Stora skillnader i salthalt mellan livsmedel

Stora skillnader i salthalt mellan livsmedel

Salthalten i svenska livsmedel är fortsatt hög. Men läs på etiketten – det går att välja produkter med mindre salt, visar Testfaktas granskning.

Martin Hansson
Martin Hansson Published: 16 Sep, 2016

Trots att saltlarmen duggat tätt de senaste åren ligger svenskarna saltintag kvar på samma nivåer. Vi stoppar i genomsnitt i oss mellan tio och tolv gram salt per dag vilket är dubbelt så mycket som Världshälsoorganisationen, WHO, och Livsmedelsverket rekommenderar.

Den viktigaste förklaringen är att salthalten i våra vanligaste livsmedel helt enkelt är för hög. Testfaktas granskning visar att det kan räcka med två skinkmackor och en färdig soppa för att komma upp i en dagsranson för en vuxen person.

  – Äter man normal svensk mat får man i sig mycket salt. Tyvärr sticker vi ut jämfört med andra länder där man arbetat med aktivt med att få ned halterna. I Sverige har det varit fokus på sockret men vi borde oroa oss mer för saltet, säger Anette Jansson, dietist på Livsmedelsverket.

Samtidigt visar Testfaktas granskning att salthalterna också skiljer mycket mellan olika fabrikat av samma produkt. När det gäller rökt skinka kan ett märke innehålla två gram salt per hundra gram och ett annat fem. Majonäs kan innehålla 0,7 gram eller 1,5 gram och man hittar även stora skillnader mellan olika hamburgerbröd, Corn flakes, vita bönor och sill för att nämna några exempel.  
– Det tyder ju på att det går att minska saltinnehållet i maten om man bara vill, säger Anette Jansson.

För mycket salt ökar framförallt risken för hjärt-kärl-sjukdomar och att minska saltkonsumtionen är enligt WHO den mest effektiva metoden för att förbättra folkhälsan i världen. Studier i Danmark visar till exempel att en sänkning med 3 gram salt per dag hos den danska befolkningen skulle rädda 1 000 liv per år. Men experterna är inte helt överens – 2014 kom en stor internationell studie som visade att svenskarnas nuvarande saltintag egentligen är ganska lagom.
– Nya studier måste sättas i relation till den kunskap som redan finns. Den samlade bedömningen är ändå att saltintaget behöver sjunka, säger Anette Jansson.  

I länder som Storbritannien och Norge har myndigheter och livsmedelsindustri gått samman för att minska saltnivåerna. Men i Sverige har ett sådant gemensamt arbete ännu inte kommit gång.

– Vi har uppvaktat industrin, men de skyller på att konsumenterna inte vill ha mindre salt. Det behövs ett konsumenttryck, säger Anette Jansson på Livsmedelsverket.

Men är det verkligen upp till konsumenten? Kan inte Livsmedelsverket sätta ner foten och tvinga industrin?
– Jo, vi kan sätta högre tryck, men då behöver vi mer resurser. Om det verkligen ska fungera måste alla parter jobba gemensamt under lång tid. Det går inte att sänka halterna från en dag till en annan.

I livsmedelsbutiken är det framförallt charkuterier och färdigrätter som utgör de värsta saltfällorna. Men Anette Jansson vill även varna för maten som serveras på svenska restauranger.
– Svenska kockar använder generellt för mycket salt i maten. När kocklandslaget tävlar ute i Europa sänker de salthalten.
 

En soppa och några skinkmackor – så mycket salt får du i dig:

En färdig soppa (Felix fransk fisk): 4,5 gram
Två mackor med skinka och smör: cirka 2 gram

Totalt: 6,5 gram

Kan jämföras med WHO:s rekommenderade dagliga intag på 5 gram salt per dag och Livsmedelsverkets på 6 gram per dag. 

 

Så här skiljer sig några produkter åt (gram salt per 100 gram)


Rökt skinka
Pärssons Kallrökta: 4,8
Ica: 2,1

Hamburgerbröd
Frisco (Korvbrödbagaren): 1,4
Pågen: 0,8

Majonäs
Hellman: 1,5
Kavli: 0,7
Findus: 0,7

Majs på burk
Garant: 0,6
Green Giant: 0,5
Coop: 0,3

Köttbullar
Ica frysta Köttbullar: 2
Felix frysta ekologiska: 1,3

Vita bönor i tomatsås
Ica Basic: 1,3
Coop: 1,0
Heinz 0,6

Senapssill
Abba: 3,6
Torekov: 2

Cornflakes
Garant Ekologiska  2
Kellogs 1,25
Ica I love Eco 1

Krossade tomater
Zeta: 0,3
Mutti: 0,3
Coop: 0

facebook Comments

Fler nyheter

Stora prisskillnader på allergitabletterna

Den som vill lindra vårens hösnuva med allergitabletter möts av en djungel av olika preparat och priser. Men det dyrare medlet behöver inte alls vara bättre – prisskillnaderna beror ofta på helt andra saker än kvalitet.

Svensk oxfilé återkallas efter krav från Livsmedelsverket

Tallhöjdens kött och chark AB tvingas återkalla alla produkter märkta ”oxfilé Sverige fryst”. Detta enligt ett krav från Livsmedelsverket.
Laboratorietest

Tufft test avslöjar väskans brister

Tappade hjul, spruckna plasthöljen eller knappt en repa. Det är stora skillnader på hur bra olika resväskor klarar semesterns påfrestningar, visar Testfaktas test.

Griskött funnet i halalmärkt korv

I Livsmedelsverkets analys av gris-DNA i nötköttprodukter upptäcktes tio procent griskött i en halalmärkt salami.

Strålande tider för solel

Efter ett par år med drastiskt sjunkande priser på solcellsanläggningar väljer allt fler svenskar att göra sin egen el av solen. Jens och Gita Ljunggren satsar på att bli självförsörjande på el.

Ny tillsatsapp ska guida bland E-numren

Vad betyder alla förkortningar och symboler på livsmedelsförpackningarna? Konsumentföreningen Stockholm har tagit fram två nya appar som ska göra besöket i affären enklare.

Var femte svensk beredd att köpa läkemedel olagligt.

I Sverige får receptbelagda läkemedel bara säljas på godkända apotek. Ändå är 20 procent av svenskarna beredda att handla läkemedel i andra typer av butiker, utan varken recept eller läkarkontakt, visar Läkemedelsverkets undersökning.

För höga gifthalter i många hemelektronikprodukter

12 av 63 undersökta hemelektronikprodukter innehöll för höga halter av bly eller bromerade flamskyddsmedel, visar Kemikalieinspektionens marknadskontroll för 2012. Sju av produkterna anmäldes misstänkta för brott till miljöåklagare.

Här är årets bästa sommardäck

Äntligen smälter snön, och det börjar bli dags att byta till sommardäck igen. Testfakta listar vinnarna i tre stora däckstester.

Husdjurets sista vila - på kommunens villkor

Kommunen avgör om vi får begrava ett älskat husdjur i trädgården eller inte. Men reglerna kan se olika ut. Dessutom råder brist på djurkyrkogårdar i flera delar av landet, och det blir allt vanligare att husdjuret kremeras.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.