Stora skillnader i salthalt mellan livsmedel

Stora skillnader i salthalt mellan livsmedel

Salthalten i svenska livsmedel är fortsatt hög. Men läs på etiketten – det går att välja produkter med mindre salt, visar Testfaktas granskning.

Martin Hansson
Martin Hansson Published: 16 Sep, 2016

Trots att saltlarmen duggat tätt de senaste åren ligger svenskarna saltintag kvar på samma nivåer. Vi stoppar i genomsnitt i oss mellan tio och tolv gram salt per dag vilket är dubbelt så mycket som Världshälsoorganisationen, WHO, och Livsmedelsverket rekommenderar.

Den viktigaste förklaringen är att salthalten i våra vanligaste livsmedel helt enkelt är för hög. Testfaktas granskning visar att det kan räcka med två skinkmackor och en färdig soppa för att komma upp i en dagsranson för en vuxen person.

  – Äter man normal svensk mat får man i sig mycket salt. Tyvärr sticker vi ut jämfört med andra länder där man arbetat med aktivt med att få ned halterna. I Sverige har det varit fokus på sockret men vi borde oroa oss mer för saltet, säger Anette Jansson, dietist på Livsmedelsverket.

Samtidigt visar Testfaktas granskning att salthalterna också skiljer mycket mellan olika fabrikat av samma produkt. När det gäller rökt skinka kan ett märke innehålla två gram salt per hundra gram och ett annat fem. Majonäs kan innehålla 0,7 gram eller 1,5 gram och man hittar även stora skillnader mellan olika hamburgerbröd, Corn flakes, vita bönor och sill för att nämna några exempel.  
– Det tyder ju på att det går att minska saltinnehållet i maten om man bara vill, säger Anette Jansson.

För mycket salt ökar framförallt risken för hjärt-kärl-sjukdomar och att minska saltkonsumtionen är enligt WHO den mest effektiva metoden för att förbättra folkhälsan i världen. Studier i Danmark visar till exempel att en sänkning med 3 gram salt per dag hos den danska befolkningen skulle rädda 1 000 liv per år. Men experterna är inte helt överens – 2014 kom en stor internationell studie som visade att svenskarnas nuvarande saltintag egentligen är ganska lagom.
– Nya studier måste sättas i relation till den kunskap som redan finns. Den samlade bedömningen är ändå att saltintaget behöver sjunka, säger Anette Jansson.  

I länder som Storbritannien och Norge har myndigheter och livsmedelsindustri gått samman för att minska saltnivåerna. Men i Sverige har ett sådant gemensamt arbete ännu inte kommit gång.

– Vi har uppvaktat industrin, men de skyller på att konsumenterna inte vill ha mindre salt. Det behövs ett konsumenttryck, säger Anette Jansson på Livsmedelsverket.

Men är det verkligen upp till konsumenten? Kan inte Livsmedelsverket sätta ner foten och tvinga industrin?
– Jo, vi kan sätta högre tryck, men då behöver vi mer resurser. Om det verkligen ska fungera måste alla parter jobba gemensamt under lång tid. Det går inte att sänka halterna från en dag till en annan.

I livsmedelsbutiken är det framförallt charkuterier och färdigrätter som utgör de värsta saltfällorna. Men Anette Jansson vill även varna för maten som serveras på svenska restauranger.
– Svenska kockar använder generellt för mycket salt i maten. När kocklandslaget tävlar ute i Europa sänker de salthalten.
 

En soppa och några skinkmackor – så mycket salt får du i dig:

En färdig soppa (Felix fransk fisk): 4,5 gram
Två mackor med skinka och smör: cirka 2 gram

Totalt: 6,5 gram

Kan jämföras med WHO:s rekommenderade dagliga intag på 5 gram salt per dag och Livsmedelsverkets på 6 gram per dag. 

 

Så här skiljer sig några produkter åt (gram salt per 100 gram)


Rökt skinka
Pärssons Kallrökta: 4,8
Ica: 2,1

Hamburgerbröd
Frisco (Korvbrödbagaren): 1,4
Pågen: 0,8

Majonäs
Hellman: 1,5
Kavli: 0,7
Findus: 0,7

Majs på burk
Garant: 0,6
Green Giant: 0,5
Coop: 0,3

Köttbullar
Ica frysta Köttbullar: 2
Felix frysta ekologiska: 1,3

Vita bönor i tomatsås
Ica Basic: 1,3
Coop: 1,0
Heinz 0,6

Senapssill
Abba: 3,6
Torekov: 2

Cornflakes
Garant Ekologiska  2
Kellogs 1,25
Ica I love Eco 1

Krossade tomater
Zeta: 0,3
Mutti: 0,3
Coop: 0

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Fullt av ftalater i handskar för mat

Engångshandskar i vinyl ska skydda mot bakterier och kemikalier. Men handskarna i sig innehåller höga halter av hormonstörande ämnen, visar Testfaktas analys.

Laboratorietest

” Vattentäta” vinterskor blir fort blöta

Ett par bra vinterkängor måste vara både vattentäta, kunna andas och hålla värmen. Men det är långt ifrån alla märken som klarar det. Att det står waterproof på skorna är heller ingen garanti för torra fötter, visar Testfaktas laboratorietest.

Så klarar du vintern på cykel

Ställ inte undan cykeln bara för att snön börjat falla eller temperaturen rasat. Den uppmaningen kommer från cykelentusiasten Bo Dellensten som tipsar om hur du klarar vintern på två hjul.

Låga halter bisfenol A i vattenledningar

De halter av bisfenol A som hittats i dricksvatten från renoverade rör är så låga att det inte är farligt att dricka vattnet. Det menar Livsmedelsverket efter att ha gått igenom resultatet av undersökningen. 

Strömförande USB-laddare återkallas

Elsäkerhetsverket har tvingat webbshopen iluxor att återkalla en USB-laddare från konsumenter som köpt den. Isolationsavståndet inuti laddaren är obefintligt vilket gör att man via USB-utgången kan komma åt 230 volt.

Giftiga knappar och dragkläppar

Testfaktas test visade även på ftalater och bly i flera overaller. Värst var Ellos overall som innehöll höga halter av det hormonstörande ämnet DEHP i dragkläppen. Tillverkaren har nu klippt bort kläpparna från alla sina overaller.
Laboratorietest

Blöta bakar i vattentäta overaller

När Testfakta testar fjorton av säsongens vinteroveraller håller de god kvalitet över lag, men två overaller håller inte tätt där det är som viktigast – i baken.

Minskning av tungmetaller i avsloppsslammet

Förekomsten av giftiga tungmetaller i avsloppsslammet i de svenska reningsverken har minskat kraftigt de senaste femton åren, enligt branschorganet Svenskt vatten som företräder de svenska kommunala reningsverken.
Laboratorietest

Känt miljögift i flera av barnjeansen

Nio av tio barnjeans innehåller kemikalier, visar Testfaktas test. Framför allt är det miljön som tar stryk när giftiga ämnen rinner ut med tvättvattnet.

Rostfria matlådor återtar lunchrummet

Efter rapporter om skadliga ämnen i plast väljer många att kasta de gamla matlådorna och ersätta dem med glas och rostfritt. Men enligt Livsmedelsverket är riskerna med plastlådorna små – förutsatt att du använder rätt bytta till rätt sak.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.