Saft sommarens sockerfälla

Saft sommarens sockerfälla

Varma sommardagar måste man dricka mycket. Och det kan vara frestande att läska sig med saft istället för kranvatten. Men i dag finns inga regler för hur mycket frukt i förhållande till socker som saft ska innehålla. Det innebär att många häller i sig onödigt socker, varnar kostrådgivaren Maj Östberg Rundquist.

Ia Wadendal Published: 26 Jul, 2010

Det är inte helt lätt att vara konsument vid safthyllan i den lokala butiken. Den dignar av drycker med jordgubb, hallon, svart vinbär, tranbär och olika blandsafter. Valet blir ännu svårare när man vänder på flaskorna och granskar innehållsförteckningen.
Förvånade många innehåller faktiskt mer socker än bär. Det finns förstås även sockerfria alternativ. Men hur bra är egentligen artificiella sötningsmedel?

Visserligen får saft inte kallas saft om den innehåller färgämnen och aromer. Men sedan juli 2003 är varustandarden som angav hur mycket frukt- och bärjuice som saften måste innehålla borttagen. Det betyder alltså att halten av frukt och bär kan vara hur låg som helst.

– Det finns generella märkningsregler, det ska till exempel stå hur mycket jordgubb saften innehåller, säger Gunilla Henrysdotter, jurist på Livsmedelsverket.

I praktiken kan det alltså vara mindre bärjuice och mer socker i en flaska blandsaft. Vill man undvika sockret och börjar leta efter sockerfria alternativ hittar man till exempel Fun Light – en dryck som ofta står i safthyllan trots att det inte är en saft.

Fun Light innehåller sötningsmedlet aspartam, 200 gånger sötare än vanligt socker, färgämnen och aromer.

– Sådana typer av drycker eller törstsläckare får innehålla färgämnen, aromer och sötningsmedel, men får inte kallas saft utan till exempel dryck, säger Gunilla Henrysdotter.

En läsning av innehållsdeklarationen på Fun Light innehåller i stort sett bara varianter på så kallade E-nummer, vatten, surhetsreglerare, sötningsmedel, aromer och färgämnen. Det syns inga spår av riktig frukt.

Riktig saft får man genom att koka vatten, socker och bär eller frukter. I de flesta fall krävs även ett konserveringsmedel.

I sockerfria drycker används ett flertal sötningsmedel, varav aspartam är vanligast. Aspartam har ifrågasatts genom årens lopp, men Livsmedelsverket konstaterar att det inte finns några kända risker med att konsumera sötningsmedlet. Undantaget är personer som lider av den ovanliga ämnesomsättningssjukdomen fenylketonuri. De måste hålla intaget lågt.

Men ska man dricka saft överhuvudtaget? Nej, tycker inte kostrådgivaren, hälsopedagogen och författaren Maj Östberg Rundquist. Hon har skrivit boken Sockerdetektiven och är expert på att spåra upp det osynliga sockret i livsmedel och drycker.

– Saft innehåller mycket socker, visserligen mindre än i läsk men det är ingen oskyldig dryck, säger Maj Östberg Rundquist.

–Man behöver inte köpa saft överhuvudtaget. Det finns bättre alternativ. Det finns så många sockerkällor i den övriga maten vi får i oss, så det är bara bra om man tar bort en av de söta källorna.

Maj Östberg Rundquist föreslår att man pressar färska bär och dricker som juice, eller gör en smoothie av jordgubbarna. Rubindricka gjord på svartvinbärste och äppeljuice är en annan av kostrådgivarens favoriter.

– Visst är det lite mer jobb än att bara öppna en saftflaska men sockret är en jättebov för folkhälsan så man gör sig själv en tjänst. Dessutom är det ju trevligt att kunna njuta av färska och naturliga bär under sommaren, istället för att hälla i sig socker.

Hon tycker heller inte att man ska dricka sockerfria alternativ till saft. Den sockerkänslige underhåller sitt sötsug med sötningsmedel och man kan få förvirrade mättnadskänslor.

– Det är onödiga produkter. Innehållsdeklarationen på en Fun Light är en skräckläsning, den drycken har aldrig varit i närheten av en frukt.

Maj Östbergs råd till den som själv vill bli en sockerdetektiv är att lära sig ett antal produkter som man köper ofta genom att läsa innehållsdeklarationerna.

– Ju mer man lär sig om vad man köper i affären, desto lättare blir det att se vilka alternativ man kan ta till för att äta och dricka nyttigare.

Fakta/ saft och socker

– Saft framställs genom att koka vatten, socker och frukt eller bär. Drycken silas för att frukten och bären ska skiljas från vätskan. Kokad saft har längre hållbarhet än rårörd saft där bär, socker och vatten rörs ihop utan kokning.

– I regel tillsätter man konserveringsmedel, speciellt i saft gjord på jordgubbar och hallon.  I lingonsaft och rårörda drycker kan man tillsätta citronsyra som ger en konserverande effekt.

– Saft får inte innehålla färgämnen och aromer.  Om en dryck bara innehåller fruktarom så får den inte kallas saft, utan ”dryck med fruktarom”.

– Socker kommer från sockerrör, som odlas i bland annat Asien och Sydamerika. Sockerrör är en flerårig tuvad växt med uppemot fyra meter höga strån med långa slaka blad upptill. Stråna är fyllda av märg med sockerrik saft.

– Enligt statistiken konsumerar svensken strax under 40 kilo socker per år. Siffran har inte ändrat sig nämnvärt de senaste åren.

– Läsk och saft dricker man i genomsnitt ett par gånger i veckan, enligt

Livsmedelsverket. Män dricker läsk och saft oftare än vad kvinnor gör. Personer under 30 år dricker läsk och saft oftare än andra.

facebook Comments

Fler nyheter

Försämrad inomhusluft riskerar vår hälsa

Fler kemikalier i hemmen och ett fuktigare klimat ökar behovet av bra ventilation. Men bara en liten andel av bostäderna i Sverige klarar nuvarande rekommendationer. – Troligen står vi inför ett växande problem, säger Magnus Mattsson, doktor i inomhusmiljö.
Laboratorietest

Dyr känga får underkänt

Många av kängorna i testet håller inte tätt och priset är inte alltid ett bra riktmärke. Sämst vattentäthet har en dyr känga i Gore-Tex-material.

Laboratorietest

Kända miljögifter i vinterkängor till barn

Fem av åtta testade kängor innehåller skadliga perfluorerade ämnen trots att företagen bedyrar att dessa inte förekommer i tillverkningen. I ett svenskt märke hittade laboratoriet det förbjudna ämnet PFOS.

Dubbelförsäkra dig inte vid resköpet

Att teckna extra reseförsäkring är ofta onödigt eftersom du har skyddet via din bank. Men hur mycket du kan få tillbaka beror på vilken bank du har.

Alternativ mjukgörare lika farlig

Ftalaten DINP i vinyl- och PVC-plast är lika farlig som den utfasade DEHP. Det visar en ny svensk studie.

Riktlinjer för dricksvatten ifrågasätts

WHO måste se över dagens riktlinjer för dricksvatten. Det menar KTH-forskaren Ingegerd Rosborg, som pekar på problemen med brist på mineraler i dricksvatten och den obalans som kan råda mineralerna emellan.

Lågt intresse för hållbar fisk

Överfiskade arter, sjukdomar och stor konsumtion av antibiotika finner ofta vägen till det danska middagsbordet. Endast en av fem funderar över var och hur deras fisk fångats när de handlar.

Stavmixrar läcker klorparaffin

Enligt ett test som utförts av forskare vid Stockholms universitet läcker många vanliga stavmixrar klorparaffiner. Livsmedelsverket och Kemikalieinspektionen ser allvarligt på uppgifterna.

Konsumentombudsmannen stämmer företag

Trots förbud från Konsumentombudsmannen, KO, fortsätter företaget Sweet Wellness med otillåten reklam. Nu stämmer KO företaget i tingsrätten.

Taxichaufförer måste lära sig hitta

För att få taxilegitimation i framtiden måste man kunna hitta till passagerarens resmål, men gps är godkänt som hjälpmedel

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.