster

Telefon, tv- och internetabonnemang – det är tjänsterna som vållar konsumenterna mest problem enligt Konsumentverkets årliga konsumentrapport.

Rester av bekämpningsmedel påverkar spermier

Att frukt och grönt är bra för hälsan är välkänt. Men nu visar en amerikansk studie att vissa positiva effekter helt kan raderas ut om maten innehåller mycket resthalter från bekämpningsmedel.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.