Allt svårare hitta rätt storlek

Allt svårare hitta rätt storlek

En svensk 38 är en italiensk 44. EU laddar för ett nytt och gemensamt storlekssystem. Men de stora länderna bromsar.

Testfakta Published: 11 Oct, 2010

Fel på storleken eller några plågsamma extra kilon som smugit sig in i midjemåttet? Många vittnar om storleksförvirring i provhyttens kalla ljus. Förklaringen är inte bara att vi svenskar blivit både tyngre och längre, vilket bland annat gjort att medium för damer på några år gått från 38-40 till 40-42.  
Storlekarna varierar också allt mer i takt med klädhandeln internationaliserats och allt fler köper kläder över nätet.
En tillverkare måste leverera samma klädmodell till fler marknader än tidigare, där kroppskonstitutionerna ser olika ut. Enligt europeiska standardmätningar är exempelvis italienarna mindre än svenskarna, medan svenska kvinnor har lite större stuss än sina franska systrar. 
Många som shoppar kläder på utlandsresan vet också hur svårt det kan vara att översätta storleken till svensk standard. Det beror inte bara på att vi är större än till exempel italienarna. Även måttstandarden ser olika ut.

– I Italien får man exempelvis gå upp sex storlekar, till en 44, om man söker en svensk 38, säger Maria Karlsson, projektledare på SIS, Swedish Standards Institute.
Men storlekar kan också variera kraftigt på samma marknad. Förra året gjordes en samnordisk undersökning bland konsumentmyndigheterna som bland annat visade att vissa byxor som märkta i large kunde vara mindre än andra byxor som var märkta med small.
Generellt var variationerna större bland kvinnokläder än kläder för män. Även ungdomskläder visade stora variationer, i till exempel butiker som sålde vuxenkläder var även ungdomskläderna ofta större.
Inom EU arbetar standardiseringsorganisationen CEN sedan flera år tillbaka på en gemensam klädmärkning. Men arbetet har gått trögt. En anledning är att de stora medlemsländernas måttsystem skiljer sig åt, och det ligger ett inbyggt motstånd i att gå över till ett nytt.
– Det har bland annat funnits ett motstånd hos britterna att gå över till det centimetersystem som är grunden i det nya storlekssystemet. Men i takt med att allt fler till exempel köper kläder över nätet blir det viktigare med ett enhetligt system, säger Maria Karlsson som även är en av Sveriges representanter i gruppen som ska försöka enas om en ny måttstandard.

Det nya systemet tar hänsyn till fler parametrar än tidigare, vilket också betyder att det kan förekomma fler varianter av ett plagg i butiken.
– Ett så kallat piktogram som visar en människokropp ska hjälpa konsumenterna att bättre läsa av hur ett visst kläddplagg passar just deras kropp. Du ska helt enkelt få fram en bättre passningsförmåga, säger Maria Karlsson.
Storlekssystemet bygger på fyra punkter som översätter kroppsmått till standardiserade mått. Tre av fyra punkter har EU-länderna enats om. Den fjärde punkten, som handlar om att översätta storlekskoder till vardagliga storleksbenämningar, är svårlöst.

– Än så länge har man inte kunnat enas om piktogrammet till exempel ska vara kopplad till prislappen eller sitta på vägg där kunden själv kan göra jämförelser.

Det finns också miljöaspekter med ett träffsäkrare storlekssystem. Spillet av modeller som bokstavligen inte håller måttet blir mindre. Även returerna väntas bli färre.

– I England skickar postorderföretagen beställda plagg i två storlekar. Konsumenten returnerar ett av dem. Förhoppningsvis kan det här minska transporterna, säger Maria Karlsson.

Hon har svårt att bedöma när det nya storlekssystemet kan lanseras. Ett nytt möte är planerat till nästa vår.

Räkna alltså med att dröjer några år till innan vi har ett EU-anpassat storlekssystem. Men även om länderna har svårt att enas så pågår redan ett slags standardisering som drivs fram av klädjättarna själva. Åke Weyler var tidigare vd för Textilimportörerna och jobbar i dag som konsult med bland annat inriktning på internationella handelsfrågor.

– Det här påverkar i första hand tillverkare av specialkläder och mindre återförsäljare. De flesta stora klädkedjor som H&M har i praktiken redan gått över till en standard med sin S-,M- och L-märkning, som är gemensam för deras marknader, säger han.
Under tiden rekommenderar han det säkraste sättet att testa storleken.

– Det är alltid bäst att prova.

Svårt även med skostorlekar

Svenskarna må ha blivit tjockare, men fötterna har inte blivit så mycket större. Ändå upplever många samma problem med skostorlekar som med klädstorlekar: de tidigare storlekarna gäller inte längre. Den som tidigare hade 44 får nu köpa en 46.

– Det är av samma orsak som på klädmarknaden. Den har internationaliserats, säger Reidun Löwendahl, projektledare på SIS.

Men till skillnad från klädmarknaden pågår inget samarbete för att skapa en ny storleksstandard för skor.

– Nej, när det gäller skor drivs frågan av tillverkarna själva. Särskilt de kinesiska tillverkarna vill hitta en modell som fungerar för hela världen, inte minst för att allt fler skor tillverkas i just Kina. Rent generellt kan man säga att deras skor varit lite smalare än tidigare. 

facebook Comments

Fler nyheter

Så hittar du bästa mobiltelefonlösningen för ditt barn

För många barn står en egen mobiltelefon överst på önskelistan. Men en ny mobiltelefon kan innebära både oväntade kostnader och oanade risker. Idag erbjuder flera mobiloperatörer särskilda lösningar för barn och barnfamiljer. Testfakta guidar bland tjänsterna.

Risk för metallspån i ICA:s skinka

ICA återkallar fem charkartiklar av sitt eget märke sedan det blivit känt att produkterna kan innehålla metallspån.

Höga halter arsenik i kosttillskott

Livsmedelsverket varnar för extremt höga halter arsenik i det asiatiska kosttillskottet Superior Niu-Huang Chieh-tu-pien. Om man doserar kosttillskottet enligt förpackningens rekommendationer blir halten arsenik så hög att det kan innebära en allvarlig hälsofara.
Laboratorietest

Underkänt för åtta av tio flytvästar

Bara två av de uppblåsbara flytvästarna i Testfaktas test får godkänt. Resterande åtta lyckas inte hålla munnen tillräckligt högt över vattenytan.

Mycket luft och tillsatser i glassen

55 eller 14 procent luft i glassen? Fem E-ämnen eller inga? Det är stora skillnader på innehållet i olika glassmärken, visar Testfaktas jämförelse.

Fler drar ner på köttet efter skandalerna

Var fjärde svensk uppger att de äter mindre kött efter vårens köttskandaler.

Rätt torrtoa kan lösa skitproblemen på landet

Av en miljon enskilda avlopp i Sverige är bara hälften godkända, och mer än vart tionde direkt olagligt. För stugägare som måste uppgradera sig kan torrtoaletten vara en enkel och billig lösning. Testfakta guidar till sex olika modeller.

Miljöfarliga kemikalier i solkrämer

Samma UV-filter som används i solkrämer klassificeras som miljöfarliga när de används i industriella produkter. Nu behöver lagstiftningen bli bättre, anser forskare.
Laboratorietest

Dyra papper torkar inte bättre

Vinnare i toalettpappershyllan är det papper som håller bäst och samtidigt är mjukt och lent. Testfaktas test visar också att det inte är de dyraste rullarna som är bäst.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.