Bollen är inte alltid rund

Bollen är inte alltid rund

Laboratorietest

Förutom problem med att hålla luften visar laboratorietestet att bollarna inte alltid är runda.

Laboratorietest
Fredrik Nejman Foto: Marie Agerhäll Published: 12 Apr, 2007

Testfakta har låtit laboratorietesta åtta olika typer av fotbollar. Alltifrån en billig boll från bensinmacken för betydligt under 100-lappen till den officiella EM-bollen Roteiro för 900 kronor.
Det första testet slår hål på är sportklyschan nummer ett – bollen är rund.

– Ingen boll är riktigt rund. Det är tekniskt omöjligt att tillverka en klotrund fotboll. Materialet är inte homogent, säger Rainer Mehler, testansvarig på sportlaboratoriet LGA i tyska Nürnberg.
Bollarna har mätts med en mätutrustning på 16 olika ställen för att se om de är runda. Närmast rundhet kom Umbros Centaurus där de tre testade bollarna avvek med i genomsnitt 0,65 procent. Klart godkänt med tanke på att Internationella fotbollförbundet, FIFA, tillåter en avvikelse på två procent.
Det klarade alla bollar utom Intersports lågprisboll Pro Touch, som däremot var bäst på att hålla tätt.
Efter tre dygn hade bollen endast tappat knappa åtta procent i lufttryck. Att jämför med bollarna från Umbro och KWB, som tappade över 28 procent.
– I och med det så klarar de inte Fifas krav på maximala 25 procent, säger Rainer Mehler.
I de två andra moment som undersöktes i det tyska laboratoriet gick det bättre för bollarna. Samtliga åtta fotbollar klarade kraven både för studs och vattentäthet.
Bäst i test?
Med knapp marginal blev det Nike T90 som klarade sig lite bättre än den sex gånger så dyra Roteiro.
Är det någon idé att köpa en lyxboll för 900 kronor?
– Det beror på. Vi har bara mätt teknisk prestanda, varken slitstyrka eller känsla. Och känsla går knappast att mäta. Det är helt subjektivt, säger Rainer Mehler.
Fyra av bollarna har någon form av garanti. Mest generös är den som Nike ger – två år på sömmar och rundhet.
Av de halvmiljonen fotbollar som säljs i sportaffärer i Sverige varje år kommer flest från Adidas och Nike. Strax under dem kommer märken som Puma och Umbro plus sportkedjornas egna varumärken. Dessutom säljs något 100 000-tal bollar på bensinmackar, leksaksaffärer och varuhus av helt andra märken.
Tillverkas i Asien
Att säga att Adidas är en tysk boll och Nike är från USA är att luras. I stort sett alla fotbollar görs idag i Asien. Inte sällan under mycket dåliga arbetsförhållande och av barnarbetare.
Av de testade bollarna är det bara Umbro som säger att bollen tillverkas utan barnarbetskraft.
På Föreningen för Rättvisemärkt säger man att fotbollsbranschens intresse för frågan är ljum.
– Det hände lite när det var stor uppmärksamhet kring barnarbete för några år sedan. Umbro-bollen är ett resultat av det. När vi tar upp frågan med sporttillverkarna säger de att det inte finns någon större efterfrågan från konsumenterna. Men vi jobbar på att öka medvetenheten bland idrottsklubbar. Så i framtiden hoppas vi på fler Rättvisemärkta fotbollar, säger Katarina Rosenqvist, vd för Rättvisemärkt i Sverige.

Fakta

Åtta olika sorters fotbollar testades på LGA i Nürnberg. LGA är ett av få testlaboratorium som är auktoriserat av Internationella fotbollförbundet, FIFA.

För att få ett så rättvisande resultat som möjligt testades tre bollar av varje sort.

Testet delades in i fyra olika moment:

• Rundhet. Varje boll mättes med ett mätinstrument på 16 olika ställen. Skillnaden mellan högsta och lägsta diametern får skilja högst två procent för att bollen ska klara Fifas krav.
• Tryckförlust. Varje boll pumpas upp till samma tryck. Man låter bolarna ligga i tre dygn innan man kollar trycket igen. Fifa godtar en tryckförlust på högst 25 procent.
• Vattenabsorption. Bollen placerades i ett vattenbad och utsattes för både tryck och rörelse 250 gånger. Vikten mättes för och efter proceduren. För att klara Fifas krav får bollen suga åt sig så mycket vatten att den ökar med 15 procent i vikt.
• Studs. Alla bollar släpptes tio gånger från två meters höjd. Sedan mättes snittstudsen för varje bollsort. För att hålla Fifa-kravet ska studsen ligga mellan 115 och 155 centimeter.

TABLE OF TEST RESULTS

facebook Comments

Fler nyheter

Chips och glass på apoteket

Apotekskedjan Vårdapoteket säljer inte bara läkemedel. Numera hittar man även choklad, glass och chips på hyllorna, skriver Svenska Dagbladet.

Avsked efter hot på Facebook

Tre anställda vid ett företag i Piteå har avskedats för att ha uttryckt sig hotfullt mot en av företagets chefer på en Facebooksida, uppger SR Norrbotten.

Miljonsatsning på mer bredband i glesbygd

Regeringen gör en särskild satsning i den kommande budgeten på utbyggnad av bredband i glesbygd. 165 miljoner kronor per år i tre år ska ge fiberkabel till områden där de distribuerande bolagen inte är intresserade att satsa, uppger SR Ekot.

Arla sänker mjölkpriset till bönderna

Arla Foods har beslutat att sänka mjölkpriset till bönderna med 15,5 svenska öre per liter från och med den 5 september, skriver mejerijätten i ett pressmeddelande.

Kraftig ökning av omdebatterat bekämpningsmedel

Försäljningen av bekämpningsmedel till jordbruket ökade förra året jämfört med 2009. Mest ökade försäljningen av ogräsmedel och då framförallt det omdebatterade medlet glyfosat, visar statistik från Kemikalieinspektionen.

Snus kan ge spädbarn andningsproblem

Barn till mödrar som snusar under graviditeten löper dubbelt så stor risk att drabbas av andningsproblem som barn vars mammor varken snusar eller röker. Det visar en svensk studie på 610 000 spädbarn, uppger SR Ekot.

Facebook lägger ned platstjänst

Facebook lägger ner sin tjänst Facebook Deals. Samtidigt försvinner möjligheten för användare att checka in på platser med sina mobiler.

Osunt leverne kostar miljarder

Rökning, alkohol, onyttig mat och fysisk inaktivitet kostar varje år samhället 55 miljarder kronor i form av produktionsbortfall vid sjukdom och för tidig död, enligt beräkningar som Statens folkhälsoinstitut gjort.

Riksbanken får kritik

Inför att Riksbanken nästa vecka ska meddela hur styrräntan ska bli framöver, möts den på onsdagen av kritik.

Dålig kontroll av djurtransporter

Kontrollen av djurtransporter är fortsatt bristfällig, uppger SR Ekot. Endast hälften av länsstyrelserna har gjort någon kontroll överhuvudtaget i år.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.