Tonåringar värda miljarder

Tonåringar värda miljarder

Svenska tonåringar har det gott ställt. I alla fall i genomsnitt. Sin egen ekonomi har de flesta däremot ingen större koll på.

Susanne Ståhl Published: 9 Oct, 2007
mlns="http://xmlns.escenic.com/2009/import" source="teknomediaPictures" sourceid="http://www.testfakta.se/img/2007/10/9/18648.jpg"/>
- Jag får mitt barnbidrag, 1100 kronor i månaden. Det ska räcka till nöjen, kläder och sånt. Jag jobbar extra också.
Det berättar Oscar Calle Broberg som är 15 år och bor i Stockholm.
Svenska tonåringar mellan 13-17 år kan totalt spendera sju miljarder kronor per år. Det mesta går till konsumtion, sparande kommer först på sjätte plats när tonåringarna får rangordna vad de gör med sina pengar.
Undersökningen är gjord av Synovate, på uppdrag av Nordea och har utförts för fjärde året i rad.
Drygt hälften av de sju miljarderna, 4,5 miljarder, får tonåringarna i fickpengar, resten tjänar de ihop eller får som extrapengar. Inte så oväntat är det stora skillnader mellan barn till höginkomsttagare och övriga. Tjejerna har mer pengar att röra sig med än killar, vilket delvis hänger ihop med att de äldre tjejerna arbetar extra mer än killarna. Var tredje 16-17 åring jobbar extra, tjejer i högre grad än killar.
De äldre tjejerna är även duktigast på att spara, och har i genomsnitt 8015 kronor i sparkapital, medan de äldre killarna har 7120 kronor. Tjejerna sparar främst till resa/semester och kläder och killarna sparar till datorer.
De flesta uppger att de har dålig koll på sin egen ekonomi och endast ett fåtal gör någon budget. Istället tittar man i plånboken för att ta reda på hur mycket pengar man har.
Bland 15-17-åringarna har 80 procent bankkort och drygt 40 procent har Internetbank.

Genomsnittlig månadsinkomst (fickpeng + lön efter skatt)
Killar 13-14 år: 395 kr mån
Tjejer 13-14 år: 542 kr mån
Killar 15-17 år: 1021 kr mån
Tjejer 15-17 år: 1295 kr mån

Det här lägger tonåringarna pengar på
1. Fika, läsk, godis etc. 84 procent
2. Underhållning, nöje. 78 procent
3. Kläder, skor. 62 procent
4. Mobilkostnader. 55 procent
5. Accessoarer, make up, smycken.  50 procent
6. Sparande. 40 procent
7. Böcker och tidningar. 35 procent

facebook Comments

Fler nyheter

Allt större barngrupper på fritids

Barngrupperna på fritidshemmen blir större, men antalet pedagoger blir inte fler i samma takt. Det visar statistik från Skolverket som SR Ekot tagit del av.

Influensavaccin stoppas helt och hållet

Nyligen drogs en tillverkningssats av influensavaccinet Preflucel tillbaka. Nu stoppar Läkemedelsverket allt Preflucel-vaccin i Sverige i väntan på att det stora antalet biverkningar utreds.

Miljövänliga båttvättar motverkar sitt syfte

De senaste åren har mycket pengar satsats på särskilda båttvättar som ett miljövänligare alternativ till giftiga båtbottenfärger. Men en ny rapport visar att tvättarna istället kan sprida gamla skadliga färger i vattnet.

Ny fästingburen smitta kan ge blodpropp

En ny fästingburen sjukdom har upptäckts. Symptomen för "neo-sjukdomen" är långvarig hög feber, hosta och värk. Om den smittade har nedsatt immunförsvar kan sjukdomen även orsaka blodproppar.

Kronofogden slarvar med räkningar

Kronofogden slarvar med sina egna räkningar. Sedan 2009 har myndigheten tvingats betala 131.620 kronor i påminnelseavgifter och dröjsmålsräntor på grund av sena fakturor, skriver Dagens Nyheter.

Vaccin mot säsongsinfluensa dras tillbaka

En tillverkningssats av influensavaccinet Preflucel, dras tillbaka av tillverkaren, uppger Läkemedelsverket. Allt för många biverkningar rapporterats in – vissa av dessa har varit allvarliga.

Fördubbling av plötslig spädbarnsdöd

Antalet barn som dör i plötslig spädbarnsdöd stiger. För fyra år sedan dog 13 barn i plötslig spädbarnsdöd och 2010 var siffran 27, alltså en fördubbling på tre år

Fruktmüsli rena rama sockerbomben

Vanlig fruktmüsli kan innehålla upp till 27 procent socker, visar Testfaktas granskning av tio fabrikat. Fyra av tio müsliblandningar innehåller även mögelgift, om än i låga halter.

Direktreklam från banker minst omtyckt

Svenskarna vill hellre få reklam via brevlådan än via radio och tv. Och några annonser i mobilen vill man absolut inte ha, visar en ny undersökning från Sifo och Posten.

Dricksvattnet hotat av klimatförändringar

Klimatförändringar och mer nederbörd innebär stora påfrestningar på våra vattensystem. Nu vill myndigheter och experter säkra svenskarnas dricksvatten på sikt.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.