Svårt stoppa olagliga hälsopreparat

Svårt stoppa olagliga hälsopreparat

Mörkertalet över hur många otillåtna preparat, som bantningsmedel, som säljs i Sverige är stort. Dessutom ligger tillverkarna ofta före myndigheternas kontroll. När ett medel stoppas märks det om och får nytt namn.

Charlotte Birgerson
Charlotte Birgerson Published: 26 Aug, 2011

Handeln med bland annat hälsopreparat och näringstillskott har vuxit snabbt de senaste åren, inte minst tack vare näthandelns genombrott.  

Medierna rapporterar också regelbundet om tillslag och varningar för preparat som innehåller olagliga substanser eller marknadsförs felaktigt.  

Men det är svårt att få en bild av omfattningen av handeln. I dag finns ingen samlad statstik över hur många tillslag som görs och vilka produkter som stoppas.

Anledningen är bland annat gränsdragningen mellan tillsynsmyndigheterna.

Läkemedelsverket utreder exempelvis bara det som kallas naturläkemedel som innehåller så kallade läkemedelssubstanser eller är märkta med läkemedelspåståenden.

Kommunerna och till viss del Livsmedelsverket kontrollerar att livsmedlen är säkra: ofarliga för hälsan och att märkningen är korrekt.
– När det till exempel gäller bantningsprodukter är det endast VLCD, very low calory diet, som vi har lite koll på, säger statsinspektör Anna Wedholm Pallas på Livsmedelsverkets rådgivningsenhet.

Anledningen är att det är produkter som måste tillståndsprövas. Men prövningen är inte ett godkännande av produkterna.

– Vi tittar bara på att näringsinnehållet i produkterna stämmer överrens med vissa sammansättningskrav för VLCD.
I slutänden är det upp till de enskilda kommunernas miljöförvaltning att genomföra själva kontrollen av tillverkaren, importören eller försäljaren. Men mängden nya produkter och att försäljaren i många fall enbart driver en nätbutik försvårar tillsynen.

– Vi utför stickprovskontroller på de produkter som säljs i butiker och i näthandel. Det är lätt att slinka igenom, bekräftar Helena Rosén, inspektör på Livsmedelskontrollen på Miljöförvaltningen i Stockholms stad.
Hon jämför med de nya drogerna som kan säljas tillåtet så länge myndigheterna inte hinner med att klassificera dem som olagliga.

– Vi kontrollerar främst produkternas märkning som måste innehålla uppgifter om bland annat ordination, bäst före datum och om produkten är lämplig för barn under 18. Alla uppgifter ska vara på begriplig svenska.
Stockholms stad fortsätter kontrollera kosttillskott i olika projekt framöver.
– Förmodligen startar vi i ett större projekt redan under nästa år, säger Helena Rosén.

Livsmedelsverket presenterade tidigare i år en studie av 43 kosttillskott inköpta från åtta svenskspråkiga webbsidor. Rapporten visade att nästan hälften av dem – 19 stycken – saknade svensk märkning och endast två uppfyllde samtliga märkeskrav.
Många hälsopåståenden kunde heller inte styrkas vetenskapligt. 16 av tillskotten innehöll även substanser som gjorde att de kunde klassificeras som läkemedel. Och i 28 produkter hittades substanser med kända biverkningar. Vanliga substanser var till exempel koffein och synefrin, ett efedrinliknade preparat som ofta förekommer bantningspreparat.  
Rapporten har lämnats upp till de berörda kommunerna för uppföljning. 

Men det är inte bara myndigheterna som anmäler. Även privatpersoner hör av sig med klagomål.
– Det kan till exempel handla om att någon fått en allergisk reaktion vid användningen av ett bantningsmedel, säger Helena Rosén. Då får produkterna inte säljas utan återkallas av företaget som tillverkar eller ansvarar för produkten.

Resultatet kan bli krav på ommärkning av produkten. Men det är sällan en produkt dras in. 

– Dessutom kommer produkten ofta tillbaka i handeln med nytt namn och ny märkning, säger Helena Rosén.

Fakta

Svårbedömd marknad

Bantningspreparat klassas som medel för så kallad egenvård. Förra året såldes sådana medel på apotek, i hälsokostaffärer eller dagligvaruhandeln för drygt 507 miljoner kronor. Antalet sålda förpackningar har inte ökat nämnvärt sedan 2009, däremot har omsättningen totalt för egenvårdsprodukter sjunkit. Det tyder på att genomsnittspriset för såld förpackning har sjunkit.

Det saknas heltäckande försäljningsstatistik för bantningsmedel i Sverige. En förklaring är att marknaden har omvandlats under de senaste åren. En annan är att uppgifterna samlas i två olika databaser – Svensk Läkemedelsdatabas och Nielsen. Databaserna kompletterar varandra men har också delvis överlappande uppgifter.

Vem gör vad?

Kontroller och godkännande av substanser i bantningsmedel görs av EU. Läkemedelsverket utreder och klassificerar det som kallas naturprodukter som innehåller så kallade läkemedelssubstanser.
Livsmedelsverket kontrollerar att livsmedlen är säkra: ofarliga för hälsan och att märkningen är korrekt. I slutänden är det upp till de enskilda kommunernas miljöförvaltning att genomföra själva kontrollen av tillverkaren, importören eller försäljaren.

Kommunernas miljöförvaltningar gör sedan sin tillsyn antingen efter privatpersoners anmälningar om tvivelaktiga preparat eller i samband med registrering av tillverkarens, importörernas eller försäljarnas verksamhet i kommunen.

facebook Comments

Fler nyheter

Kylen avslöjade email-konto

Ett uppkopplat kylskåp med skärm för att läsa kalender och mejl låter kanske bra. Men frågan är om Samsungs nya smarta kylskåp är lite för smart för sin ägares bästa.

Husägare ska ersättas för fasadmålning

Allmänna Reklamationsnämnden, ARN, har gett en husägare rätt i en tvist med en målerifirma.

Fuktproblemen breder ut sig i sensommarvärmen

Under sensommaren växer fuktproblemen bokstavligen i svenska villor, och hos Anticimex går frågetelefonen varm. Med klimatförändringar och nya värmekällor väntas problemen dessutom öka.
Laboratorietest

Bra kattmat måste inte kosta skjortan

Ja – den dyrare kattmaten är bättre. Men det är tveksamt om premiummärkenas höga priser verkligen är motiverade. Det visar Testfaktas laboratorietest av åtta olika torrfoder.

Så väljer du rätt ryggsäck

En ny ryggsäck står högt på många inköpslistor inför skolstarten. Testfakta tipsar om vad du ska tänka på för att göra skolvägen lätt att gå.
Laboratorietest

Bästa kudden för maxad nattsömn

En bra kudde är lika viktig för nattsömnen som en bra säng. Men det är svårt att veta vad man får när man gör sitt kuddköp. Testfakta har testat åtta olika märken.

Forskning om mobilproblem i hus

Höga krav på energieffektivitet har gjort det svårt att ringa från många nybyggda hus. Nu ska ett nytt forskningsprojekt leta efter lösningar.

Äldre varnas för falska larmkollar

Äldre personer i Halmstad har fått konstiga samtal där de informerats om att någon ska komma och kontrollera att deras trygghetslarm fungerar.

Pengar att spara på matavfallet

Större delen svenskarnas matavfall hamnar i soppåsen. Men det går att spara både miljö och pengar i plånboken genom att återvinna resterna. Testfakta har gått igenom de olika alternativen.

Så slipper du förgifta din trädgård

Jordförbättra och höj gräsklipparen. Det är två av flera enkla knep för att slippa använda kemikalier i trädgården. Trädgårdsmästaren Bo Rappne ger sina bästa giftfria tips.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.