Varma fötter med risk för överhettning

Varma fötter med risk för överhettning

Strumpan sätts på prov i en klimatkammare med en temperatur på -10°C Foto: PZT
Andningsförmågan analyseras genom att mäta vattenångabsorptionen Foto: PZT
Trycket mot en medicinsk dockas underben avgör kompressionen Foto: PZT
30 000 varvs nötning utförs på prov från strumpans häl och trampdyna Foto: PZT
Sedan kontrolleras nötningen och hur slitagetålig strumpan är Foto: PZT
Alla strumpor i testet Foto: Rickard Kilström
Laboratorietest

Testfaktas laboratorietest av eluppvärmda strumpor visar på stora skillnader i såväl pris som kvalitet och prestanda. Några blir till och med så varma att man riskerar att bränna sig om man inte är försiktig. Men testet visar också att det går att hitta en bra strumpa till ett rimligt pris.

Laboratorietest
Peter Willebrand Published: 29 Jan, 2024

Årets bistra vinter är en påminnelse om hur viktigt det är att skydda sig mot kyla. I medierna får vi bland annat tips på hur tidiga tecken på förfrysning uppträder, med allt från vita nästoppar till ömmande tår. 
Eluppvärmda strumpor är en välkommen innovation för den som ska sitta stilla i timmar under ett jaktpass eller ge sig ut på långväga skidturer.

Den eluppvärmda strumpans grundkonstruktion bygger på insydda värmeslingor som drivs av batterier. Batteriet kan hålla fötterna varma under flera timmar innan det måste laddas igen. 

Temperaturen regleras antingen på batterihållaren eller via en app i mobilen. Maxtemperaturen ska som regel endast användas under några minuter strax innan man ger sig ut i kylan. På vissa fabrikat stiger temperaturen också väldigt snabbt till en obehagligt hög nivå, med risk för att bränna sig om man inte är försiktig.

Testfakta har låtit laboratorietesta åtta fabrikat av eluppvärmda strumpor vid det oberoende laboratoriet PZT i Wilhelmshaven, Tyskland. Priserna varierar från 499 till 3 499 kronor. 

[PDF]

Värmekapaciteten, eller förmågan att hålla foten varm vid strängare kyla, väger självklart tyngst. I testet mäter man hur bra strumpan klarar att hålla foten varm vid en temperatur på -10°C. De bästa strumporna klarade att bromsa temperaturfallet under en timma med 12–13°C, jämfört med temperaturfall på drygt 20°C för den sämsta.

Det är ingen tvekan om ett elstrumpan gör stor skillnad mot den traditionella ullsockan, understryker testledaren Thorsten Kutzner vid  laboratoriet PZT. 

–      Samtliga elstrumpor i testet gör foten klart varmare. Sedan är det alltid svårt att bedöma den bidragande effekten av en ökad blodcirkulation som uppstår när en kropp är i rörelse. 

Många svenskar har denna vinter upplevt långa perioder med sträng kyla och en temperatur som klart understiger testets -10°C i kylkammaren. 

–      Ja, och det skulle vara intressant att göra ett utökat praktisk test som visare hur värmen fördelar sig i foten under verkliga påfrestningar. Man kan misstänka att strumporna som bara har en värmeslinga då får svårare att fördela värmen jämnt, säger Thorsten Kutzner. 

För att utvärdera strumpornas hållbarhet utsattes provbitar från hälen och trampdynan för hela 30 000 varvs nötning. Ett krävande och utslagsgivande test där flera av strumporna fick mycket stryk. Mest tålig för slitage var strumpan från Seger som även får testets näst högsta sammanvägda betyg.

Alla strumporna klarade tre tvättar i maskin utan problem men viktigt att understryka att strumporna måste hängtorkas och inte torktumlas – det kan skada värmeslingorna.

Att strumporna andas är viktigt för komforten men om stövlarna eller pjäxorna inte andas spelar det kanske inte så stor roll. En annan komfortaspekt är kompressionen, det vill säga hur de smiter åt kring vaderna. Här var det stora skillnader mellan de olika fabrikaten och därför viktigt att man provar strumpan innan köpet så att det känns bra.

Vad kan man då dra för slutsatser av vårt test – vilken strumpa ska man välja? Det beror givetvis mycket på hur de ska användas, menar Thorsten Kutzner. 

–      För älgjägaren som ska sitta still på pass är värmeförmågan den viktigaste parametern medan det för skidåkaren kan vara viktigare med möjligheten att kunna reglera temperaturen och att strumpan andas bra. 

Ett par modeller visade mycket höga maxtemperaturer, skulle det behövas tydligare varningar? 

–      En av modellerna ligger på en kritisk nivå. Samtidigt betonar den tillverkaren tydligt att man bara ska använda maxeffekten under några minuter just för att undvika att bränna sig, säger Thorsten Kutzner. 

Sammantaget bäst resultat i vårt test får Alpenheat. Testets dyraste strumpa från Therm-Ic får inte så mycket högre sammanlagt betyg än den billigaste från INF - som intar jumboplatsen.

Fakta om testet

Testfaktas nyhetsbyrå har på uppdrag av nordisk media låtit laboratorietesta ett urval av eluppvärmda strumpor. Testerna har utförts av det oberoende laboratoriet PZT i Tyskland. Testet omfattade huvudparametrarna värmekapacitet, andningsförmåga, batterikapacitet, kompression, slitagetålighet och tålighet tvätt.

Följande strumpor har testats:

  • Therm-ic - Ultra Warm Comfort Socks
  • Seger – Seger Heat Mid
  • Lenz – Heat Sock 4.1 Toe Cap
  • Avignon – 1416 Heat Surround Toe 
  • Alpenheat – Fire Wool Sock
  • INF- Batteriuppvärmda strumpor
  • Zalea – Driven by heat
  • Hottronic – Heat Socks XLP 1P Surround comfort

Laboratorietestet

Värmekapacitet
I ett första moment mäts strumpans förmåga att värma upp olika områden på foten. Foten värms upp med elstrumpan inställd på maximal effekt och mätningarna görs med värmekamera på fotens utsida, undersida och översida. För respektive område noteras medeltemperatur och maximal temperatur inom mätområdet.

För att testa och utvärdera strumpans förmåga att hålla foten varm under en längre tid i strängare kyla träs strumpan på en fot fylld med aluminiumgranulat. Foten värms upp i fem minuter på max effekt. Direkt därefter sätts en sko på foten som placeras i en klimatkammare med temperatur på -10°C. Strumpan ställs in på medelhög effekt (näst högsta effek) och sensorer i alumiumiumgranulatet registrerar temperatursänkningen under 60 minuter.

Andningsförmåga
Strumpans förmåga att släppa igenom vattenånga (fukt likt fotsvett) mäts enligt standardmetod EN ISO 14268.

Kompression
Strumpan placeras på en medicinsk docka. Trycket mot dockans underben mäts vid en omkrets på 23 respektive 36 cm. Ju högre tryck, desto bättre kompression ger strumpan.

Slitagetålighet
Provkroppar från strumpans häl och trampdyna utsätts för 30 000 varvs nötning enligt standardmetod EN ISO 12947-2. Efter slutförd nötning noteras slitaget på provkropparna.

Påverkan av tvätt
Strumpan placeras i en tvättpåse och tvättas tre gånger i maskin på 30 grader. Efter torkning (hängtorkning) bedöms påverkan på textilierna och eventuell påverkan på strumpans funktion. 

Batterikapacitet
Batterikapaciteten mäts för höger respektive vänster strumpa vid inställningen på medelhög effekt (näst högsta effekt). Innan mätningen laddas batterierna upp till max och dras ur helt  två gånger.

Tolkning och betygsättning
Resultaten från laboratorietestet tolkas och betygsätts i samråd med det uförande laboratoriet. Betygsättningen görs på en skala från 1 till 10 där 10 är bäst. Betyg under 6 ges endast om resultaten kan anses dåliga eller avsevärt sämre än övriga produkter i testet.

I det sammanlagda betyget har testets delmoment givits följande vikt:

Värmekapacitet                  40%

Batterikapacitet                 20%

Kvalitet & hållbarhet          25%

Andningsförmåga               10%

Kompression                        5%

TABLE OF TEST RESULTS

facebook Comments

Fler nyheter

Stort smaktest: Bästa peston utsedd

Om du vill köpa färdig pesto till pastan finns det många sorter att välja mellan. Men vilket märke smakar bäst? Testfakta lät 46 kockar, sommelierer och sensoriker smaka sig fram till sin favorit bland nio vanliga fabrikat.

Stora skillnader mellan smoothiemaskiner

En smoothie ska vara som namnet utlovar: Len. Men det är inte alla mixers som fixar det. Testfakta har testat åtta smoothiemaskiner i olika prisklasser

Så rensar du i röran – sex metoder

Är du trött på att huset svämmar över av prylar? Testfakta har tittat närmare på sex metoder för hur du rensar ditt hem. Till vår hjälp har vi tagit två riktiga ordningsexperter.

Testfakta uppgraderar betygskalan

Den nuvarande betygsskalan 1 till 5 räcker inte längre till. Fler testparametrar och generellt bättre produkter kräver en mer detaljerad betygsskala. Den nya skalan 1 till 10 kommer att göra det tydligare för dig som läsare.

Laboratorietest

Träningsbanden fortsatt usla på kalorimätning

Inget av aktivitetsarmbanden i Testfaktas test klarar att ange rätt kaloriförbrukning. För den som vill styra sitt kaloriintag är en kvalificerad gissning bättre, menar experten. 

Laboratorietest

Så gröna är de ”gröna tvättmedlen”

Många tvätt- och sköljmedel marknadsförs som särskilt naturliga och hållbara. Men vissa av dem innehåller mer fossila råvaror än vanliga tvättprodukter, visar Testfaktas analys.


Så fixar du belysningen till din inneodling

Med rätt belysning går det att odla inne året om. Men för den som ska välja växtlampor är det lätt att bli förvirrad. Glädjande nog behöver det inte vara så svårt som det verkar menar experten – bara du vet vad du ska titta efter.

Laboratorietest

Takboxar klarar inte krock i låg hastighet

En krock i 30 kilometer i timmen räcker för att vissa takboxar ska öppna sig och allt innehåll flyga ut. Men vissa tillverkare har bättrat sig, visar Testfaktas test. I testet har vi även jämfört hur enkla boxarna är att montera och packa samt om de håller tätt från regn.

Lär dig laga elprylarna - här kan du få hjälp

Tonvis med elektronikprylar kastas varje år. Men mycket går att laga, utan att det behöver kosta. På flera håll i landet kan du få hjälp att fixa både mixers och mobiltelefoner.

Laboratorietest

Billiga batterier ger mest energi

Det är ingen mening att lägga pengar på dyra AA-batterier, visar Testfaktas test. Spelkonsolen eller digitalkameran håller minst lika länge med flera av lågprisbatterierna.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.