Tveksamt om "goda" bakterier hjälper alla

Tveksamt om "goda" bakterier hjälper alla

Det finns miljarder snälla bakterier i livsmedelsbutikernas kyldiskar och i hälsokosten. Probiotika, eller mjölksyrabakterier, i yoghurt och fil sägs hjälpa mot allt från magont till allergier. Men enligt näringsexperterna fungerar inte probiotika på alla.

Ia Wadendal/Testfakta Published: 13 Sep, 2010

I livsmedelshyllorna hittar du hälsofiler, hälsoyoghurtar, fruktdrycker och shots med olika sorters laktobaciller och bifidusbakterier. I hälsokostaffären erbjuds tabletter och kapslar med ungefär samma innehåll fast oftast med betydligt större mängder av de ”goda” bakterierna. Samlingsnamnet för de nyttiga bakterierna är probiotika och Världshälsoorganisationen WHO definierar probiotika som ”levande mikroorganismer som när de tillförs i tillräcklig mängd medför hälsovinster för konsumenten”.

I tarmen har varje individ omkring ett kilo bakterier, både ”goda” och ”onda”. För att förbli frisk är det viktigt att bakterierna är i balans – balansen rubbas lätt om vi stressar, får infektioner, äter dåligt eller använder antibiotika. Då kan en del av de goda bakterierna slås ut, och det är just vi sådana tillfällen som det kan finnas anledning att tillföra probiotika. Men nutritionister tycker det är svårt att ge råd om vilka bakterier man ska tillföra och i vilken mängd. Det beror på att varje individ har sitt alldeles egna ekosystem i tarmen.

Förr i tiden var det lättare att få i sig de nyttiga bakterierna – då åt vi mer syrad mat som innehåller laktobaciller.

– Det är jättesvårt att ge exakta råd om probiotiska produkter. En blandning är nog bra, man får prova sig fram och kanske hålla på under en längre tid. Tarmfloran är ju individuell och kan påverkas av så mycket, säger Ulla Johansson, erfaren nutritionist och verksam vid Idun Näringskonsult i Lund.

Individens tarmflora kan vara präglad av mammans konsumtion av antibiotika eller kost. Det kan också finnas andra bakomliggande orsaker till en orolig mage som inte nödvändigtvis har med bakterier i tarmen att göra.

– Probiotika och dess effekter är ett spännande område, men det är omöjligt att säga något tvärsäkert om hur det fungerar och om det gör det på den enskilde. Än så länge är få bakterier kartlagda. Det är också skillnader inom olika bakteriestammar, konstaterar Ulla Johansson.

Hon använder probiotika själv eftersom hon har lite orolig mage, och tycker att det gör en viss nytta – ”men det är ju en subjektiv känsla och innebär inte att det fungerar på alla”.

Det har gjorts många studier av probiotika och forskarna tycker att det är ett intressant område. Ett problem är dock att ett flertal av de genomförda studierna gjorts av tillverkarna, som ju har ett egenintresse i sina produkter.

Kliniska studier – vetenskapliga undersökningar av en produkts säkerhet och effekt på människor – av probiotika har gjorts när det gäller diarré hos spädbarn och diarré i samband med antibiotikaanvändning. De visar att sjuktiden förkortas med probiotika. Samtidigt har Sahlgrenska akademin gjort en studie som visar att probiotika inte biter på salmonella.

Frida Fåk, forskare och doktor i zoologisk biologi vid Göteborgs universitet, håller på med studier som rör immunförsvaret och probiotika. Hennes råd till konsumenten är att noga kontrollera vad de probiotiska produkterna innehåller för bakterier och om det finns en kliniskt bevisad effekt.

– Man kan gå in på nätet och kolla om internationella vetenskapliga tidskrifter skrivit om produkten, och läsa om olika studier, säger hon.

Själv dricker hon probiotisk fruktdryck varje morgon i förebyggande syfte mot infektioner.

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Åtta laxar i ett laxtest

Inga spår av antibiotika eller endosulfater. Däremot är det stora skillnader i smak, konsistens och utseende. Det visar Testfaktas sensoriska test av åtta sorters kallrökt lax.

Vanligt med fel på nya TV-apparater

Har du skaffat ny tv till fotbolls-EM? Var uppmärksam på skärmen när du börjar titta. Nya tunna tv-apparater lider av mängder av problem, och ett högt pris är ingen garanti för att du slipper bekymmer.

Trädgårdsmästarens bästa häcktips

Testfaktas senaste test av batteridrivna häcksaxar visar på stora skillnader. Men även om du skaffar den bästa maskinen det är fortfarande du som måste gör jobbet. Hur gör man då? Testfakta frågade Bosse Rappne, trädgårdsmästare på Ulriksdals slottsträdgård.
Laboratorietest

Häcksaxarna klipper olika bra

Det är stora skillnader på hur bra olika häcksaxar klipper och hur smidiga de är att använda, visar Testfaktas test. För ett märke räcker batteriet bara till 19 minuters klipptid medan flera andra orkar dubbelt så länge.

Mini-segways – populära men olagliga

Eldrivna balansbrädor blir allt vanligare i trafiken, trots att de inte får köras där. Den som orsakar en olycka kan både få dagsböter och problem med försäkringen. "Jag tror inte att folk är medvetna om detta", säger Transportstyrelsens expert.
Laboratorietest

Ny hjälmteknik gör skillnad

Rätt cykelhjälm kan ge upp till fyra gånger bättre skydd mot hjärnskakning, visar Testfaktas test. I testet har en metod för att mäta hjärnans påfrestning vid olyckor använts.

Sälsjtopp för laddare till balansskoter

Elsäkerhetsverket stoppar nu försäljningen av en laddare till en balansskooter, så kallad hoverboard, från NetOnNet.

Slipp bröllopshetsen på hemmaplan

Går ni i giftastankar, men orkar inte samla släkten till bröllop? Då är det kanske läge att slå ihop påsarna utomlands i stället? Här är guiden för dig som vill låta bröllopsresan bli själva bröllopet.

Bottenbetyg för telekomtjäster

Telefon, tv- och internetabonnemang – det är tjänsterna som vållar konsumenterna mest problem enligt Konsumentverkets årliga konsumentrapport.

Rester av bekämpningsmedel påverkar spermier

Att frukt och grönt är bra för hälsan är välkänt. Men nu visar en amerikansk studie att vissa positiva effekter helt kan raderas ut om maten innehåller mycket resthalter från bekämpningsmedel.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.