Forskare oense om socker som biföda

Forskare oense om socker som biföda

Socker kan göra bin sjuka och bidra till bidöden, menade biodlare och forskare i en tidigare artikel från Testfakta. Men uttalandena får kritik från annat forskarhåll. – Påståendena saknar vetenskaplig grund, hävdar Ingemar Fries, professor i biodling.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Published: 4 Aug, 2016

Kan socker som vinterföda istället för honung göra att bin får sämre motståndskraft mot sjukdomar och därför bidra till bidöden? Ja, menar bland andra forskaren Tobias Olofsson, som intervjuades i en artikel från Testfakta i juli. Olofsson är doktor i medicinsk mikrobiologi vid Lunds universitet och en av forskarna bakom upptäckten av en rad unika mjölksyrabakterier hos bin.

– Binas bakterier producerar mängder av antibiotikaliknande substanser. Det är deras naturliga skydd mot oönskade mikroorganismer och sjukdomar. Men när bina får äta bordssocker hela vintern kan inte dessa bakterier leva, och bina kan inte skydda sig själva, förklarade Tobias Olofsson i artikeln.

Men Ingemar Fries, professor emeritus i biodling vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, är mycket kritisk:

– Påståendena saknar vetenskaplig grund. Det finns inga belägg för att det skulle vara skadligt att för bisamhällen att utfodras med socker, säger han.

– Det är olyckligt att de här uppgifterna sprids. I värsta fall kan det leda till att biodlarna fodrar för lite eller inte alls, med omfattande bidöd som följd.

Enligt Ingemar Fries omvandlas bordssockret som biodlarna fodrar med snabbt till samma sockerarter som finns i honung, genom binas tillsatser av enzymer. Enligt honom visar också beprövad erfarenhet att honung som enda eller betydande del av vinterfodret istället kan vara direkt skadligt för bina, och bör avlägsnas. Det gäller framför allt så kallad bladhonung, som innehåller utsöndringar från bladlöss.

Men Tobias Olofsson håller fast vid att det finns stora skillnader i näringsinnehåll hos bordssocker och honung, och att man i studier kunnat se att det spelar stor roll för båda bina och deras bakterier.

– Vi är på inget sätt färdiga med vår forskning men vi har vetenskapliga publikationer som visar att mjölksyrabakterierna i samarbete med bina har utvecklat en stor potential att skydda bina mot sjukdomsbakterier. Vi är övertygade i vår uppfattning om att honung är bättre vinterföda än socker, säger han.

Problemet med att det finns honung som kan vara skadlig för bina menar Tobias Olofsson att man kan lösa på annat sätt än att utfodra med socker.

– Man kan spara ramar med honung från större delen av säsongen och ge tillbaka till bina vid sommarens slut, säger han.

Tobias Olofsson tycker att biodlare ska följa Jordbruksverkets rekommendationer för ekologisk biodling.

– Där står det att det är viktigt att lämna kvar tillräckligt med honung så att bina överlever vintern, även i Sverige.

Ingemar Fries råd till biodlare är att de ska utfodra bina inför vintern, och gärna med socker. Han tycker heller inte att det finns anledning för konsumenter att välja bort honung som gjorts av bin som matats med socker.

– Men man ska välja svensk honung, av svenska bin som pollinerar svenska växter, säger han.

Läs en längre text med kritik från Ingemar Fries och bihälsokonsulent Preben Kristiansen här: PDF icon ingemar_fries_kritik.pdf

Läs Hela Tobias Olofssons svar på kritiken här: PDF icon svar_fran_tobias_olofsson.pdf

Läs Testfaktas tidigare artikel Sockerdiet kan förklara bidöd

facebook Comments

Fler nyheter

Rekordmånga sjuka av kycklingbakterier

Magsjuka på grund av campylobacter har ökat lavinartat i Sverige. Bakterier i kyckling tros vara den största orsaken. Trots det gör myndigheterna inga kontroller av kycklingköttet innan det når konsumenter.
Laboratorietest

Hälsofarliga ämnen i duschtvål för barn

Bara fyra av sexton bad- och duschprodukter för barn får grönt ljus i Testfaktas granskning. Klädkedjan Lindex lovar att plocka bort värstingen Disney Frozen duschgel från hyllan.

Fyll ditt hem med bästa ljudet

Dags att uppdatera musikanläggningen hemma? Då kan en smidig bluetooth-högtalare vara lösningen. Testfakta har jämfört åtta modeller för högst 3 000 kronor, och dyrast är inte bäst.

Laboratorietest

Bästa prästosten korad

Lång lagringstid betyder inte alltid mer smak, visar Testfaktas test av prästost. Tre av åtta ostar innehåller också den ifrågasatta tillsatsen natamycin.

Hemsydda barnprylar oroar myndigheter

Att tillverka egna babyprodukter och sälja dem via nätet är en ökande trend bland föräldralediga. Men på Konsumentverket oroas man över utvecklingen. "Vi har tyvärr sett exempel på produkter som kan vara direkt farliga", säger myndighetens expert.
Laboratorietest

Bästa barnkängan för vinterslasket

Vattentäta, varma och med bra andningsförmåga. Så ser den ultimata vinterskon för barn ut. Många skor har svårt att klara allt, men det finns de som lyckas, visar Testfaktas test.

Post- och paketstrul – så kan du få ersättning

Klagomålen på post- och paketutdelningen i Sverige har ökat markant det senaste året. Som drabbad konsument kan du ha rätt till ersättning, men du måste klaga på rätt sätt. Testfakta reder ut vad som gäller.
Laboratorietest

Superlim inte alltid superbra

Supersnabba och superstarka. Så marknadsförs limmen i de pyttesmå förpackningarna. Men på vissa material fäster en del knappt bättre än målarfärg. Fukt och kyla är det inga av limmen som klarar, visar Testfaktas test.

Stora skillnader i salthalt mellan livsmedel

Salthalten i svenska livsmedel är fortsatt hög. Men läs på etiketten – det går att välja produkter med mindre salt, visar Testfaktas granskning.
Laboratorietest

Noppborttagarna som kan rädda höstkoftan

En bra noppborttagare kan uträtta storverk för garderoben. Men det finns ingen anledning att lägga för mycket pengar. I Testfaktas test är den billigaste maskinen bäst och den dyraste sämst.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.