Miljöfarliga ämnen i vanliga skosprejer

Miljöfarliga ämnen i vanliga skosprejer

Dags för nya höstskor? Se upp innan du impregnerar dem. Många av flaskorna som säljs i vanliga skobutiker innehåller miljöskadliga ämnen som naturen inte kan bryta ner.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Published: 5 Sep, 2014

Att man ska impregnera sina nya skor innan man börjar använda dem är ett råd som de flesta skoaffärer ger sina kunder. Men impregneringsmedlen som ska skydda materialen mot både vatten och smuts innehåller ofta perfluorerade ämnen - kemikalier som är omöjliga för naturen att bryta ner.

– Problemet är att de aldrig försvinner, de finns kvar i miljön och kan ansamlas i våra kroppar. Flera av de här ämnena har eller misstänks också ha hormonstörande eller giftiga effekter, säger Frida Ramström, inspektör på Kemikalieinspektionen.

Av de perfluorerade ämnena är PFOA och PFOS de mest välkända. PFOS är hittills det enda som är förbjudet, och PFOA finns med på EU:s kandidatlista över särskilt skadliga ämnen.

På flera av flaskorna med impregneringsmedel som säljs i butikerna idag står det att produkterna är just PFOA och PFOS-fria. Men det betyder inte att de är oproblematiska, menar Frida Ramström.

–Det finns många andra perfluorerade ämnen som inte är lika uppmärksammade, men som också kan ha skadliga effekter. Personligen skulle jag inte köpa en produkt som innehåller några perfluorerade ämnen alls.

För en konsument är det dessvärre inte lätt att veta vad impregneringsmedlet innehåller. Något krav på att redovisa ingredienserna på förpackningen finns det inte.

När Testfkata kontaktar tillverkarna svarar flera att de använder perfluorerade ämnen, fast inte PFOS eller PFOA. Boston, vars impregneringsmedel säljs på bland annat Din Sko, uppger att de bland annat använder ämnet PFBS istället.

– PFBS är en vanlig ersättare för det förbjudna PFOS. Det är inte lika giftigt, men det har visat sig ha negativa effekter på fågelembryons överlevnad, säger Magnus Engwall, professor i ekotoxikologi vid Örebro universitet.

Om de här ämnena är så dåliga, hur kan det då vara tillåtet att sälja dem?

– Som med den mesta lagstiftningen när det gäller kemikalier så tar det lång tid att arbeta fram förbud eftersom effekter måste utredas noggrant och även vägas mot nyttoaspekterna. Det är möjligt att man på sikt kommer att införa begränsningar av fler fluorerade ämnen, säger Frida Ramström på Kemikalieinspektionen.

Vill man undvika de perfluorerade ämnena kan man som konsument välja att behandla med vax, fett eller oljaav naturmaterial. Det finns också alternativa impregneringssprayer. Märket Bama har nyligen lanserat en spray i sitt sortiment som man lovar är fri från fluorkarboner, alltså fri från perfluorerade och polyfluorerade ämnen. Märket Nikiwax lovar att inga sådana ämnen används i några av deras sprayer.

– Man får helt enkelt fråga i butiken, och visa att man ställer krav, säger Frida Ramström.

Fakta

Perfluorerade ämnen
Är organiska ämnen som innehåller kolkedjor där väteatomer ersatts med fluoratomer. Ämnena är populära i impregneringsmedel eftersom de är både vatten, smuts och fett-avvisande, samtidigt som de tillåter materialet att andas. Kol-fluorbindningar är dock mycket stabila och kan inte brytas ned i naturen.

Polyfluorerade ämnen
Är mycket lika perfluorerade ämnen, men de är inte fullständigt fluorerade utan har väteatomer kvar i kolkedjan. Därför är de inte lika stabila som perfluorerade ämnen. Dessa kan dock innehålla resthalter av perfluorerade ämnen och kan brytas ned till perfluorerade ämnen i miljön.

Högfluorerade ämnen är ett samlingsbegrepp för både perfluorerade och polyfluorerade ämnen.

Källa: Kemikalieinspektionen

 

Innehållet i några vanliga impregneringssprayer

• Ecco Universal waterproofer: Innehåller flourpolymerer. Det kan betyda både perfluorerade och polyfluorerade ämnen.

• Vagabond Waterbased Protector och Rainguard Protector: Innehåller perfluorerade ämnen.

• Boston Raingard protector och Boston Waterbased Protector (säljs bl.a. i Din Skos butiker): Innehåller perfluorerade ämnen, den första bland annat PFBS.

• Bama Power Protector och All Protector (säljs bl.a. i Nilson skobutiker) Innehåller inga fluorkarboner, dvs varken perfluorerade eller polyfluorerade ämnen.

• Nikiwax (säljs i olika friluftsbutiker): innehåller inte perfluorerade eller polyfluorerade ämnen.

Ingen av produkterna innehåller enligt tillverkarna PFOS (förbjudet) eller PFOA.

(Informationen bygger på uppgifter från de olika företagen.)

facebook Comments

Fler nyheter

Så bokar du en klimatvänlig vintersemester

Turismen är en starkt bidragande orsak till den globala uppvärmningen. Men det betyder inte att man måste sluta resa – bara resa annorlunda. Testfakta tipsar om hur du bokar en klimatvänligare semester i vinter.

Laboratorietest

Mobiler klarar svensk vinter olika bra visar test

Telefonernas batterikapacitet kan minska med hela 40 procent när kylan slår till. Och vissa slutar helt enkelt att fungera. Men det skiljer mycket mellan olika modeller, visar Testfaktas test. 

Så mycket palmolja finns det i biodieseln

Den biodiesel du häller i tanken innehåller ofta palmolja eller restprodukter från palmoljeindustrin. I slutändan kan det leda till högre koldioxidutsläpp än när du tankar fossilt.

Laboratorietest

Här är bästa ledlampan – med det behagligaste ljuset

De ser ut som klassiska glödlampor men vad får du för ljus därhemma? Testfakta har jämfört nio ledlampor i retrostil för att se vilken som är mest lik en glödlampa.

Husmorsknep bättre än specialmedel mot fläckar

Lägg inte pengar på sprayer och andra fläckborttagningsmedel – ibland gör de mer skada än nytta. Det du redan har hemma i skåpen funkar ofta bättre eller lika bra, visar Testfaktas test.

Laboratorietest

Falska löften om barnhörlurar

Många hörlurar för barn utlovar en begränsad maxvolym för att skydda barnens hörsel. Men det är inte alltid löftet på förpackningen stämmer – om hörlurarna kopplas till en dator kan gränsen överskridas, visar Testfaktas test.

Hitta rätt mobilabonnemang till ditt barn

Funderar du på vad som är bästa telefonlösningen till ditt barn? Testfakta har jämfört några av operatörernas billigaste abonnemang och hittat stora variationer.

Laboratorietest

Billigt dubbdäck bäst i test

Fler dubbar ger inte automatiskt bättre grepp på vägen, visar Testfaktas test av nio vinterdäck för cykel. Testvinnaren har minst antal dubbar och är dessutom billig.

Laboratorietest

Så mycket smakförstärkare döljer sig i maten

EU bekymrar sig över medborgarnas intag av livsmedelstillsatsen glutamat. En oro har varit att ämnet döljs i ingredienser som jästextrakt. Men Testfaktas analys tyder på att detta inte bidrar i någon större utsträckning.

Storhandla utan bil – åtta rullande shoppingväskor i jämförelse

Slit inte på axlar och armar i onödan genom att släpa på tunga matkassar- en shoppingväska på hjul kan vara till stor hjälp för den som inte har bil, men ändå vill storhandla. Testfakta har jämfört åtta modeller. 

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.