Mikromat ingen vacker syn

Mikromat ingen vacker syn

På förpackningarna syns aptitliga och trevliga maträtter. Men efter några minuter i mikron är bilden en annan. – Det ser mer ut som uppkastningar än maträtter, lyder matprofessorn Carl-Jan Granqvists dom.

Mattias Boström Published: 5 Oct, 2009
Frysdiskarnas färdigrätter kan knappast klassas som gourmeträtter. Deras huvudsyfte är att förenkla tillvaron för den upptagna eller lata konsumenten. Om de sedan smakar okej, får det närmast betraktas som en bonus. Men som bekant bedömer vi inte maten endast med smaken utan även med kroppens övriga sinnen, något som går under namnet Saperemetoden. En av pionjärerna i Sverige inom detta område är krögaren och professorn i matkonst Carl-Jan Granqvist. Testfakta bad därför honom titta på ett antal vanliga färdigrätter, tillagade i mikron efter anvisningarna på förpackningarna.
– Jag tycker till att börja med att bilderna på förpackningarna generellt ser väldigt röriga och tråkiga ut. När man sedan ser rätterna tillagade, så ser det ganska chockerande ut, säger krögaren han.
Den första rätten Carl-Jan Granqvist reagerar på är Findus Lax Hollandaise, som han liknar vid en uppkastning snarare än en maträtt. Inte heller Fisk med rotfruktspuré från samma företag faller honom i smaken visuellt.
– Avföring med broccoli! Det ser verkligen ut som en bajskorv som ligger där, så den skulle jag absolut inte vilja ha. Dessutom är det generellt ingen bra idé att använda broccoli i sådana här rätter eftersom den luktar illa när den tillagas, säger finsmakaren.
På förpackningarna ser dock dessa rätter relativt aptitliga ut. Hur kan det då gå så snett på vägen? Tar företagen något ansvar för att inte vilseleda och lura konsumenterna?
På Findus försvarar man sig med att det är viktigt att konsumenterna tydligt ska kunna se vilka råvaror som ingår i rätten, och att det därför kan skilja en del mellan bild och verklighet. Man ska till exempel inte bli besviken på mängden kött. Men Inger C Larsson, kvalitetschef på Findus, medger att några av rätterna inte ser så aptitliga ut.
– Laxen ser ju inte så rolig ut, det håller jag med om. Här borde vi ha tagit om fotot. Men rätten ser även övertillagad ut. Om det har med produktionen, eller att vi har satt fel tillagningstid på förpackningen att göra, vet jag inte, säger hon.
Tror du att folk skulle köpa rätterna om bilderna var rättvisande?
– Bra fråga. Det kanske man inte… möjligtvis inte laxen.
Enligt Carl-Jan Granqvist är denna typ av mat riktad till en person som av olika anledningar har svårt att laga maten själva.
– Personer som är handikappade, eller har svårt att röra sig. Många gamla människor.  Att sitta ensam och äta sådan här mat ger en väldigt torftig stämning, säger han och fortsätter:
– Det är tur för företagen att konsumenterna inte ser hur maten egentligen ser ut, för då skulle nog ingen köpa den. Jag önskar att de kunde ta bilder som motsvarar innehållet eller anstränga sig mer med upplägget, säger han.
Det finns dock industriell mat som håller måttet, enligt Carl-Jan Granqvist. Som exempel tar han Pyttipanna.
– Pyttipanna är utmärkt industriell mat. Den är till och med godare än när man lagar den själv, eftersom man sällan har rätt råvaror hemma.
Så, hur jobbar företagen med att bli bättre på det här området? Enligt Inger C Larsson pågår en diskussion om balansen mellan tydlighet gällande råvaror och rättvisande bilder.
– Det här visar att vi kan bli bättre på den här saken, säger hon.

facebook Comments

Fler nyheter

Försäljningsförbud för Ikeas LED-lampa

Ikeas LED- lampa Ledare uppfyller inte kraven och kan medföra fara i form av elchock och brand. Elsäkerhetsverket har därför beslutat om försäljningsförbud.

Stora prisskillnader på allergitabletterna

Den som vill lindra vårens hösnuva med allergitabletter möts av en djungel av olika preparat och priser. Men det dyrare medlet behöver inte alls vara bättre – prisskillnaderna beror ofta på helt andra saker än kvalitet.

Svensk oxfilé återkallas efter krav från Livsmedelsverket

Tallhöjdens kött och chark AB tvingas återkalla alla produkter märkta ”oxfilé Sverige fryst”. Detta enligt ett krav från Livsmedelsverket.
Laboratorietest

Tufft test avslöjar väskans brister

Tappade hjul, spruckna plasthöljen eller knappt en repa. Det är stora skillnader på hur bra olika resväskor klarar semesterns påfrestningar, visar Testfaktas test.

Griskött funnet i halalmärkt korv

I Livsmedelsverkets analys av gris-DNA i nötköttprodukter upptäcktes tio procent griskött i en halalmärkt salami.

Strålande tider för solel

Efter ett par år med drastiskt sjunkande priser på solcellsanläggningar väljer allt fler svenskar att göra sin egen el av solen. Jens och Gita Ljunggren satsar på att bli självförsörjande på el.

Ny tillsatsapp ska guida bland E-numren

Vad betyder alla förkortningar och symboler på livsmedelsförpackningarna? Konsumentföreningen Stockholm har tagit fram två nya appar som ska göra besöket i affären enklare.

Var femte svensk beredd att köpa läkemedel olagligt.

I Sverige får receptbelagda läkemedel bara säljas på godkända apotek. Ändå är 20 procent av svenskarna beredda att handla läkemedel i andra typer av butiker, utan varken recept eller läkarkontakt, visar Läkemedelsverkets undersökning.

För höga gifthalter i många hemelektronikprodukter

12 av 63 undersökta hemelektronikprodukter innehöll för höga halter av bly eller bromerade flamskyddsmedel, visar Kemikalieinspektionens marknadskontroll för 2012. Sju av produkterna anmäldes misstänkta för brott till miljöåklagare.

Här är årets bästa sommardäck

Äntligen smälter snön, och det börjar bli dags att byta till sommardäck igen. Testfakta listar vinnarna i tre stora däckstester.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.