Allt svårare hitta rätt storlek

Allt svårare hitta rätt storlek

En svensk 38 är en italiensk 44. EU laddar för ett nytt och gemensamt storlekssystem. Men de stora länderna bromsar.

Testfakta Published: 11 Oct, 2010

Fel på storleken eller några plågsamma extra kilon som smugit sig in i midjemåttet? Många vittnar om storleksförvirring i provhyttens kalla ljus. Förklaringen är inte bara att vi svenskar blivit både tyngre och längre, vilket bland annat gjort att medium för damer på några år gått från 38-40 till 40-42.  
Storlekarna varierar också allt mer i takt med klädhandeln internationaliserats och allt fler köper kläder över nätet.
En tillverkare måste leverera samma klädmodell till fler marknader än tidigare, där kroppskonstitutionerna ser olika ut. Enligt europeiska standardmätningar är exempelvis italienarna mindre än svenskarna, medan svenska kvinnor har lite större stuss än sina franska systrar. 
Många som shoppar kläder på utlandsresan vet också hur svårt det kan vara att översätta storleken till svensk standard. Det beror inte bara på att vi är större än till exempel italienarna. Även måttstandarden ser olika ut.

– I Italien får man exempelvis gå upp sex storlekar, till en 44, om man söker en svensk 38, säger Maria Karlsson, projektledare på SIS, Swedish Standards Institute.
Men storlekar kan också variera kraftigt på samma marknad. Förra året gjordes en samnordisk undersökning bland konsumentmyndigheterna som bland annat visade att vissa byxor som märkta i large kunde vara mindre än andra byxor som var märkta med small.
Generellt var variationerna större bland kvinnokläder än kläder för män. Även ungdomskläder visade stora variationer, i till exempel butiker som sålde vuxenkläder var även ungdomskläderna ofta större.
Inom EU arbetar standardiseringsorganisationen CEN sedan flera år tillbaka på en gemensam klädmärkning. Men arbetet har gått trögt. En anledning är att de stora medlemsländernas måttsystem skiljer sig åt, och det ligger ett inbyggt motstånd i att gå över till ett nytt.
– Det har bland annat funnits ett motstånd hos britterna att gå över till det centimetersystem som är grunden i det nya storlekssystemet. Men i takt med att allt fler till exempel köper kläder över nätet blir det viktigare med ett enhetligt system, säger Maria Karlsson som även är en av Sveriges representanter i gruppen som ska försöka enas om en ny måttstandard.

Det nya systemet tar hänsyn till fler parametrar än tidigare, vilket också betyder att det kan förekomma fler varianter av ett plagg i butiken.
– Ett så kallat piktogram som visar en människokropp ska hjälpa konsumenterna att bättre läsa av hur ett visst kläddplagg passar just deras kropp. Du ska helt enkelt få fram en bättre passningsförmåga, säger Maria Karlsson.
Storlekssystemet bygger på fyra punkter som översätter kroppsmått till standardiserade mått. Tre av fyra punkter har EU-länderna enats om. Den fjärde punkten, som handlar om att översätta storlekskoder till vardagliga storleksbenämningar, är svårlöst.

– Än så länge har man inte kunnat enas om piktogrammet till exempel ska vara kopplad till prislappen eller sitta på vägg där kunden själv kan göra jämförelser.

Det finns också miljöaspekter med ett träffsäkrare storlekssystem. Spillet av modeller som bokstavligen inte håller måttet blir mindre. Även returerna väntas bli färre.

– I England skickar postorderföretagen beställda plagg i två storlekar. Konsumenten returnerar ett av dem. Förhoppningsvis kan det här minska transporterna, säger Maria Karlsson.

Hon har svårt att bedöma när det nya storlekssystemet kan lanseras. Ett nytt möte är planerat till nästa vår.

Räkna alltså med att dröjer några år till innan vi har ett EU-anpassat storlekssystem. Men även om länderna har svårt att enas så pågår redan ett slags standardisering som drivs fram av klädjättarna själva. Åke Weyler var tidigare vd för Textilimportörerna och jobbar i dag som konsult med bland annat inriktning på internationella handelsfrågor.

– Det här påverkar i första hand tillverkare av specialkläder och mindre återförsäljare. De flesta stora klädkedjor som H&M har i praktiken redan gått över till en standard med sin S-,M- och L-märkning, som är gemensam för deras marknader, säger han.
Under tiden rekommenderar han det säkraste sättet att testa storleken.

– Det är alltid bäst att prova.

Svårt även med skostorlekar

Svenskarna må ha blivit tjockare, men fötterna har inte blivit så mycket större. Ändå upplever många samma problem med skostorlekar som med klädstorlekar: de tidigare storlekarna gäller inte längre. Den som tidigare hade 44 får nu köpa en 46.

– Det är av samma orsak som på klädmarknaden. Den har internationaliserats, säger Reidun Löwendahl, projektledare på SIS.

Men till skillnad från klädmarknaden pågår inget samarbete för att skapa en ny storleksstandard för skor.

– Nej, när det gäller skor drivs frågan av tillverkarna själva. Särskilt de kinesiska tillverkarna vill hitta en modell som fungerar för hela världen, inte minst för att allt fler skor tillverkas i just Kina. Rent generellt kan man säga att deras skor varit lite smalare än tidigare. 

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Blöta bakar i vattentäta overaller

När Testfakta testar fjorton av säsongens vinteroveraller håller de god kvalitet över lag, men två overaller håller inte tätt där det är som viktigast – i baken.

Minskning av tungmetaller i avsloppsslammet

Förekomsten av giftiga tungmetaller i avsloppsslammet i de svenska reningsverken har minskat kraftigt de senaste femton åren, enligt branschorganet Svenskt vatten som företräder de svenska kommunala reningsverken.
Laboratorietest

Känt miljögift i flera av barnjeansen

Nio av tio barnjeans innehåller kemikalier, visar Testfaktas test. Framför allt är det miljön som tar stryk när giftiga ämnen rinner ut med tvättvattnet.

Rostfria matlådor återtar lunchrummet

Efter rapporter om skadliga ämnen i plast väljer många att kasta de gamla matlådorna och ersätta dem med glas och rostfritt. Men enligt Livsmedelsverket är riskerna med plastlådorna små – förutsatt att du använder rätt bytta till rätt sak.

Svag minskning av obetalda snabblån

Den kraftiga ökningen av obetalda snabblån hos Kronofogden har stannat av. Det visar statistik för första halvåret 2013.

Bristande märkning av broddar

Halkskydd som går att köpa i Sverige är ofta dåligt märkta, visar en granskning från Konsumentverket. 10 av 29 kontrollerade skydd saknade CE-märkning som garanterar att produkter uppfyller EU:s säkerhetskrav.
Laboratorietest

Inget tvättmedel är helt fläckfritt

Det skiljer mycket i rengöringsförmåga mellan olika kulörtvättmedel. Men ingen produkt klarar fläckar från kaffe och te, visar Testfaktas test. De tre bästa produkterna är alla kedjornas egna varumärken.

Konsumentverket stoppar farlig barnvagn

Barnvagnen 2ME San Fransisco har så allvarliga brister att ett barn riskerar kvävning, fallskador och klämskador. Nu stoppar Konsumentverket vagnen.

Förskottshyra kan bli krav för andrahandsboende

Den som vill hyra en lägenhet i andra hand kan i framtiden bli tvungen att betala flera månadshyror i deposition till ett låst konto, skriver tidningen Hem & Hyra.
Laboratorietest

Kameran som tar bäst bilder

Zoom, bättre optik och många smarta funktioner gör att kompaktkameran kan ta betydligt bättre bilder än mobilen. Men vissa tillverkare lyckas bättre än andra, visar Testfaktas test.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.