Bollen är inte alltid rund

Bollen är inte alltid rund

Laboratorietest

Förutom problem med att hålla luften visar laboratorietestet att bollarna inte alltid är runda.

Laboratorietest
Fredrik Nejman Foto: Marie Agerhäll Published: 12 Apr, 2007

Testfakta har låtit laboratorietesta åtta olika typer av fotbollar. Alltifrån en billig boll från bensinmacken för betydligt under 100-lappen till den officiella EM-bollen Roteiro för 900 kronor.
Det första testet slår hål på är sportklyschan nummer ett – bollen är rund.

– Ingen boll är riktigt rund. Det är tekniskt omöjligt att tillverka en klotrund fotboll. Materialet är inte homogent, säger Rainer Mehler, testansvarig på sportlaboratoriet LGA i tyska Nürnberg.
Bollarna har mätts med en mätutrustning på 16 olika ställen för att se om de är runda. Närmast rundhet kom Umbros Centaurus där de tre testade bollarna avvek med i genomsnitt 0,65 procent. Klart godkänt med tanke på att Internationella fotbollförbundet, FIFA, tillåter en avvikelse på två procent.
Det klarade alla bollar utom Intersports lågprisboll Pro Touch, som däremot var bäst på att hålla tätt.
Efter tre dygn hade bollen endast tappat knappa åtta procent i lufttryck. Att jämför med bollarna från Umbro och KWB, som tappade över 28 procent.
– I och med det så klarar de inte Fifas krav på maximala 25 procent, säger Rainer Mehler.
I de två andra moment som undersöktes i det tyska laboratoriet gick det bättre för bollarna. Samtliga åtta fotbollar klarade kraven både för studs och vattentäthet.
Bäst i test?
Med knapp marginal blev det Nike T90 som klarade sig lite bättre än den sex gånger så dyra Roteiro.
Är det någon idé att köpa en lyxboll för 900 kronor?
– Det beror på. Vi har bara mätt teknisk prestanda, varken slitstyrka eller känsla. Och känsla går knappast att mäta. Det är helt subjektivt, säger Rainer Mehler.
Fyra av bollarna har någon form av garanti. Mest generös är den som Nike ger – två år på sömmar och rundhet.
Av de halvmiljonen fotbollar som säljs i sportaffärer i Sverige varje år kommer flest från Adidas och Nike. Strax under dem kommer märken som Puma och Umbro plus sportkedjornas egna varumärken. Dessutom säljs något 100 000-tal bollar på bensinmackar, leksaksaffärer och varuhus av helt andra märken.
Tillverkas i Asien
Att säga att Adidas är en tysk boll och Nike är från USA är att luras. I stort sett alla fotbollar görs idag i Asien. Inte sällan under mycket dåliga arbetsförhållande och av barnarbetare.
Av de testade bollarna är det bara Umbro som säger att bollen tillverkas utan barnarbetskraft.
På Föreningen för Rättvisemärkt säger man att fotbollsbranschens intresse för frågan är ljum.
– Det hände lite när det var stor uppmärksamhet kring barnarbete för några år sedan. Umbro-bollen är ett resultat av det. När vi tar upp frågan med sporttillverkarna säger de att det inte finns någon större efterfrågan från konsumenterna. Men vi jobbar på att öka medvetenheten bland idrottsklubbar. Så i framtiden hoppas vi på fler Rättvisemärkta fotbollar, säger Katarina Rosenqvist, vd för Rättvisemärkt i Sverige.

Fakta

Åtta olika sorters fotbollar testades på LGA i Nürnberg. LGA är ett av få testlaboratorium som är auktoriserat av Internationella fotbollförbundet, FIFA.

För att få ett så rättvisande resultat som möjligt testades tre bollar av varje sort.

Testet delades in i fyra olika moment:

• Rundhet. Varje boll mättes med ett mätinstrument på 16 olika ställen. Skillnaden mellan högsta och lägsta diametern får skilja högst två procent för att bollen ska klara Fifas krav.
• Tryckförlust. Varje boll pumpas upp till samma tryck. Man låter bolarna ligga i tre dygn innan man kollar trycket igen. Fifa godtar en tryckförlust på högst 25 procent.
• Vattenabsorption. Bollen placerades i ett vattenbad och utsattes för både tryck och rörelse 250 gånger. Vikten mättes för och efter proceduren. För att klara Fifas krav får bollen suga åt sig så mycket vatten att den ökar med 15 procent i vikt.
• Studs. Alla bollar släpptes tio gånger från två meters höjd. Sedan mättes snittstudsen för varje bollsort. För att hålla Fifa-kravet ska studsen ligga mellan 115 och 155 centimeter.

TABLE OF TEST RESULTS

facebook Comments

Fler nyheter

"Svininfluensa kan orsaka narkolepsi"

Enligt ny forskning från Kina kan den neurologiska sjukdomen narkolepsi orsakas direkt av svininfluensaviruset H1N1 och inte av vaccinet mot influensan.

Äktenskap kan ge viktuppgång

Både äktenskap och skilsmässa är två faktorer som kan utlösa ohälsosam viktuppgång hos både män och kvinnor. Det hävdar en forskningsstudie som presenterats vid American Sociological Association.

Bäst ränta hos små aktörer

Många sparare flyttar över sina pengar till sparkonton och räntefonder på grund av oron på finansmarknaden. Men det skiljer mycket i ränta hos olika aktörer, visar DN:s granskning.

"Matbutikernas priser är vilseledande"

Konsumentföreningen i Stockholm, Kfs, anser att matbutikernas prissättning är otydlig och vilseledande. I en ny rapport riktar föreningen kritik mot enskilda livsmedelskedjor.

Stor brist på skolpsykologer

Många svenska skolor lyckas inte leva upp till de nya krav i skollagen om att alla elever ska ha tillgång till både en skolpsykolog och en kurator.

Fler fotgängare dör i trafiken

Antalet fotgängare som omkommer i trafiken har fördubblats från förra året. Många av dem är över 65 år.
Laboratorietest

Lövblåsarna imponerar inte

Stora, tunga och svåra att använda. Ingen av lövblåsarna i Testfaktas test får toppbetyg. – Till en vanlig villaträdgård är en gammal hederlig kratta att föredra, kommenterar laboratoriet som utfört testet.

Privatperson anmäler SvD för textreklam

Svenska Dagbladet har anmälts till Konsumentombudsmannen. Enligt anmälaren har tidningen gjort reklam för Apple Ipad i en artikel, skriver Dagens Media.

P-skulderna hos fogden ökar

Svenskarnas skulder för obetalda parkeringsböter uppgår till 579 miljoner kronor, skriver DN. Detta trots att myndigheterna skriver av skulder för omkring 80 miljoner kronor varje år.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.