– Man har lyckats kapa identiteter, och sedan har man tagit sms-lån som har styrts till konton som inte tillhör den man har kapat identiteten av. Så småningom har offren fått hem krav på ett lån som de inte känner till överhuvudtaget att de skulle ha tagit, säger Ola Lekebjer, kriminalinspektör hos Norrmalmspolisen, till Dagens Nyheter.
På polisen har man aldrig varit med om den här formen av identitetskapning tidigare.
Hos telefonbolaget Telia säger man dock att fenomenet är vanligt förekommande. Hans G Larsson, informationsansvarig på Telia, berättar för Dagens Nyheter att det finns två sätt att komma över ett mobilnummer i en annan persons namn. Antingen köper man ett kontantkort och registrerar den under en annan persons namn via en tjänst på nätet där du skriver in nummer, namn, personnummer och adressuppgifter. För att kortet ska börja gälla måste man dock skriva in en kod som man får hemskickad.
– Det andra är att man har lyckats falskteckna ett vanligt abonnemang. Antingen använder man en stulen id-handling, eller så är det en falsk id-handling. I det fallet blir det föremål för utredning hos oss, hur falskteckningen kunde ha skett, säger Hans G Larsson till tidningen.
Enligt sms-låneföretagens hemsidor säkerställer man alltid att det inte rör sig om något bedrägeri genom att ställa ett antal kontrollfrågor innan lånen beviljas. Dagens Nyheter har försökt kontakta flera av företaget för att få reda på vilka frågor som ställs. Men tidningen har inte lyckats få fram någon information kring detta.