Så väljer du rätt knivar till köket

Så väljer du rätt knivar till köket

En vass kökskniv gör inte bara matlagningen roligare. Den kan faktiskt få maten att smaka bättre, menar experten Johan Almling.

Martin Hansson
Martin Hansson Published: 19 Sep, 2014

Att kniven är kökets viktigaste redskap skriver nog de flesta kockar under på. Och även i svenska hemmakök har dyra knivar blivit allt vanligare. Enligt Johan Almling, grundare av knivakademin, finns det en enkel förklaring. Männens intåg i köket.  

– Män är generellt mer pryl- och statusfixerade och då får redskapen kosta pengar. Helst ska man ha en större uppsättning synligt upphängda på väggen.

I dag finns det specialknivar för i stort sett alla ändamål – laxknivar, ostronknivar, urbeningsknivar och så vidare. Men i många fall blir de hängande där på väggen och används aldrig. Johan Almling nämner de fyra viktigaste basknivarna för vardagen: kockkniv, brödkniv, skalkniv och filékniv.  

– Nummer ett är kockkniven, den kan användas till det mesta i köket. Om du vill investera i en bra kniv så ska du lägga pengarna här. Man bör räkna med minst 500 kronor för en okej kockkniv, säger han.

Det viktigaste med en kniv är så klart att den är vass. Det gör inte bara matlagningen roligare utan kan faktiskt göra maten godare också, menar Johan Almling. Om du till exempel skär upp söndagssteken med en för slö kniv skadas köttfibrerna, saften rinner ur och du får en torr och tråkig köttbit. Samma sak gäller för fisk och grönsaker.
– Vi har gjort egna tester där vi skurit upp morötter med en vass och en slö kniv och därefter kokat dem lika länge. De morötter som skurits med den slöa kniven blev mycket blaskigare och mindre smakrika. Det beror på att snittytan skadats och morötterna sugit åt sig vatten.

De vassaste knivarna kommer från Japan vilket beror på att de är slipade i en snävare vinkel än europeiska knivar. Oftast håller de också skärpan längre eftersom de är tillverkade i hårdare stål än många av de europatillverkade bladen. Nackdelen är att japanska knivar kräver mer försiktighet och omtanke då själva eggen blir tunnare och lättare bryts av eller flisas. En kniv i hårdare stål som väl blivit slö innebär också mer jobb vid brynet eller slipstenen. Ju mjukare stålet är desto lättare är det att vässa.  

– Kockarna i Japan tillbringar minst två timmar om dagen bara med att sköta om sina knivar, säger Johan Almling.

Vill man slippa vårda sin kniv bör man välja en i keramik. Pressad keramik är världens näst hårdaste material efter diamant och kan därför hålla skärpan i åratal. Dessutom kan de diskas i diskmaskin till skillnad från stålknivar. Keramikknivar passar extra bra till grönsaker, enligt Johan Almling.

– Potatis och andra grönsaker släpper lättare från keramik än stål eftersom materialet har en extremt låg friktion. Dessutom slipper man problemet med att vissa grönsaker som avokado eller äpple kan reagera med stålet och bli brunt.
– Däremot får man inte skära i ben eller djupfrysta livsmedel med keramikkniv eftersom bladen är så spröda.

Innan knivköpet bör man alltså fundera igenom hur mycket tid man vill lägga på skötsel, bryning och slipning. Men även designen är viktig. Gå till en välsorterad butik och prova olika alternativ.

– Kniven ska ligga skönt i handen och detta kan vara väldigt individuellt. Förr var de många som trodde att en kockkniv skulle vara stor och tung men i dag har stålkvaliteten utvecklats och många uppskattar att knivarna är lättare och har kortare blad som gör dem smidigare och mer behändiga att använda.



 

Fakta

Olika material

Stålkniv
Finns i många olika modeller och hårdhetsgrad. Är tåligare och mer flexibla än keramiska knivar men måste handdiskas och underhållas för att inte tappa skärpan.

Keramisk kniv
Lättare än stålknivar och håller skärpan längre. Passar extra bra till grönsaker. Kan diskas i diskmaskin. Kan återskärpas, men kräver diamantbryne.  

Kolstålskniv
Är gjorda i mjukt stål. Tappar skärpa snabbt och kan behöva brynas flera gånger i veckan. Å andra sidan är de lätta att vässa upp. Måste handdiskas och torkas noga eftersom de lätt blir rostiga.  

Fyra bra knivar att ha hemma

1. Kockkniven. Kan användas till det mesta. Bladet är ofta längre än 18 centimeter och ska vara tillräckligt högt så att knogarna inte slår i skärbrädan när du hackar grönsaker.

2. Skalkniven. En liten vass kniv för att till exempel skala vitlök eller skära schalottenlök med.

3. Brödkniven. En kniv med tandat blad.

4. Filékniven. Smalt och böjligt blad som gör det lätt att bena ur fisk och putsa kött med.

Så sköter du om din kniv

- Ha aldrig knivarna lösa i bestickslådan. Använd knivställ eller list på väggen.
- Diska aldrig en stålkniv i diskmaskinen.
- Använd aldrig kniven på hårda underlag. Använd skärbräda i trä eller plast.
- Skrapa skärbrädan med ryggen av kniven och aldrig med eggen.

Bryna och slipa

För att kniven ska behålla skärpan behöver den brynas med jämna mellanrum. Hur ofta beror på vilket material den är tillverkad i och hur den används. En kniv kan brynas tio till tjugo gånger innan skäreggen försvunnit. Då behöver man lämna in kniven till en professionell knivslipare eller slipa själv med slipsten.
Det finns olika typer av brynen. Stålbryne passar bäst till stålknivar med europeisk slipning och keramiskt bryne passar till alla stålknivar. Diamantbryne fungerar på alla knivar, även keramiska.
Ett vanligt misstag är att man köper en dyr kniv och bryner ned skäreggen direkt för att man vinklat kniven fel mot brynet. Ett bra riktmärke är att vinkla japanska knivar fem i tolv eller fem över tolv och europeiska tio i tolv eller tio över tolv. Känner man sig osäker finns brynen som håller fast kniven i rätt vinkel.
 

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Åtta laxar i ett laxtest

Inga spår av antibiotika eller endosulfater. Däremot är det stora skillnader i smak, konsistens och utseende. Det visar Testfaktas sensoriska test av åtta sorters kallrökt lax.

Vanligt med fel på nya TV-apparater

Har du skaffat ny tv till fotbolls-EM? Var uppmärksam på skärmen när du börjar titta. Nya tunna tv-apparater lider av mängder av problem, och ett högt pris är ingen garanti för att du slipper bekymmer.

Trädgårdsmästarens bästa häcktips

Testfaktas senaste test av batteridrivna häcksaxar visar på stora skillnader. Men även om du skaffar den bästa maskinen det är fortfarande du som måste gör jobbet. Hur gör man då? Testfakta frågade Bosse Rappne, trädgårdsmästare på Ulriksdals slottsträdgård.
Laboratorietest

Häcksaxarna klipper olika bra

Det är stora skillnader på hur bra olika häcksaxar klipper och hur smidiga de är att använda, visar Testfaktas test. För ett märke räcker batteriet bara till 19 minuters klipptid medan flera andra orkar dubbelt så länge.

Mini-segways – populära men olagliga

Eldrivna balansbrädor blir allt vanligare i trafiken, trots att de inte får köras där. Den som orsakar en olycka kan både få dagsböter och problem med försäkringen. "Jag tror inte att folk är medvetna om detta", säger Transportstyrelsens expert.
Laboratorietest

Ny hjälmteknik gör skillnad

Rätt cykelhjälm kan ge upp till fyra gånger bättre skydd mot hjärnskakning, visar Testfaktas test. I testet har en metod för att mäta hjärnans påfrestning vid olyckor använts.

Sälsjtopp för laddare till balansskoter

Elsäkerhetsverket stoppar nu försäljningen av en laddare till en balansskooter, så kallad hoverboard, från NetOnNet.

Slipp bröllopshetsen på hemmaplan

Går ni i giftastankar, men orkar inte samla släkten till bröllop? Då är det kanske läge att slå ihop påsarna utomlands i stället? Här är guiden för dig som vill låta bröllopsresan bli själva bröllopet.

Bottenbetyg för telekomtjäster

Telefon, tv- och internetabonnemang – det är tjänsterna som vållar konsumenterna mest problem enligt Konsumentverkets årliga konsumentrapport.

Rester av bekämpningsmedel påverkar spermier

Att frukt och grönt är bra för hälsan är välkänt. Men nu visar en amerikansk studie att vissa positiva effekter helt kan raderas ut om maten innehåller mycket resthalter från bekämpningsmedel.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.