Dålig hygien i charken

Dålig hygien i charken

Bakterierna frodas bland charkprodukterna i Västra Götalands matbutiker. En ny undersökning visar att köttfärsskandalen inte har satt stopp för dålig kötthantering. 59 procent av proverna fick en anmärkning.

Martina Frisk Published: 15 Oct, 2008
Först köttfärsskandalen. Och nu en nyhet som knappast får dig att skynda iväg till charkdisken. I maj tog 20 kommuner i Västra Götaland ett gemensamt krafttag för att kontrollera hur det står till med hygienen i regionens charkdiskar. Totalt 90 butiker inspekterades och resultatet är minst sagt ingen lustläsning för konsumenter. Hela 91 av 153 prover av skivade charkuterier fick en så kallad mikrobiologisk anmärkning. På vardagssvenska: 59 procent av proverna innehöll för många bakterier.
– Det är dåligt, så här ska det inte vara. Även om man kanske inte blir sjuk av bakterierna så är proverna gjorda på bäst-före-datumets sista dag och då ska livsmedlet vara bra. Det innebär att kunderna luras till att tro att de köper något bättre än vad de egentligen gör, säger Louise Nyholm, statsinspektör på Livsmedelsverkets tillsynsavdelning.
    Värst är rostbiffen. 18 av 22 prover av den sorten fick en anmärkning. ource="teknomediaPictures" sourceid="http://www.testfakta.se/img/2008/10/15/78668.jpg"/> Mer än hälften av proverna av de testade rökta och kokta skinkorna innehöll för mycket bakterier.
    En liknande undersökning gjordes 2004/2005 och då fick 38 procent av proverna en anmärkning. Sedan dess har vi fått en ny livsmedelslagstiftning med högre krav på företagen.
    Anledningen till det dåliga resultatet är främst de för långa hållbarhetstiderna och hygienen hos personalen. Vilka kedjor som fått anmärkningar framgår inte av rapporten. Men generellt är datummärkningen ofta för optimistisk, i vissa fall är hållbarhetstiden satt till över 20 dagar. Det kan jämföras med branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandels riktlinje på fem dagar för kokt skinka och tio dagar för salami.
    Dessutom är charkuteriernas kvalitet starkt kopplad till den personliga hygienen hos dem som jobbar i matbutikerna. I 93 procent av butikerna fanns tvättställ med flytande tvål och pappershanddukar nära till hands, men för de butiker där det inte fanns fick proverna nästan alltid anmärkningar för att de innehöll för många bakterier.
    Louise Nyholm tror att kedjornas rutiner är genomarbetade i teorin, men att de sviker i praktiken.
– De allra flesta matbutiker har bra rutiner för att motverka sådana här problem. Problemet kan vara att de inte följer dem, säger Louise Nyholm.
    Kanske innebär den senaste tidens nyheter att Rajendra Pachauri, chef för FN:s klimatpanel får ännu fler svenska supportrar för sitt förslag: att utse en dag i veckan till en köttfri dag för att minska utsläppen av växthusgaser.
    Enligt en uträkning som TT har gjort slängs nio miljoner kött varje år, en siffra som motsvarar 30 000 kor som slaktas i onödan.  
– Om de här uppgifterna stämmer så är det ytterst oroväckande eftersom vi med tanke på klimatet behöver både försöka slänga mindre mat och konsumera mindre kött. Slängs det så här mycket kött då behövs det ordentliga åtgärder för att försöka få ner det här svinnet, säger Jan Bertoft, generalsekreterare för Sveriges konsumenter, till Sveriges Radio.

facebook Comments

Fler nyheter

Försämrad inomhusluft riskerar vår hälsa

Fler kemikalier i hemmen och ett fuktigare klimat ökar behovet av bra ventilation. Men bara en liten andel av bostäderna i Sverige klarar nuvarande rekommendationer. – Troligen står vi inför ett växande problem, säger Magnus Mattsson, doktor i inomhusmiljö.
Laboratorietest

Dyr känga får underkänt

Många av kängorna i testet håller inte tätt och priset är inte alltid ett bra riktmärke. Sämst vattentäthet har en dyr känga i Gore-Tex-material.

Laboratorietest

Kända miljögifter i vinterkängor till barn

Fem av åtta testade kängor innehåller skadliga perfluorerade ämnen trots att företagen bedyrar att dessa inte förekommer i tillverkningen. I ett svenskt märke hittade laboratoriet det förbjudna ämnet PFOS.

Dubbelförsäkra dig inte vid resköpet

Att teckna extra reseförsäkring är ofta onödigt eftersom du har skyddet via din bank. Men hur mycket du kan få tillbaka beror på vilken bank du har.

Alternativ mjukgörare lika farlig

Ftalaten DINP i vinyl- och PVC-plast är lika farlig som den utfasade DEHP. Det visar en ny svensk studie.

Riktlinjer för dricksvatten ifrågasätts

WHO måste se över dagens riktlinjer för dricksvatten. Det menar KTH-forskaren Ingegerd Rosborg, som pekar på problemen med brist på mineraler i dricksvatten och den obalans som kan råda mineralerna emellan.

Lågt intresse för hållbar fisk

Överfiskade arter, sjukdomar och stor konsumtion av antibiotika finner ofta vägen till det danska middagsbordet. Endast en av fem funderar över var och hur deras fisk fångats när de handlar.

Stavmixrar läcker klorparaffin

Enligt ett test som utförts av forskare vid Stockholms universitet läcker många vanliga stavmixrar klorparaffiner. Livsmedelsverket och Kemikalieinspektionen ser allvarligt på uppgifterna.

Konsumentombudsmannen stämmer företag

Trots förbud från Konsumentombudsmannen, KO, fortsätter företaget Sweet Wellness med otillåten reklam. Nu stämmer KO företaget i tingsrätten.

Taxichaufförer måste lära sig hitta

För att få taxilegitimation i framtiden måste man kunna hitta till passagerarens resmål, men gps är godkänt som hjälpmedel

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.