Premiumglas är bäst – men alla klarar kraven

Premiumglas är bäst – men alla klarar kraven

Genom att mäta kontaktvinkeln hos en droppe vätska som ligger på glaset kan man avgöra hur effektivt ytbehandlingen stöter bort vätska och smuts. . Foto: Testfakta
Linsens uppmätta styrka kontrolleras mot receptet. Foto: Testfakta
En spets av volframkarbid dras över ytan för att testa hur reptålig glaset är. Foto: Testfakta
Laboratorietest

Priset på glasögonglas skiljer sig rejält mellan olika tillverkare och optikerkedjor. Testfaktas stora test av glasögonglas visar att premiumglasen från tillverkarna är något bättre, framför allt när det gäller reptålighet, men inga glasögonglas är dåliga.

Laboratorietest
Malin Hefvelin Published: 18 Sep, 2025

Det är kostsamt att vara närsynt, särskilt om du också börjar se sämre på nära håll. Ett par progressiva glasögon kan gå loss på över 10 000 kronor från någon av de globala glaslinstillverkarna, och då tillkommer kostnaden för bågarna.

Ett ackrediterat optiskt laboratorium i Storbritannien fick i uppdrag av Testfakta att jämföra optiska egenskaper och ytbehandlingar på ett antal progressiva glasögonlinser, dels från de stora globala märkena, dels från optikerkedjor som säljer linser under eget namn. Alla glasögon är beställda med samma recept på synfel och i samma bågmodell. Sex av sju linser har brytningsindex 1,67. På Smarteyes fick beställaren brytningsindex 1,6 vid beställningen av de bästa glasögonen. 

[PDF]

Viktigast med ett par glasögon är givetvis att de uppfyller de optiska kraven utifrån receptet. Här hade testlaboratoriet mycket lite att anmärka på.

–      Alla märken ligger väl inom de gränsvärden som anges i ISO-standarderna. De skillnader som ändå finns är så små att de knappast märks av användaren, menar test- och mätingenjören på laboratoriet som var ansvarig för testet.

Tydligast skillnad i reptålighet

Men även med perfekt slipade glasögonlinser kan synupplevelsen försämras över tid, särskilt om glasen repas. För att testa reptåligheten utsattes glasen för kontrollerad nötning där en sklerometer - en vass penna med spets av volframkarbid och en inre fjäder – drogs mot linsytan. Ju högre kraft som krävdes för att repa ytan, desto bättre hållbarhet i glasets ytbeläggning.

–      Rodenstocks beläggning presterade bäst i sklerometertestet och kan anses vara mycket tålig. Det krävdes en kraft på 11 N för att repa dem, berättar testingenjören. Specsavers däremot repades redan efter ett tryck på 7 N. Det ligger ganska nära resultatet för helt obehandlade linser, som repades vid ett tryck på 6 N.

Tunna linser lättare att bära

Linsernas tjocklek och vikt påverkar både komfort och utseende, och kan dessutom begränsa vilka bågar man kan välja bland.

–      Alla glasögonglas visar på bra värden för tjocklek och vikt. Zeiss har det lättaste linserna. De är också tunnast i mitten, medan Specsavers linser som är relativt tjocka i mitten är tunnast i kanten. Smarteyes är både tjockast och väger mest, men inte heller de sticker ut som tunga eller klumpiga. Det skiljer mindre än två gram i vikt totalt mellan de tyngsta och de lättaste linserna. 

Materialkvalitet avgörs av ljus och gulton

Linsens ljusgenomsläpp är ett viktigt mått på materialets optiska kvalitet och påverkar hur ljuset förändrar riktning och reflekteras när det går genom linsen. För högkvalitativa, ofärgade glasögonglas bör ljusgenomsläppet vara över 95 % för utmärkt resultat.

–      Samtliga testade linser har gott ljusgenomsläpp, med Specsavers med det sämsta värdet på 96,4% och Rodenstock bäst med 98,5%.  För att uppfatta skillnaden mellan dem krävs dock att linserna jämförs sida vid sida. En användare kan då möjligtvis märka en liten skillnad.

En vit plastpryl kan gulna efter några år, och det är samma sak med glasögonlinser. För en optisk lins är ett gultonsindex under eller runt 10 ett bra resultat, och alla testade linser ligger runt detta gränsvärde.

–      Även här måste man hålla linserna bredvid varandra för att eventuellt kunna se någon skillnad, menar testingenjören. Men i rangordningen är Zeiss ändå bäst med minst gulton av alla, medan Essilor har det högsta värdet på gultonsindex.

Bra ytbehandlingar ger mindre reflexer och smuts

En bra antireflexbehandling kan förbättra bärarens synupplevelse och komfort avsevärt genom att den minskar reflektionerna från linsen och låter mer ljus passera igenom och nå ögat. Resultatet blir en skarpare och klarare syn, mindre ansträngda ögon och bättre synskärpa – särskilt vid situationer som bilkörning i mörker eller datoranvändning. Behandlingen eliminerar också störande bländning. Testlaboratoriet har därför mätt hur mycket ljus som reflekteras och studsar bort från linsens yta.

–      Både Rodenstocks och Essilors antireflexbehandlingar visade imponerande resultat och gav den lägsta reflektionen på endast 1,1 %, menar testingenjören. Linsen från Zeiss var däremot något av en besvikelse med testets högsta reflektion på 1,9 %, och upplevdes därför inte som leverantörens premiumbehandling. Alla behandlingar uppfyller dock ISO-kraven, även om det finns vissa skillnader i uppmätt prestanda.

Genom att mäta kontaktvinkeln hos en droppe vätska som ligger på glaset kan man avgöra hur effektivt ytbehandlingen stöter bort vätska – en viktig egenskap för att förhindra smuts och fläckar på ytan och underlätta rengöring. Ju mer utfluten en droppe är, desto sämre är linsens vattenavvisande egenskaper. Alla linser uppvisar mycket god vattenavvisning där Zeiss ligger i topp, medan Hoya hamnar sist i sällskap med Rodenstock och Smarteyes.

Dyrast är bäst – men billiga är också bra

Testfaktas stora glasögontest visar därmed att skillnaderna mellan de olika linserna inte är enorma. Alla testade linser uppfyller grundläggande optiska ISO-krav och har effektiva ytbehandlingar. Men i jämförelsen framträder ändå vissa kvalitetsskillnader.

Sammanlagt placerar sig de fyra premiumglasen i topp. Rodenstock blir testvinnare med ett totalbetyg på 8,7, tätt följt av Zeiss (8,4), Essilor (8,3) och Hoya (8,2). BBGR som ägs av samma koncern som Essilor ligger lägre i pris men får också ett något lägre totalbetyg på 7,5, framför allt på grund av sämre reptålighet. Samma sak gäller även för testets billigaste linser från Smarteyes (7,5) och Specsavers (7,2).

För den som söker högsta kvalitet och prestanda pekar alltså resultaten mot de etablerade premiumtillverkarna, medan lågprisalternativen erbjuder ett mer budgetvänligt val – men då får bäraren acceptera vissa kompromisser, åtminstone när det gäller reptålighet.

Fakta om testet

Glasögonlinserna har införskaffats genom att fråga efter varumärkets premiumglas, med bästa tillgängliga antireflex-, antismuts- och hårdhetsbehandling. Vid beställningen användes samma recept: -3,0 (vänster) och – 5,0 (höger), justering för lätt astigmatism på höger öga och tillägg för progressivitet på båda ögonen med +1,75. Sex av sju linser har brytningsindex 1,67. På Smarteyes fick beställaren brytningsindex 1,6 vid beställningen av de bästa glasögonen. Samtliga linser beställdes för samma bågmodell för att möjliggöra en rättvis och korrekt jämförelse.

Linserna har testats av ett oberoende, ackrediterad brittiskt laboratoriet enligt officiella teststandarder och etablerade in-house metoder. Alla linser är testade under kontrollerade och likvärdiga testförhållanden. 

Glasögonlinser från följande tillverkare och optikerkedjor har testats:

  • Essilor – Fransk tillverkare, som ägs av EssilorLuxottica

  • Zeiss – Tysk tillverkare

  • Hoya – Japansk tillverkare

  • Rodenstock – Tysk tillverkare

  • BBGR – Fransk tillverkare som ägs av EssilorLuxottica

  • Smarteyes – Svensk optikerkedja. Egna glasögonlinsmärken som produceras av större tillverkare

  • SpecSavers – Brittisk optikerkedja. Egna glasögonlinsmärken som produceras av större tillverkare

Linserna från Rodenstock och Zeiss tillhandahölls av tillverkaren medan övriga linser har inhandlats hos optiker i Stockholmsområdet.

Testmoment

Tjocklek och vikt
Linsernas vikt respektive tjocklek har mätts: Tjockleken mättes i mitten och i ytterkanten. Ju tunnare och lättare glas, desto högre betyg.

Ljusgenomsläpp
Testet mäter hur stor andel av infallande ljus som passerar genom glaset och når ögat, så kallad ljustransmission. Det är ett viktigt mått som har betydelse för glasets optiska kvalitet. Ett högt ljusgenomsläpp innebär en klar och naturlig syn medan ett lägre värde innebär sämre visibilitet med ett något mörkare intryck.

Gultonsindex
Gultonsindex används vanligtvis som en indikator på materialnedbrytning, orsakad av faktorer som ljus-, värme- eller kemisk exponering. Det visar hur mycket linsens färg avviker från ett färglöst tillstånd, och därmed också påverkar synupplevelsen. Ett lågt gultonsindex innebär neutral färgåtergivning, medan ett högre värde ger en gulare ton som kan påverka synupplevelsen. För en optisk lins är ett gultonsindex under eller runt 10 ett godkänt resultat.

Reflektion
För att bedöma glasens antireflexförmåga har laboratoriet också mätt specifikt hur mycket ljus som inte passerar genom glaset utan i stället studsar bort från linsens yta. Ett lägre reflektionsvärde minskar störande reflexer, förbättrar synkvaliteten och ger mindre blänk i glasen.

Smuts- och vattenavvisande egenskaper
Genom att mäta kontaktvinkeln hos en droppe vätska som ligger på glaset kan man avgöra hur effektivt ytbehandlingen stöter bort vätska och smuts. Ju lägre kontaktvinkel, desto sämre är linsens vatten och smutsavvisande egenskaper. 

Reptålighet
Hur reptålig linsens yta är beror framför allt på ytbehandlingen (hårdhetsbehandlingen). Ett reptålighetstest mäter hårdheten på ytan genom att en spets av volframkarbid dras över ytan med en viss kraft. Ju högre kraft som krävs för att repa ytan, desto bättre reptålighet i glaset.

Styrkor
Linsens optiska egenskaper har mätts i en viss punkt för att avgöra om dess uppmätta styrka stämmer överens med receptet. Styrkan har också mätts över hela linsen för att avgöra hur progressiviteten är distribuerad över ytan. Se faktaruta nedan.

Hård eller mjuk design på slipningen – vad är bäst?

Mätning av linsens styrka ger en topografisk karta som visar hur styrkan är fördelad över hela linsytan och tydliggör de olika zonerna för både avstånds- och närseende. Det visar också om progressionen, dvs. skillnaden mellan de olika slipningarna, är av en mjuk eller hård design.

En hårt slipad progressiv lins innebär att läszonen (alltså den nedre delen av linsen) är relativt smal och koncentrerad, medan avståndszonen är större. Man får ett tydligt, fokuserat område för närseende, men det kräver att man tittar mer exakt genom rätt del av linsen vid läsning. Om man är ovan kan det initialt orsaka en känsla av sjösjuka medan hjärnan vänjer sig vid synupplevelsen.

En mjukare progressiv lins innebär att övergångarna i linsstyrka görs mer gradvisa och fördelas över ett större område. Detta är mer lämpligt för ovana linsbärare och rekommenderas ofta vid beställning av progressiva glas för första gången.

Detta är dock inte något som kan rangordnas eller betygsättas i ett test – det är en subjektiv upplevelse som helt beror på användarens preferens. Därför har slipningsdesignen inte heller betygsatts i testet. Som glasögonbärare är man därför beroende av ett bra samtal med sin optiker för att förstå sina behov, och att optikern väljer den mest lämpliga progressiva designen för just den bärarens preferenser och behov.

Glasögonglas eller glasögonplast?

Glasögonglas är egentligen ett lite missvisande ord – de består inte av glas i traditionell mening, utan av plast. Man började ersätta glas som material i glasögon med plast redan på 40-talet. Numera används flera olika varianter som gör det möjligt att tillverka tunnare och lättare linser även för höga styrkor. Plastbaserade linser är också säkrare då de inte spricker lika lätt, och de ger bättre möjlighet till olika typer av ytbehandlingar. Däremot kan de ibland vara något mindre reptåligt än riktigt glas, och därför gör man ofta olika hårdhetsbehandlingar. Plastbaserade linser kan också gulna något snabbare över tid än glas, beroende på plastens kvalitet och UV-exponering till exempel. Progressiva linser är i stort sett alltid tillverkade av plastbaserade polymerer idag.

Brytningsindex på glasögonlinser

Glasögonlinsens brytningsindex är centralt i valet av linser och ett mått på hur mycket ett material böjer, eller bryter ljuset, när det passerar genom materialet. Linsmaterialets brytningsindex har också viss betydelse för tjocklek, vikt och optisk prestanda.

Linsmaterial kan grovt delas in i tre huvudgrupper baserat på sitt brytningsindex:

  • Brytningsindex 1,48–1,54 betraktas som normalt. Hit hör till exempel standardplast (CR-39) och glas. Dessa linser är ofta tjockare och tyngre, men mer prisvärda.
  • Brytningsindex 1,60 anses vara mellannivå och erbjuder en god balans mellan pris, vikt och estetik. Det finns dock en något högre risk för optiska fel, som lättare kromatisk aberration (svaga färgskiftningar i kanterna).
  • Brytningsindex 1,67 ger vanligtvis en ännu tunnare profil, särskilt vid starkare synfel. Det minskar också risken för optiska störningar och ger ofta skarpare syn och högre synkomfort – särskilt vid höga styrkor. Dessa linser är dessutom mer estetiskt tilltalande, särskilt i bågar med större glasytor eller för personer med kraftiga synfel. På grund av högre material- och tillverkningskostnader är linser med högre brytningsindex generellt dyrare. Med fördelarna följer dock vissa nackdelar: ökad risk för kromatisk aberration (färgstråk längs kanterna på grund av ljusets uppdelning), samt att materialets större sprödhet kan göra efterbearbetning svårare – vilket innebär att inte alla bågmodeller kan användas med dessa linser.

Att kunna ange val av brytningsindex när man beställer glasögon är dock inget som förväntas av konsumenten, utan något som ansvarig optiker gör. I Testfaktas undersökning efterfrågades därför ”de bästa tillgängliga linserna med bästa antireflex-, smutsavvisande- och hårdhetsbehandlingar”, utan att specificera brytningsindex. Det innebar att tillverkare och optikkedjor själva valde det material och index de ansåg vara premium och bäst lämpat för receptet och bågarna. Sex av sju levererade linser i testet hade brytningsindex 1,67. Hos Smarteyes fick kunden linser med brytningsindex 1,6. Peter Blaaberg, Category Manager Scandinavia på Smarteyes förklarar: 

 - En del av Smarteyes unika priskoncept är att glasindex inte kostar extra. Ett högre glasindex är dock inte alltid en kvalitetsförbättring, eftersom materialens egenskaper på andra parametrar försämras ju högre index som används. Vi har därför valt att använda index 1,60 som standard och ge indexuppgraderingen kostnadsfritt till de kunder som har behov av det, istället för att pusha ett onödigt index på 1,67 eller 1,74 på alla kunder.

TABLE OF TEST RESULTS

facebook Comments

Fler nyheter

För höga gifthalter i många hemelektronikprodukter

12 av 63 undersökta hemelektronikprodukter innehöll för höga halter av bly eller bromerade flamskyddsmedel, visar Kemikalieinspektionens marknadskontroll för 2012. Sju av produkterna anmäldes misstänkta för brott till miljöåklagare.

Här är årets bästa sommardäck

Äntligen smälter snön, och det börjar bli dags att byta till sommardäck igen. Testfakta listar vinnarna i tre stora däckstester.

Husdjurets sista vila - på kommunens villkor

Kommunen avgör om vi får begrava ett älskat husdjur i trädgården eller inte. Men reglerna kan se olika ut. Dessutom råder brist på djurkyrkogårdar i flera delar av landet, och det blir allt vanligare att husdjuret kremeras.

Fraset sitter i järnet

Frasig och läcker eller degig och disktraslik. Skillnaden i hur olika våffeljärn gräddar samma smet är milsvid, visar Testfaktas jämförelse.
Laboratorietest

Hälften av stövlarna spricker med tiden

Som nya klarar alla gummistövlar vätan. Men det är stora skillnader på hur bra de klarar att åldras, och hur bra stöd de ger åt små barnfötter, visar Testfaktas test.

EU-krav på energisnålare dammsugare

Om drygt ett år införs ett tak för hur mycket el en dammsugare får dra. Samtidigt kommer regler för hur bra de ska dammsuga och hur mycket de får bullra.

Bränslesnålare bilar har minskat utsläppen

Utsläppen av koldioxid från vägtrafiken minskade med tre procent 2012 jämfört med året innan. En viktig orsak är nya bränslesnålare bilar.

Här är tjänsterna som gör mobilen till plånbok

I 20 år har teknikerna drömt om att göra mobilen till plånbok. Nu tar utvecklingen fart, sedan både telebolagen och bankerna lanserat tjänster som slåss med etablerade aktörer på marknaden. Testfakta tittar närmare på några av de nya betallösningarna.

KO agerar mot Nordic Air

I reklamen för Nordic Air ser det ut som att bolaget äger egna flygplan och har den licens som krävs. Men det stämmer inte. Nu griper Konsumentombudsmannen in för att tvinga Nordic Air att ändra på marknadsföringen.
Laboratorietest

Billig alkomätare missar rattfyllan

Sju av tretton alkoholmätare i Testfaktas test är inte tillförlitliga, och kan ge grönt ljus åt bilförare som egentligen är för fulla för att köra. Flera av mätarna släpper igenom även grovt rattfylleri, utan indikation på att föraren borde låta bilen stå.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.