Allt svårare hitta rätt storlek

Allt svårare hitta rätt storlek

En svensk 38 är en italiensk 44. EU laddar för ett nytt och gemensamt storlekssystem. Men de stora länderna bromsar.

Testfakta Published: 11 Oct, 2010

Fel på storleken eller några plågsamma extra kilon som smugit sig in i midjemåttet? Många vittnar om storleksförvirring i provhyttens kalla ljus. Förklaringen är inte bara att vi svenskar blivit både tyngre och längre, vilket bland annat gjort att medium för damer på några år gått från 38-40 till 40-42.  
Storlekarna varierar också allt mer i takt med klädhandeln internationaliserats och allt fler köper kläder över nätet.
En tillverkare måste leverera samma klädmodell till fler marknader än tidigare, där kroppskonstitutionerna ser olika ut. Enligt europeiska standardmätningar är exempelvis italienarna mindre än svenskarna, medan svenska kvinnor har lite större stuss än sina franska systrar. 
Många som shoppar kläder på utlandsresan vet också hur svårt det kan vara att översätta storleken till svensk standard. Det beror inte bara på att vi är större än till exempel italienarna. Även måttstandarden ser olika ut.

– I Italien får man exempelvis gå upp sex storlekar, till en 44, om man söker en svensk 38, säger Maria Karlsson, projektledare på SIS, Swedish Standards Institute.
Men storlekar kan också variera kraftigt på samma marknad. Förra året gjordes en samnordisk undersökning bland konsumentmyndigheterna som bland annat visade att vissa byxor som märkta i large kunde vara mindre än andra byxor som var märkta med small.
Generellt var variationerna större bland kvinnokläder än kläder för män. Även ungdomskläder visade stora variationer, i till exempel butiker som sålde vuxenkläder var även ungdomskläderna ofta större.
Inom EU arbetar standardiseringsorganisationen CEN sedan flera år tillbaka på en gemensam klädmärkning. Men arbetet har gått trögt. En anledning är att de stora medlemsländernas måttsystem skiljer sig åt, och det ligger ett inbyggt motstånd i att gå över till ett nytt.
– Det har bland annat funnits ett motstånd hos britterna att gå över till det centimetersystem som är grunden i det nya storlekssystemet. Men i takt med att allt fler till exempel köper kläder över nätet blir det viktigare med ett enhetligt system, säger Maria Karlsson som även är en av Sveriges representanter i gruppen som ska försöka enas om en ny måttstandard.

Det nya systemet tar hänsyn till fler parametrar än tidigare, vilket också betyder att det kan förekomma fler varianter av ett plagg i butiken.
– Ett så kallat piktogram som visar en människokropp ska hjälpa konsumenterna att bättre läsa av hur ett visst kläddplagg passar just deras kropp. Du ska helt enkelt få fram en bättre passningsförmåga, säger Maria Karlsson.
Storlekssystemet bygger på fyra punkter som översätter kroppsmått till standardiserade mått. Tre av fyra punkter har EU-länderna enats om. Den fjärde punkten, som handlar om att översätta storlekskoder till vardagliga storleksbenämningar, är svårlöst.

– Än så länge har man inte kunnat enas om piktogrammet till exempel ska vara kopplad till prislappen eller sitta på vägg där kunden själv kan göra jämförelser.

Det finns också miljöaspekter med ett träffsäkrare storlekssystem. Spillet av modeller som bokstavligen inte håller måttet blir mindre. Även returerna väntas bli färre.

– I England skickar postorderföretagen beställda plagg i två storlekar. Konsumenten returnerar ett av dem. Förhoppningsvis kan det här minska transporterna, säger Maria Karlsson.

Hon har svårt att bedöma när det nya storlekssystemet kan lanseras. Ett nytt möte är planerat till nästa vår.

Räkna alltså med att dröjer några år till innan vi har ett EU-anpassat storlekssystem. Men även om länderna har svårt att enas så pågår redan ett slags standardisering som drivs fram av klädjättarna själva. Åke Weyler var tidigare vd för Textilimportörerna och jobbar i dag som konsult med bland annat inriktning på internationella handelsfrågor.

– Det här påverkar i första hand tillverkare av specialkläder och mindre återförsäljare. De flesta stora klädkedjor som H&M har i praktiken redan gått över till en standard med sin S-,M- och L-märkning, som är gemensam för deras marknader, säger han.
Under tiden rekommenderar han det säkraste sättet att testa storleken.

– Det är alltid bäst att prova.

Svårt även med skostorlekar

Svenskarna må ha blivit tjockare, men fötterna har inte blivit så mycket större. Ändå upplever många samma problem med skostorlekar som med klädstorlekar: de tidigare storlekarna gäller inte längre. Den som tidigare hade 44 får nu köpa en 46.

– Det är av samma orsak som på klädmarknaden. Den har internationaliserats, säger Reidun Löwendahl, projektledare på SIS.

Men till skillnad från klädmarknaden pågår inget samarbete för att skapa en ny storleksstandard för skor.

– Nej, när det gäller skor drivs frågan av tillverkarna själva. Särskilt de kinesiska tillverkarna vill hitta en modell som fungerar för hela världen, inte minst för att allt fler skor tillverkas i just Kina. Rent generellt kan man säga att deras skor varit lite smalare än tidigare. 

facebook Comments

Fler nyheter

Ny tillsatsapp ska guida bland E-numren

Vad betyder alla förkortningar och symboler på livsmedelsförpackningarna? Konsumentföreningen Stockholm har tagit fram två nya appar som ska göra besöket i affären enklare.

Var femte svensk beredd att köpa läkemedel olagligt.

I Sverige får receptbelagda läkemedel bara säljas på godkända apotek. Ändå är 20 procent av svenskarna beredda att handla läkemedel i andra typer av butiker, utan varken recept eller läkarkontakt, visar Läkemedelsverkets undersökning.

För höga gifthalter i många hemelektronikprodukter

12 av 63 undersökta hemelektronikprodukter innehöll för höga halter av bly eller bromerade flamskyddsmedel, visar Kemikalieinspektionens marknadskontroll för 2012. Sju av produkterna anmäldes misstänkta för brott till miljöåklagare.

Här är årets bästa sommardäck

Äntligen smälter snön, och det börjar bli dags att byta till sommardäck igen. Testfakta listar vinnarna i tre stora däckstester.

Husdjurets sista vila - på kommunens villkor

Kommunen avgör om vi får begrava ett älskat husdjur i trädgården eller inte. Men reglerna kan se olika ut. Dessutom råder brist på djurkyrkogårdar i flera delar av landet, och det blir allt vanligare att husdjuret kremeras.

Fraset sitter i järnet

Frasig och läcker eller degig och disktraslik. Skillnaden i hur olika våffeljärn gräddar samma smet är milsvid, visar Testfaktas jämförelse.
Laboratorietest

Hälften av stövlarna spricker med tiden

Som nya klarar alla gummistövlar vätan. Men det är stora skillnader på hur bra de klarar att åldras, och hur bra stöd de ger åt små barnfötter, visar Testfaktas test.

EU-krav på energisnålare dammsugare

Om drygt ett år införs ett tak för hur mycket el en dammsugare får dra. Samtidigt kommer regler för hur bra de ska dammsuga och hur mycket de får bullra.

Bränslesnålare bilar har minskat utsläppen

Utsläppen av koldioxid från vägtrafiken minskade med tre procent 2012 jämfört med året innan. En viktig orsak är nya bränslesnålare bilar.

Här är tjänsterna som gör mobilen till plånbok

I 20 år har teknikerna drömt om att göra mobilen till plånbok. Nu tar utvecklingen fart, sedan både telebolagen och bankerna lanserat tjänster som slåss med etablerade aktörer på marknaden. Testfakta tittar närmare på några av de nya betallösningarna.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.