Säkrare nätshoppa inom EU

Säkrare nätshoppa inom EU

14 dagars ångerrätt och max 30 dagars leveranstid. Det är kärnan i EU-kommissionens nya förslag som tar särskilt sikte på näthandel.

Martina Frisk Published: 10 Oct, 2008
Det kan kännas läskigt nog att lämna ut sitt kortnummer när man handlar i svenska företags nätbutiker. Surfar man dessutom in på sajter som har sitt ursprung i ett annat EU-land är det lätt att bli osäker på vad som egentligen gäller om man ångrar sig eller om det är fel på varan.
    Men ett nytt förslag, som ska göra det tryggare och enklare med gränsöverskridande näthandel, är på gång. I veckan godkände EU-kommissionen förslaget, som innebär att fyra befintliga konsumenträttsliga EU-direktiv slås ihop till ett. Målet är att stärka den europeiska konsumenträtten och göra det enklare att överblicka reglerna.     Särskilt fokuserar förslaget på näthandel, ett växande handelssätt som en tredjedel av EU:s befolkning i dag använder. Samtidigt gör nätet som handelsplats många konsumenter osäkra. I dagsläget skiljer sig dessutom medlemsländernas regler på området.
    Så vad kommer det nya direktivet att innebära om det godkänns av EU-parlamentet och medlemsländernas regeringar?
Två av de viktigaste förändringarna gäller leveranstid och ångerrätt. I dag finns inga gemensamma regler för hur lång leveranstiden får vara när man handlar inom EU. Om förslaget går igenom måste företag leverera varan till köparen inom 30 dagar. Företaget ska dessutom ansvara för varan fram tills den når konsumenten. Om varan inte dyker upp inom den tiden eller blir försenad, har man rätt att få tillbaka pengarna inom sju dagar.
    I förslaget ingår också att ångerrätt ska bli densamma överallt, 14 dagar, när man handlar på distans. Förutom regler kring leveranstid och ångerrätt ska man dessutom bland annat ta fram en svart lista på otillåtna avtalsvillkor och regler kring hur företag måste agera om en vara är trasig.

facebook Comments

Fler nyheter

Svenskt bröstimplantat dras in efter kritik

Medicinföretaget Q-med slutar använda bröstinlägget Macrolane efter kritik från Läkemedelsverket. Implantatet gör det svårare att tolka mammografibilder och har dessutom orsakat knölar som gett upphov till onödig oro.

Usel information om barnsäkerhet i nya bilar

Manualerna i nya bilar är direkt värdelösa när det handlar om barnsäkerhet. Det skriver tidningen Vi bilägare som granskat fem modeller.

Fler letar efter billiga matvaror

Fler konsumenter styrs av lågt pris i mataffären jämfört med för sex år sedan, visar en undersökning från Livsmedelsföretagen. Var tredje person svarar att de väljer den billigaste produkten.

Läkare vill få bort snabbmatskedjor från OS

Företag som McDonalds och Coca-Cola ska inte få sponsra sportevenemang. Det anser en läkarorganisation i Storbritannien, skriver Dagens Media.

Samband mellan ftalater och diabetes

Att utsättas för vissa typer av kemikalien ftalater ökar risken för åldersdiabetes. Det visar ny forskning vid Uppsala universitet.

Bostadssajt anmäld till KO

Konsumentverket har fått in ett antal anmälningar mot bostadssajten Bopunkten. Nu kräver myndigheten att sajten ändrar sin marknadsföring.

F-kassans regler ska förenklas

Försäkringskassan har tagit fram en "antikrångelkatalog", med ett 30-tal förslag på olika förenklade regler. Katalogen redovisas för regeringen på torsdagen.

Lastbilar måste ha vinterdäck

Regeringen kräver en ny lag, som innebär att alla tunga fordon ska ha vinterdäck redan från den 1 oktober i år, uppger Ekot.

Bättre ränta i rikare områden

De lägsta bolåneräntorna finns i Stockholms rikaste områden. Högst genomsnittlig ränta betalar man i Tyresö. Det visar SvD:s undersökning.

Forskare dömer ut mobilförbud i bilen

Det behövs inget förbud mot att prata i mobilen när man kör bil. Det menar forskare vid Väg- och transportforskningsinstitutet, VTI.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.