Så håller du värmen i vinter

Så håller du värmen i vinter

Att bara klä sig varmt räcker inte. För att slippa frysa gäller det att klä sig rätt också – och bete sig rätt. Testfakta har samlat tipsen om hur du håller värmen när temperaturen dyker.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Published: 7 Jan, 2015

Hör du till dem som jämt fryser, trots att du investerat i ny varm jacka och dyra fodrade vinterkängor? Kanske beror det på att du inte använder kläderna rätt. Kalev Kuklane som är docent i industriell ergonomi vid Lunds universitet och har arbetskläder för extrema miljöer som expertområde, menar att vi ofta fäller krokben för oss själva när vi rustar oss för kyla.

– Att man fryser när det är kallt ute kan förstås bero på att man har för lite på sig, men lika ofta handlar det om att man har för mycket på sig för de aktiviteter man ska utföra och blir för varm och svettas. Fuktiga kläder isolerar sämre, och avdunstningen från huden och från de fuktiga kläderna kyler kroppen, säger Kalev Kuklane.

I sin forskning har han studerat olika arbetsmiljöer i utsatta klimat, och svårast ur klädsynpunkt är enligt honom arbeten där man växlar mellan att vara inne och ute. Tar man inte av sig när man kommer in börjar kroppen svettas, vilket leder till att man kyls ner när man sedan går ut.

– När vi kliver på en varm buss och inte knäpper upp eller tar av jackan utsätter vi oss för samma sak. Eller om vi går in på dagis med ytterkläder och ytterskor på.

För att slippa bli kall senare gäller det alltså att ta av sig eller åtminstone knäppa upp när man kommer in i värmen, och att se till att ha kläder som kan ventilera ut fuktig luft. Det gäller inte minst för den som ska röra på sig, till exempel promenera eller åka skidor.

Att förlita sig på material som andas genom tyget går inte i sträng kyla. Om det är kallare än minus tio grader ute brukar vattenångan kondensera redan på sin väg genom klädlagren och bli till vattendroppar innan fukten sluppit ut genom tyget. Då hjälper det inte med material som till exempel Gore–Tex.

– När man anstränger sig och det är kallt ute är det därför extra viktigt att kläderna kan ventileras genom skorstenseffekten – jackan ska gå att öppna upp vid halsen så att varm luft kan åka ut där, och kall luft ska kunna komma in i nederkant och vid ärmar.

Att välja material som värmer även när det blir fuktigt eller blött är också viktigt. Ull- eller ullblandningar i kläderna närmast kroppen och i strumpor gör stor skillnad.

Det du fick höra när du var liten – att det är viktigt att ha mössa på huvudet när det är kallt, stämmer också. Har du för lite kläder på dig och fryser kan mössan göra stor skillnad. Nittio procent av värmeförlusten kan ske via huvudet om du är barhuvad.

Även skorna är viktiga att fundera kring, menar Kalev Kuklane.

– Det viktigaste är att sulorna är tjocka och isolerar mot den kalla marken. Lägg gärna i en iläggsula av filtad ull.

Men sulan ska inte vara för fluffig och mjuk så att den komprimeras ihop av kroppsvikten när man står på den. Då försvinner de värmande luftlagren. Att yttermaterialet i skorna är tjockt och fodrat är mindre viktigt.

– Det är framförallt från marken och upp i fotsulorna som den största avkylningen sker, så där är det viktigast att isolera. I en känga med tjockt foder kan det också samlas mycket fukt, och det kan vara svårt att få skorna helt torra mellan användningarna. Själv föredrar jag ofodrade, lite större skor med sockor i flera lager, eftersom de är lättare att torka.

Fakta

Sju värmande tips från Kalev Kuklane:

• Ta av dig eller öppna upp kläderna direkt när du kommer in i värmen.

• Ta av eller öppna upp skorna när du är inne. Byt till tofflor på jobbet om du kan, så att inte ytteskorna är fuktiga när du ska gå ut i kylan.

• Välj rätt material. Använd kläder av ull, eller ullblandning närmast kroppen.

• Jobba lager på lager, ta av och sätt på efter behov.

• Ventilera mera och lita inte på att skaljackan andas genom tyget i kyla.

• Välj skor med tjocka sulor och se till att de torkar ordentligt mellan användningarna.

• Ha tunna vantar i tumvantarna så att huden på händerna inte är helt bar om du behöver ta av de tjocka vantarna för att pilla med något.

• Använd mössa, men ta av mössa och handskar när du behöver svalka dig.

 

Därför fryser vi olika mycket

Hur mycket och en person fryser kan bero på flera olika orsaker.

• Ju större kroppsstorlek desto bättre förutsättningar att hålla värmen.

• Högre ämnesomsättning bidrar till högre temperaturer.

• Ålder spelar in. Människor reglerar temperaturförluster genom händer och fötter (extremiteterna). Förlorar vi värme ser kroppen till att minska blodcirkulationen dit. Systemet fungerar bättre på yngre personer, därför klagar de oftare på kalla händer och fötter. På äldre personer brukar djupkroppstemperaturen sjunka snabbare, men temperaturen i extremiteterna sjunker inte så snabbt. Det kan leda till att de upplever att de fryser mindre än yngre.

• Människor vänjer sig vid att vistas i kyla. Tio minusgrader upplevs som kallare på hösten än på vårvintern. Människor som vistas ute i kyla ofta är inte så känsliga mot kylan.

Källa: Kalev Kuklane

facebook Comments

Fler nyheter

Rekordmånga sjuka av kycklingbakterier

Magsjuka på grund av campylobacter har ökat lavinartat i Sverige. Bakterier i kyckling tros vara den största orsaken. Trots det gör myndigheterna inga kontroller av kycklingköttet innan det når konsumenter.
Laboratorietest

Hälsofarliga ämnen i duschtvål för barn

Bara fyra av sexton bad- och duschprodukter för barn får grönt ljus i Testfaktas granskning. Klädkedjan Lindex lovar att plocka bort värstingen Disney Frozen duschgel från hyllan.

Fyll ditt hem med bästa ljudet

Dags att uppdatera musikanläggningen hemma? Då kan en smidig bluetooth-högtalare vara lösningen. Testfakta har jämfört åtta modeller för högst 3 000 kronor, och dyrast är inte bäst.

Laboratorietest

Bästa prästosten korad

Lång lagringstid betyder inte alltid mer smak, visar Testfaktas test av prästost. Tre av åtta ostar innehåller också den ifrågasatta tillsatsen natamycin.

Hemsydda barnprylar oroar myndigheter

Att tillverka egna babyprodukter och sälja dem via nätet är en ökande trend bland föräldralediga. Men på Konsumentverket oroas man över utvecklingen. "Vi har tyvärr sett exempel på produkter som kan vara direkt farliga", säger myndighetens expert.
Laboratorietest

Bästa barnkängan för vinterslasket

Vattentäta, varma och med bra andningsförmåga. Så ser den ultimata vinterskon för barn ut. Många skor har svårt att klara allt, men det finns de som lyckas, visar Testfaktas test.

Post- och paketstrul – så kan du få ersättning

Klagomålen på post- och paketutdelningen i Sverige har ökat markant det senaste året. Som drabbad konsument kan du ha rätt till ersättning, men du måste klaga på rätt sätt. Testfakta reder ut vad som gäller.
Laboratorietest

Superlim inte alltid superbra

Supersnabba och superstarka. Så marknadsförs limmen i de pyttesmå förpackningarna. Men på vissa material fäster en del knappt bättre än målarfärg. Fukt och kyla är det inga av limmen som klarar, visar Testfaktas test.

Stora skillnader i salthalt mellan livsmedel

Salthalten i svenska livsmedel är fortsatt hög. Men läs på etiketten – det går att välja produkter med mindre salt, visar Testfaktas granskning.
Laboratorietest

Noppborttagarna som kan rädda höstkoftan

En bra noppborttagare kan uträtta storverk för garderoben. Men det finns ingen anledning att lägga för mycket pengar. I Testfaktas test är den billigaste maskinen bäst och den dyraste sämst.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.