Skaffa egna solceller – så gör du

Skaffa egna solceller – så gör du

Sugen på egna solceller? Jämför offerter från flera solcellsinstallatörer innan du bestämmer dig för vilka du vill anlita. Priserna kan variera mycket. Foto: Shutterstock

Intresset för solceller ökar stort i Sverige, och det finns många företag som konkurrerar om att få sälja utrustning och installera den på ditt tak. Men hur gör man för att få till en bra lösning? Här är expertens bästa tips på vägen mot en egen solcellsanläggning.

Martina Nyhlin Published: 9 Jul, 2018

Flera faktorer bidrar till att intresset för solceller skjutit i höjden i Sverige: Förutom att priserna på solceller har sjunkit, går det numera att få 30 procents investeringsstöd vid en solcellsinstallation i stället för tidigare 20 procent. Staten mer stöd att dela ut än tidigare, och från den första augusti behöver man inte heller bygglov för solceller längre. 

Det finns en mängd olika företag som konkurrerar om att få sälja utrustning och installera den på ditt tak. Parallellt med många nya små aktörer satsar i princip alla elbolagen nu på denna bransch. De både säljer solcellsinstallationer och erbjuder solcellsproducenter att sälja el till dem till mer eller mindre förmånliga villkor.

Hur gör man då för att sätta igång? Enligt energi- och miljökonsulten Hugo Franzén är första steget att ta kontakt med företag och be om att få offerter. 

– Solcellsinstallatören kan oftast utifrån digitala kartor ge förslag och lämna offert på en lämplig solcellsinstallation, men installatören bör göra ett hembesök innan kontrakt skrivs, säger han.

Innan man begär in en offert bör man känna till kvadratmeterytan på sitt tak, takytans ungefärliga lutning och takets riktning i förhållande till söder. Man får även uppge sin tidigare elförbrukning. 

Hugo Franzén, energi- och miljökonsult.– Mitt råd är att man väljer ut i alla fall tre olika leverantörer, lokalt och rikstäckande, stora och små och ber om offerter, så man får ett brett underlag att välja mellan. Kontakta gärna din energirådgivare för hjälp att välja! säger Hugo Franzén.

Valet mellan en stor eller liten aktör är en smaksak, tycker han.

– Finns aktörerna med på branschorganisationen Svensk solenergis hemsida och är registrerade på Elsäkerhetsverkets hemsida som elföretag så ska de vara okej. När det gäller de större företagen, som Vattenfall och E.on - så ligger de ofta lite dyrare i pris, men kan upplevas som tryggare av vissa eftersom många haft med dem att göra tidigare som elkonsumenter, säger Hugo Franzén.

När solpanelerna på taket monteras in placeras också en växelriktare i huset, som omvandlar likström till växelström. Systemet kopplas sedan upp till din dator. 

Pengar på detta tjänar man genom att man minskar mängden köpt energi. Överskottselen säljer man till elleverantörerna och dessutom får man bland annat göra vissa skatteavdrag. Hur lång tid det tar innan man tjänat in investeringskostnaden för solcellerna varierar, det beror på ränteläge och på hur priset på el utvecklas. Men man kan räkna med att avskrivningstiden är kortare än den tekniska livslängden på solcellerna, som är 25 till 30 år. 

– Man täljer inte guld med det här, men det blir en bra affär, säger Hugo Franzén.

Solceller trivs när det inte är för varmt och passar därför bra i Sverige. Nästan alla kan satsa på solceller, om inte huset ligger i total skugga.

– Däremot kommer ekonomin att variera för dig beroende på ditt läge. Har du stora öppna ytor runtomkring och södersol blir det förstås bättre än om du har ett öst- eller västläge. Men det skiljer kanske bara tio procent i ekonomi, säger Hugo Franzén.

Läs också: Långa väntetider för solcellsbidrag

Solceller i sex steg
  1. Kontakta kommunens energi- och klimatrådgivare för en första genomgång med tips och råd.
  2. Gör studiebesök hos någon som redan har en solcellsanläggning.
  3. Begär in offerter. Föreningen Svensk Solenergi listar massor av olika företag som installerar solceller. Ta eventuellt hjälp av energirådgivaren igen för att välja. Små detaljer - som huruvida man sätter solceller på båda sidor av taket eller inte kan spela roll för just din solcellsanläggning, så det är bra att rådgöra kring detta. Du kan också ladda hem programmet Solekonomi och räkna själv på din anläggning. Programmet har tagits fram i ett tidigare forskningsprojekt och finns att hämta gratis: https://www.energiforsk.se/program/solel/rapporter/berakningsprogrammet-solekonomi/
  4. Du kan använda Rot-avdrag (30% av arbetskostnaden) eller söka investeringsstöd (30% av material- och och arbetskostnaden). Investeringsstödet söker du digitalt i Boverkets e-tjänster eller via en blankett som finns hos Energimyndigheten och skickas till din länsstyrelse. Investeringsstöd kan ge mer pengar, men räkna med att väntan på beslut kan bli lång. En möjlighet är också att först använda Rot-avdraget och sedan betala tillbaka det när du får investeringsstödet.
  5. Vid installationen - var noga med att leverantören kopplar ihop solpaneler, växelriktare och dator ordentligt. De kan säga att det är lätt för dig att koppla upp datorn mot systemet senare, men det tycker inte alltid du. 
  6. Välj elbolag att handla med så sköter de resten. Du är fri att välja vilken elleverantör du vill efter installationen. Alla elbolag tar emot elen men de betalar olika mycket.
Hur snabbt räknar man hem en investering av en solcellsanläggning?

Testfaktas reporter begärde in offert på en solcellsinstallation på 10 kW (34 paneler) från ett större och ett mindre företag för sitt eget suterrängradhus. Radhuset ( 72 kvadratmeter per plan) ligger i öst-/ västläge i södra Stockholm och har en elförbrukning på runt 10 000 kWh per år. 

Anläggningen beräknas producera 8362 kWh per år, varav 2821 kan användas i hushållet direkt och resten säljas till elnätet. 

Det större företagets offert var på cirka 180 000 kr och det mindre företagets offert på ca 170 000 kr. Om man räknar in ett investeringsstöd på 30 procent skulle kostnaden bli 126 respektive 119 000 kr.

• En räknekalkyl* på den billigare anläggningen gjord i programmet Solekonomi visar att den efter nio år har gett mer pengar tillbaka via gratis el och såld el än vad den kostade i inköp. (Produktionsvärdet = det man tjänar totalt på att använda egen el i stället för att köpa och på att sälja sin el är 13111 kronor per år. Investeringen 119 000 kr delat på 13 111 kr = 9).

• Uträkningen visar också att även om husägaren lånar till anläggningen med en ränta på fem procent ger investeringen i genomsnitt 3563 kr plus per år. (Kostnad för räntor och amortering = 9548 kronor per år. Produktionsvärdet minus kostnad för räntor och amortering = 3563 kr/år).

Förutsättningar för uträkningen:
Pris: 119 000 efter investeringsstöd på 30 procent. 
Ränta: 5 procent
Lånetid: 20 år 
Säljpriset för solelen (inklusive elcertifikat, skatteavdrag med mera) är 1,45 kr/kWh. 
Det beräknade värdet på den solel du använder själv i stället för att köpa el (inklusive elcertifikat): 1.80 kr/kWh.

* Räkneexemplet utgår från nu gällande regler och prisläge för köpt och egenproducerad el. Den el du fortfarande behöver köpa utöver den el du får från anläggningen och vissa elnätsavgifter ingår inte i kalkylen.

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Oregano kryddat med bekämpningsmedel

Sveriges två marknadsledande kryddvarumärken, Santa Maria och Kockens, visade sig innehålla överlägset flest rester från bekämpningsmedel. Ett av fabrikaten visade även på rester av det inom EU förbjudna ämnet klorpyrifos.

Laboratorietest

Ogräsmedel och allergener i boxvinerna

Ditt boxvin kan innehålla gifter för ogräsbekämpning.
Testfaktas laboratorietest visar att flera populära boxviner innehåller spårmängder av bekämpningsmedel, skadliga tungmetaller och höga halter av allergena ämnen.

Laboratorietest

Rusta ljusslinga

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av Rustas ljusslinga Outdoor LED Light System. Rustas ljusslinga har testats tillsammans med jämförbara ljusslingor från Jula och Markslöjd. Ljusslingan från Rusta presterar genomgående bra och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Avfallspåsar på rulle har blivit en storsäljare

Beskattningen av matkassar i plast har gjort avfallspåsar på rulle till ett måste för många hushåll. Men hur bra fungerar de och är den stora prisskillnaden motiverad? Testfakta har testat elva vanliga fabrikat på den svenska marknaden.

Laboratorietest

Stekpannan som släpper bäst i längden

Det är lätt att tro att hård keramik är det mest uthålliga. Men Testfaktas laboratorietest visar att stekpannor med en yta av PTFE klarar pannkakorna bäst i längden.

Laboratorietest

Testfaktas test av torktumlare

Testfaktas tester utförs av oberoende och specialiserade test- och forskningslaboratorier i Testfaktas laboratorienätverk. Testerna fokuserar på torktumlarens förmåga att torka tvätten, bullernivå, användarvänlighet och energieffektivitet. Syftet med testerna är att lyfta fram produkter med bra egenskaper och att hjälpa tillverkare och återförsäljare att utveckla sitt erbjudande till konsumenten.

Laboratorietest

Testfaktas test av tvättmaskiner

Testfaktas tester utförs av oberoende och specialiserade test- och forskningslaboratorier i Testfaktas laboratorienätverk. Testerna fokuserar på tvättmaskinernas förmåga att tvätta, skölja och centrifugera, användarvänlighet och energieffektivitet. Syftet med testerna är att lyfta fram produkter med bra egenskaper och att hjälpa tillverkare och återförsäljare att utveckla sitt erbjudande till konsumenten.

Laboratorietest

Skarpaste kockkniven skär inte hål i plånboken

En bra kockkniv i budgetklassen? Testfakta har låtit testa tio knivar där pristaket är 1000 kronor. Testet visar att många knivar håller hög kvalitet och att man kan få en riktigt bra kockkniv för några hundralappar. 

Laboratorietest

Rusta färdigblandad spolarvätska -18°C

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av Rustas färdigblandade spolarvätska. Testet som utförts av tyska Dekra visar att spolarvätskan presterar genomgående bra och uppfyller med god marginal kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Billigt papper kan ge stopp i toaletten

Ett bra toalettpapper ska hålla ihop, vara mjukt och lösas upp när det väl hamnar i avloppet. Testfaktas laboratorietest av nio vanliga fabrikat visar på stora skillnader, inte minst när det gäller upplösning där det billigaste tog tio gånger längre tid att lösas upp.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.