Avfallspåsar på rulle har blivit en storsäljare

Avfallspåsar på rulle har blivit en storsäljare

Testfakta har låtit laboratorietesta elva stycken olika avfallspåsar. Foto: Rickard Kilström.
Draghållfasthetsmaskinen registrerar rivkraft, töjning och styvhet. Foto: Jonas Ginter.
Penetrationsmotståndet testas i en speciell trycktestmaskin. Foto: Jonas Ginter
Bristningsmotståndet testas i en manuell testanordning med tryckluft. Foto: Jonas Ginter.
Avfallspåsarna fylls med tre liter vatten för att bedöma vattentätheten. Foto: Jonas Ginter.
Test av maxlasten som påsen klarar innan den går sönder. Foto: Jonas Ginter
Laboratoriets ingenjörer bedömer användarvänligheten. Foto: Jonas Ginter.
Laboratorietest

Beskattningen av matkassar i plast har gjort avfallspåsar på rulle till ett måste för många hushåll. Men hur bra fungerar de och är den stora prisskillnaden motiverad? Testfakta har testat elva vanliga fabrikat på den svenska marknaden.

Laboratorietest
Text: Håkan Lövström Published: 15 Nov, 2021

Sedan några år tillbaka har nästan alla svenska hushåll fått bekanta sig med soppåsar inköpta på rulle. Tidigare kunde de flesta förlita sig på att använda matkassar i plast som man fick med sig från affären. Men när kunden numera måste betala närmare sju kronor för en matkasse i plast så har avfallspåsar på rulle blivit en storsäljare.

Priset varierar stort – du får nästan fem billiga påsar för samma pris som en av den dyraste.

Är prisskillnaden motiverad? Det handlar givetvis mycket om vilken råvara som används, där återvunnen eller biobaserad plast generellt är dyrare än så kallad jungfruplast. Men om vi bortser från det och enbart fokuserar på hur de är att använda och vad de tål – är det någon skillnad?

Testfakta har låtit det tyska laboratoriet PZT testa elva avfallspåsar på rulle som finns på den svenska marknaden. Alla påsarna klarar en del av de tester som man kan kalla för minimikrav – som till exempel att hålla tätt när de fylls med vatten och får hänga i luften under 15 minuter.

[PDF]

De flesta av påsarna får också acceptabla resultat när maxlasten testas. Påsarna fylls då stegvis med stålkulor och lyfts från sin behållare efter varje ökat kilogram tills dess att påsen går sönder. Sämst i detta test var ICA Skona som endast klarade 10 kilogram innan den gick sönder. Bäst var Clas Ohlsons påsar som klarade hela 27 kilogram, vilket troligtvis är lite att ta i för de flesta hushåll.

- En resväska på flyget brukar få väga 23 kilo. En avfallspåse som klarar 27 kilo är kanske mer anpassat för trädgårdsavfall eller ett restaurangkök, säger testledaren Thorsten Kutzner på laboratoriet PZT i tyska Wilhelmshafen.

Thorsten Kutzner tycker att man kan dela in de testade avfallspåsarna i två olika kategorier. De som har lite tjockare och styvare plast och de som är mer elastiska.

- Det finns fördelar med båda typerna. Ninjaplast påsar är mer elastiska och klarar därför penetrationstesterna bra men tål inte lika mycket maxlast som en styvare påse, förklarar Thorsten Kutzner.

En del av testet var också att se hur påsarna gick att använda till Ikeas avfallshink Hållbar på 22 liter. Både ÖoB och Frida sprack i överkant men satt ändå kvar. Julas påse som var för liten fick dock hänga löst på ena långsidan.

- Här i Tyskland är det vanligare att våra avfallshinkar har en rund öppning och inte rektangulär. Med rund öppning var det enklare att sätta fast samtliga påsar i testet, konstaterar Thorsten Kutzner.

Vilken avfallspåse är då bäst? Det beror ju lite på vilka egenskaper man värderar högst, men om man vill ha en tålig påse som är lätt att använda är Clas Ohlson bäst. Den är också tillverkad av 100 procent återvunnen plast vilket är ett plus för miljön.

 

 

Mer eller mindre miljövänliga avfallspåsar

Trots den uppenbara miljöaspekten är endast fem av elva avfallspåsar tillverkade av förnybara råvaror eller återvunnen fossilplast.

Miljövänligheten blir ett allt viktigare argument för att vinna kampen om konsumenten och tillverkarna använder sig av en mängd olika märkningar för att lyfta fram produktens positiva miljöegenskaper.

I slutändan handlar det om vilken råvara som använts för att tillverka påsen. Består den av bioplast från förnybar råvara, återvunnen fossilplast eller så kallad jungfruplast (nytillverkad plast av fossilt råmaterial)? Ju högre andel återvunnen plast eller plast producerad av förnybara råvaror desto bättre för miljön.

I Testfaktas urval av elva avfallspåsar deklarerar tre fabrikat att råvaran till 100 procent kommer från återvunnen plast och två att merparten av råvaran kommer från förnybara råvaror. Resterande anger ingenting eller polyetylen, som då får antas vara fossilbaserad jungfruplast.

Men även när det gäller de mer miljövänliga alternativen är märkningen vilseledande. Bioplast antyder att plasten är biologiskt nedbrytbar och kan slängas på komposten, vilket bekräftas genom märkningen ”OK Compost Home” från det österrikiska institutet TÜV. Faktum är att den egna komposten inte klarar att bryta ned plasten inom rimlig tid. Plasten kräver i praktiken en industriell process för kompostering.

- Inte sällan möter jag begreppsförvirringen att bioplast automatiskt även är komposterbar. Detta stämmer inte. Exempelvis är en sockerrörsbaserad polyetenpåse varken komposterbar eller ens bionedbrytbar, säger Katarina Elner-Haglund, universitetsadjunkt vid Lunds tekniska högskola och expert på plaster.

Katarina Elner-Haglunds tips på hur man ska välja utifrån ett miljöperspektiv:

- Oavsett om du använder återvunnen fossilplast eller bioplast, gör du en miljöinsats. Använd den fossilplast som redan finns i ekosystemet så många gånger materialets egenskaper klarar innan det är dags för energiåtervinning. Miljöskadan är ju redan skedd och då gäller det att utnyttja materialet så långt det tål.

- Ett generellt råd är att håll ögonen på tillverkarnas materialangivelse – att andelen återvunnen plast eller bioplast inte bara är symbolisk för att stärka varumärket. Faktum är att en plast med bara 20–25 procent förnybar råvara idag benämns som bioplast, trots att den absolut största andelen är fossilbaserad. Välj 100 procent återvunnen plast eller plast med 100 procent förnybar råvara. Står det inte tydligt på förpackningen så är det antagligen inte så.

- Viktigt är också att se till att plastpåsen inte hamnar i naturen. Miljön där gör att nedbrytningen tar mycket lång tid, även för komposterbar plast. Se i stället plast som en värdefull råvara i framtidens cirkulära samhälle.

Vad händer med avfallspåsen?

Enligt Statistiska Centralbyrån återvinns idag cirka 34 procent av alla plastförpackningar. Resterande går till energiåtervinning, det vill säga förbränning.

Merparten av den plast som idag inte återvinns kommer från våra hushållssopor. Oavsett vilken typ av avfallspåse du använder, biobaserad eller fossilbaserad, går den till förbränning. Även biobaserade påsar för matavfall går till förbränning eftersom de inte kan brytas ner tillräckligt snabbt i rötningsprocessen. För nedbrytning av de flesta bioplaster krävs en industriell process - och sådana anläggningar har vi inte i Sverige.

Fakta om testet

Testfakta har på uppdrag av nordisk media genomfört ett jämförande laboratorietest av avfallspåsar i plast för hushållssopor. Laboratorietesterna utfördes av det tyska, oberoende laboratoriet PZT GmbH i Wilhelmshaven.

Följande avfallspåsar ingick i urvalet:

  1. BioBag
  2. Clas Ohlson
  3. Favorit
  4. Frida
  5. Jula
  6. Ninjaplast
  7. HP Rani plast
  8. Lidl/Purio
  9. ÖoB/Runsven
  10. Rusta
  11. Skona

Provobjekten har köpts in under september månad 2021.

Laboratorietestet omfattade följande parametrar

  1. Rivkraft, elasticitet och styvhet
    Ett prov av materialet i påsen med måtten 20 x 4 cm fixeras med kortsidorna i en draghållfasthetsmaskin. Provet dras ut med en hastighet av 100 mm/ minut tills materialet brister. Värden för kraften när materialet brister, hur mycket materialet kan dras ut (elasticiteten) och materialets styvhet noteras.
  2. Penetrationsmotstånd
    Ett prov av materialet i påsen med diametern 5 cm fixeras i en trycktestmaskin. En stav pressas genom provet med en hastighet av 100 mm/ minut tills provet punkteras. Kraften vid punkteringen noteras.
  3. Bristningsmotstånd
    Ett prov av materialet i påsen fästs i en ram och blåses upp med tryckluft. Kraften när provet brister noteras.
  4. Vattentäthet
    Påsen fylls med tre liter vatten och får hänga i 15 minuter. Eventuellt läckage noteras.
  5. Maxlast
    Påsen lastas successivt med stålkulor tills den brister. Efter varje extra kilogram lyfts påsen. Den uppnådda vikten som påsen klarar innan den går sönder registreras.
  6. Användning
    Två laboratorietekniker bedömer hur enkla avfallspåsarna är att använda. Bedömningen omfattar passform, fastsättning och borttagning på en Ikea avfallshink Hållbar (22 liter rektangulär) och en rund soptunna, hur enkla de är att knyta ihop och bära samt att dra av från rullen och öppna upp.

Resultaten från laboratorietestet har betygsatts och viktats samman till ett totalbetyg i samråd med laboratoriet. Betygsättningen har gjorts på en skala från 1 till 10 där 10 är bäst.

Betygen från de olika delmomenten har viktats samman till ett totalbetyg enligt följande:

  • Tålighet 50% (rivstyrka 30%, penetration 30%, maxlast 30% och punktering 10%)
  • Elasticitet och smidighet 25% (elasticitet 50% och smidighet 50%)
  • Användning 25%

TABLE OF TEST RESULTS

facebook Comments

Fler nyheter

Allt fler tar hjälp av nätet för att träna

Trenden att nyttja internet för att motionera viker inte och allt fler träningsformer går nu att nå hemifrån eller via mobilen. För motionären kan det bli både billigare och mer praktiskt, men det passar inte lika bra för alla, menar GIH:s expert.

Välgörenhetsgåvor populärt under granen

En get, mensskydd eller ett matpaket till människor på flykt. Hjälporganisationernas konkreta gåvoprodukter ökar viljan att skänka pengar, särskilt till jul. Men om pengarna blir till just den gåva som givaren valt varierar mellan olika organisationer.

Laboratorietest

Resväskan som håller i längden – tufft test av sju modeller

Handtag som går av och hjul som går sönder – en trasig resväska kan verkligen förstöra semesterstämningen. Vi har testat sju olika resväskor och det är stora skillnader på hur bra de håller.

Många tillsatser i färdig pepparkaksdeg

Färdig deg underlättar pepparkaksbaket. Men förutom de klassiska julkryddorna innehåller flera märken också en hel del tillsatser. Och kvalitén på pepparkakorna blir varierande bra.

Laboratorietest

Test av billampor avslöjar tomma löften från tillverkarna

Visst kan du få lite bättre halvljus om du byter lampor på bilen, men knappast så mycket som tillverkarna lovar. Testfakta har testat 15 olika halogenlampor för att se hur mycket ljus de ger och hur länge de håller.

Bästa stormköket

Strömavbrott? Eller skogsutflykt? I båda fallen är det är bra med ett litet portabelt kök som inte kräver el. Testfakta har jämfört åtta camping- och friluftskök.

Laboratorietest

Här är bästa spagettin - test av åtta märken

Dyr spagetti är inte alltid bättre – det finns bra budgetalternativ också. Och att pastan är bronsvalsad betyder inte att den är bättre på att ta upp sås, visar Testfaktas test.

Streamingtjänster kan bli kostnadfälla – så håller du kollen

Att streama film och musik och läsa böcker och tidningar via nätet börjar bli standard i de flesta hem. Men se upp – tjänsterna kan lätt bli en post i hushållsbudgeten som vi tappar kontrollen över.

MC-hjälmar byggda för standardens krav

MC-hjälmar kan vara designade för att klara standardens krav, avslöjar Testfaktas uppföljningstest. Bara genom att ändra vinkeln på islaget blir resultaten i flera fall helt annorlunda.

– Det är så klart inte bra. Standarden är gammal och kan behöva förnyas, säger Peter Halldin, forskare vid KTH och hjälmexpert.

Laboratorietest

Vattentäta vantar för barn håller inte tätt

Flera vantar till barn marknadsförs som vattentäta trots att de inte är det, visar Testfaktas test.
– Även om tyget är vattentätt så behöver inte sömmar och tejpningar vara det. För konsumenten kan det så klart bli missvisande, säger Rebecka Landin vid textillaboratoriet Swerea IVF.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.