Så får du ett elsäkert hem

Så får du ett elsäkert hem

Elfel orsakar omkring 1500 bostadsbränder årligen. 2010 tvingades närmare 1400 svenskar uppsöka sjukhus för att de fått ström i sig. Testfakta guidar om vad du får och inte får göra.

Martin Hansson
Martin Hansson Published: 14 Jan, 2012

Svenskarna renoverar som aldrig förr. Och på ett vanligt byggvaruhus finns i dag ett enormt utbud av elmateriel som sladdar, proppar, armaturer, strömbrytare och belysning. Produkter som vem som helst kan köpa, men som i de flesta fall kräver en legitimerad elektriker för att installera eller byta.

– Många frestas att göra egna installationer och det är inte bra. Risken att man kopplar fel vilket kan leda till att det börjar brinna eller att du får ström i dig, säger Fredrik Sjödin, överinspektör på Elsäkerhetsverket.

Hur vanligt det är med elinstallationer utförda av obehöriga har myndigheten inte någon riktig uppfattning om i dag. Men det är något man vill ta reda på.
– Vi får in väldigt få anmälningar från privatpersoner. Samtidigt florerar det mycket rykten om att många elinstallationer utförs av personer som inte är utbildade. Detta är något vi kommer att titta på framöver, säger Fredrik Sjödin.

Vad man kan konstatera är att elinstallationer och elfel orsakar skador på både människor och byggnader. År 2010 tvingades cirka 1400 svenskar uppsöka akutmottagning efter att ha fått elektrisk ström i sig, enligt Socialstyrelsen. Omkring 300 hade så allvarliga skador att de las in på sjukhus och sex personer avled på grund av att de fått ström i sig. Elfel och elektriska produkter (inklusive spisar) orsakar dessutom omkring 1500 bostadsbränder i Sverige varje år. Statistiken från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, visar dock bara antalet bränder som lett till larm och utryckning.

– Troligtvis är antalet elbränder många fler om man även räknar med små bränder som inte leder till insats från räddningstjänsten, men som ändå kan ge skador i hemmet, säger Anders Lundberg, brandingenjör på MSB. 

I ellagen finns tydligt reglerat vilka elinstallationer du som lekman får och inte får göra. Förutom att byta proppar och glödlampor får hemmafixaren även ersätta befintlig armatur, vägguttag och strömbrytare med nya.

– Men när det gäller vägguttag och strömbrytare är det jätteviktigt att man byter till samma typ, alltså jordat till jordat och ojordat till ojordat, säger Fredrik Sjödin på Elsäkerhetsverket. 

Alla övriga installationer eller ingrepp ska utföras av en elinstallatör eller fackman. Du får till exempel inte sätta in en dimmer själv eller byta ut stickproppen på en gammal ojordad lampa som du köpt på loppis.

– En gammal lampa bör alltid kontrolleras av en elfackhandel innan den används. Sladdarna inuti lampan kan vara spruckna eller lamphållaren sitta löst. Detta är extra viktigt om den har beröringsbara metalldelar som kan bli strömförande. En elhandlare kan även bygga om lampan så att den blir godkänd att använda, säger Fredrik Sjödin.

I övrigt är gamla loppisprylar med runda ojordade stickproppar inget som Fredrik Sjödin rekommenderar ur elsäkerhetssynpunkt.

– En lampa går att bygga om säkert, men det går inte med en brödrost eller en symaskin, säger han.

Men det är inte bara felaktiga installationer som kan orsaka fel och olyckor. Enligt Fredrik Sjödin bör man se över elsystemet bostaden regelbundet och gärna ta hjälp av en fackman. Det man ska hålla uppsikt efter är proppar som går ofta eller vägguttag som sitter löst eller gnistrar.
– Ett vägguttag som gnistrar måste åtgärdas. Om det är för dålig kontakt i uttaget finns risk för varmgång i väggen och då kan det börja brinna.

För den som köper ett gammalt hus eller lägenhet med ojordad el kan det också vara värt att dra om elen och skaffa en jordfelsbrytare. En jordfelsbrytare bryter snabbt strömmen om berörbara metalldelar av en apparat blir strömförande.
– Om man ändå drar om elen bör man dessutom passa på att göra fler vägguttag. Då slipper man massa sladdhärvor som kan hamna i kläm eller orsaka överbelastning i systemet, säger Fredrik Sjödin.

Ett rum som måste ha jordad el är bad- och duschrum. Här gäller också särskilda regler för vilka typer av armaturer och eluttag som får sättas upp. Och alla elektriska maskiner som tvättmaskin, hårtork eller rakapparat måste alltid anslutas till vägguttaget i badrummet.

 

Fakta

Saker du får göra själv

- Byta propp
- Byta fasta strömbrytare och vägguttag till likadana (jordat till jordat eller ojordat till ojordat). Dessa får vara max 16 ampere.
- Byta glödlampor. Men tänk på att aldrig sätta in en glödlampa med högre watt än vad som står på armaturen.
- Byta ut sladd, stickpropp och skarvuttag med samma material. 
- Montera eller byta ut fast anslutna ljusarmaturer i torra utrymmen.
- Laga en trasig elapparat. Du tar dock över ansvaret från tillverkaren om något skulle hända.

Saker du inte får göra själv

- Utföra fasta elinstallationer
- Byta ett ojordat vägguttag mot ett jordat
- Byta en ojordad stickpropp mot en jordad (på exempelvis en gammal lampa)
- Laga en trasig sladd
- Sätta in en dimmer i stället för vanlig strömbrytare
- Sätta in golvvärme själv
- Montera in en jordfelsbrytare
- Montera vägguttag utomhus
- Montera vägguttag eller ljusarmatur i badrum/våtutrymmen
- Dra elsladd i marken.

facebook Comments

Fler nyheter

Bästa sällskapet i höstmörkret. Fem streamingtjänster för film och tv i test

Har du svårt att välja rätt streamingtjänst för film och tv? Ingen fara. Testfakta har testat de fem största leverantörerna och jämfört bildkvalitet, utbud och teknik – för att du ska få det bästa sällskapet i höstmörkret.

Laboratorietest

Slut på sladdtrassel men till högre pris. Åtta trådlösa in-ear-hörlurar i test

Du slipper sladdtrasslet men får räkna med sämre samtalsljud och sinande batterier. Testfakta har testat åtta trådlösa in-ear-lurar för att se vilka som är bäst. 

Säkraste lösenorden – och fem tjänster som hjälper dig minnas dem

Lösenorden skyddar allt som vi vill ha för oss själva i datorer, mobiler och på internet. Testfakta reder ut vad som är ett säkert lösenord och jämför fem tjänster som hjälper dig komma ihåg dem.

Laboratorietest

Miljögifter i flera vinterskor för barn visar Testfaktas test

Årets vinterkängor för barn är mer vattentäta än någonsin. Men flera skor innehåller miljögifter, visar Testfaktas test.

Fett är nödvändigt, men vad är nyttigast – smör, margarin eller olja?

Smör, margarin eller olja – vad är egentligen nyttigast? Testfakta har kollat med en näringsfysiolog. 

Laboratorietest

Så blir du inte blåst på din luftrenare

Allergisk eller inte – kvalitén på inomhusluften blir allt viktigare. En luftrenare kan göra stor skillnad, men tillverkarnas kapacitetsmått är ofta svårtolkade och det är inte lätt att jämföra olika fabrikat.

Laboratorietest

Dun eller syntet i höstkylan? Sju lättviktsjackor i test

En tunn men värmande lättviktsjacka är perfekt när höstkylan kommer. Men vilken ska man välja? Testfakta har testat sju jackor, både med dun- och syntetfoder.

Laboratorietest

Rusta handdukar

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av kvalitet på duschhanddukar. Syftet med testet är att jämföra kvalitén på Rustas handdukar med några större fabrikat på marknaden. Rustas handdukar klarar sig genomgående bra i testet och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Så fixar du krislådan

Du vet att du borde ha en, men sannolikt har du inte fixat den än - lådan för oväntade kriser. Testfakta listar vad du behöver och vad det kostar.

Kasta inte pengarna i toaletten

Har du dåligt med pengar efter semestern? Se till att du inte kastar dem i toaletten. Testfakta har undersökt vilket toapapper som ger mest valuta för pengarna.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.