Rea på kaffe kan få dyr eftersmak

Rea på kaffe kan få dyr eftersmak

Kraftigt sjunkande världsmarknadspriser har gett billigare kaffe i butikshyllan igen. Bra tycker många – men utvecklingen har också en baksida. – Många odlare kan inte längre leva på sitt arbete och lämnar kaffet, vilket kan leda till brist och prisökningar längre fram, säger Löfbergs vd Lars Appelqvist.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Published: 17 Jan, 2014

Kaffe är stapelvara i de flesta svenska hem, och att priset kan gå både upp och ned har vi konsumenter fått vänja oss vid. Men de senaste åren har kaffepriset varierat extra kraftigt.

I PRO:s matkasseundersökning 2010 låg priset på ett halvkilo kaffe på 29 kronor. 2012 var samma paket uppe på nära 38 kronor. 2013 hade det sjunkit igen till runt 32 kronor.

Förklaringen är ett världsmarknadspris som åkt berg- och dalbana ordentligt. I april 2011 rakade marknadspriset i höjden – då kostade kaffet i genomsnitt 2,31 dollar per pound enligt den internationella kaffeorganisationen ICO:s siffror. I November 2013 låg det på 1 dollar, en nedgång med hela 56 procent.

Prissvängningen har drabbat många av världens kaffeodlare hårt, och enligt organisationen Fairtrade, som arbetar för odlarnas rättigheter i producentländerna, är läget nu högst problematiskt.

– 80 procent av världens kaffeproduktion görs av småbönder som är beroende av kaffet som inkomstkälla. Efter att priserna störtdykt tvingas många nu ge upp sina odlingar, säger Maria Granefelt, pressansvarig på Fairtrade.

Lars Appelqvist, vd på Löfbergs, är också oroad.

– Med de prisnivåer vi har nu får inte odlarna betalt så att det täcker produktionskostnaderna. Och om odlarna tvingas lämna kaffeproduktionen finns det risk att det blir problem med utbudet längre fram, säger han.

De höga priserna 2011 inspirerade flera producenter att öka odlingsarealerna, vilket bidrog till att tillgången blev större än efterfrågan. Men enligt Lars Appelqvist borde den pendeln snart svänga tillbaka.

– Kaffekonsumtionen ökar i världen. Problemet med växtsjukdomen kafferost ökar också och leder till mindre skördar. Kaffeodlingarna är också väldigt känsliga för klimatförändringarna. Vi kommer behöva de kaffeodlingar som finns idag om det inte ska bli brist med stora prisökningar som följd framöver.

Varför ser ni som kaffeföretag då inte till att producenterna får tillräckligt betalt för kaffebönorna?

– Vår ambition är att år 2016 ska allt vårt kaffe vara certifierat av någon av de märkningar som finns på marknaden, och för certifierat kaffe får odlarna mer betalt, säger Lars Appelqvist.

Gevalia och Nestlé med Zoegas har liknande mål – inom ett par år ska allt deras kaffe vara hållbart odlat, enligt dem.

Allt certifierat kaffe ger odlarna bättre ersättning över lag, enligt kaffeföretagen. Men det är bara Fairtrademärkningen som garanterar odlarna ett visst minimipris. Kritiker har menat att ett garanterat lägstapris inte är bra, eftersom det kan sätta utbud och efterfrågan ur spel och bidra till överproduktion. Men Maria Granefelt på Fairtrade håller inte med.

– Det vi gör är att erbjuda ett pris som täcker produktionskostnaderna. Många konsumenter vill betala för det, och det är helt inom ramen för marknadens spelregler. 

Fakta

Olika certifieringar för kaffe

Fairtrade
Rättvisemärkning med krav på bland annat arbetsförhållanden. Odlarna garanteras ett minimipris. Arbetar bara med små kaffeproducenter.

Rainforest Alliance
Märkning som arbetar för att skapa hållbara försörjningsmöjligheter för odlare. Även sociala och miljömässiga krav. Kemiska bekämpningsmedel är tillåtna, med vissa begränsningar. Arbetar med både små och stora producenter.

Krav
Miljömärkning. Tillåter inga kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel. Även krav på socialt ansvarstagande och minskad klimatpåverkan.

UTZ certified
Märkning med sociala och miljömässiga krav. Stöttar och utbildar odlare till bättre lönsamhet och hållbarhet.

Svenska kaffesiffror

• I Sverige konsumerar vi i genomsnitt åtta kilo rostat kaffe per person och år. (2012). 1950 var siffran 4,4 kilo.

• Sedan femtiotalet har kaffet blivit betydligt billigare för konsumenten. Omvandlat till 2012 års priser skulle ett kilo rostat kaffe kostat cirka 190 kronor år 1956 och runt 110 kronor 1980.

Källa: Jordbruksverket, Jordbruket i siffror.

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Bästa skyddet med billigaste cykellåset

Cykelintresset har skjutit i höjden under pandemin. Samtidigt har cykelstölderna ökat. Vilket lås ska man då köpa för att mest effektivt stoppa tjuven? Testfakta har låtit testa åtta vanliga cykellås, varav sju är certifierade. Det visar sig att de billigaste låsen ger bäst skydd.

Laboratorietest

Rusta glasräcke

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av Rustas glasräcke avsett för montering på altan. Rustas glasräcke har testats tillsammans med jämförbara glasräcken från Bauhaus och Jula. Glasräcket från Rusta presterar genomgående bra och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Dålig fyr på elgrillen

Testets sämsta grill nådde inte högre maxtemperatur än 148 grader.
– Då får du snarast ”kokta” korvar. Det är först vid 160-170 grader som du ens får grillränder, konstaterar Grillexperten Johan Åkerberg.

 

Kundkorten som ger mest tillbaka

Det är stora skillnader mellan dagligvaruhandelns olika medlemsprogram. Det visar Testfaktas stora jämförelse av olika lojalitetsprogram. För en barnfamilj kan det skilja flera tusen kronor om året i återbäring.

Testfaktas guide till luftrenare

Damm, pollen, virus och bakterier – vad krävs för att andas ren luft?
Försäljningen av luftrenare har ökat rejält de senaste åren, och med pandemins intåg har den formligen exploderat. Men hur fungerar egentligen en luftrenare och har den någon effekt på virus och bakterier? Testfakta ger dig några goda råd på vägen inför ett eventuellt köp.

 

Laboratorietest

Stora skillnader mellan olika maskindiskmedel

Ett stort test av maskindiskmedel visar att ett par produkter har svårt att få disken och diskmaskinen ren. Vinnaren klarar dock rengöringen med nästan full pott.

Laboratorietest

Värmeslag bland strykjärnen

Hälften av ångstrykjärnen klarar inte att hålla värmen under Testfaktas laboratorietest.

Laboratorietest

Rusta ångstrykjärn SI20 2200W

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av Rustas ångstrykjärn SI20 2200 W. Rustas ångstrykjärn presterar genomgående bra och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Testfaktas kvalitetsmärkning av yogamattor

I Testfakta Researchs laboratorietest av yogamattor testas glidmotstånd, tryckfördelning, tålighet, rengöring och innehåll av skadliga kemikalier. För att uppfylla kraven för kvalitetsmärkningen måste yogamattan prestera genomgående bra i samtliga testmoment.

Laboratorietest

Proteinrikaste kattmaten testvinnare

Kattmat i form av torrfoder innehåller ofta mer kolhydrater än vad katten behöver. I värsta fall kan det leda till övervikt.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.