Dåligt med näring i hälften av jordarna

Dåligt med näring i hälften av jordarna

Laboratorietest

Det är mycket stor kvalitetsskillnad mellan olika typer av planteringsjord. Det visar Testfaktas laboratorieanalys av 17 olika fabrikat. - Vissa av jordarna innehåller för lite näring. De är helt enkelt av låg kvalité, säger hortonomen Björn Gustavsson.

Laboratorietest
Mikael Bergling Publicerad: 11 apr, 2007
Läs senare

Testfakta har laboratorieanalyserat innehållet i 17 olika fabrikat med planteringsjord.
De praktiska analyserna har gjort av laboratorieföretag Analycen i Kristianstad.

- Enkelt uttryckt kan man säga att vi har undersökt hur mycket näring som tillförts jordarna och hur bra det väntas växa i dem. Fattas det något näringsämne märks det direkt på västligheten. Det räcker alltså inte att 19 av 20 näringsämnen är bra för att en jord ska hålla tillräckligt hög kvalité, säger Björn Gustavsson som är hortonom och agronomie doktor och den som har ansvarat för undersökningen vid Analycen.
    Enligt undersökningen varierar i näringsinnehållet mycket mellan olika fabrikat. Bäst, men också dyrast, är Hasselfors P-jord som har använts som referensjord.
Bland de konstgödslade jordarna hamnar Hasselfors planteringsjord, Weibull proffs och Hasselfors Haga i topp. Samtliga är näringsrika och välbalanserade.
Sämst bland de konstgödslade jordarna är K-rauta, Gardol och Econova med för högt pH-värde och för dåligt näringsvärde.
Bäst naturgödslade jord är Plantagen Special, den enda naturgödslade jorden i urvalet som inte är KRAV-märkt. Hasselfors KRAV-märkta plantjord fick sämst betyg på grund av för lågt Ph-värde och dåligt näringsvärde.
- Undersökningen ger en ganska bra bild av kvalitén på de planteringsjordar som säljs i Sverige, framför allt av deras näringsstatus. Det är bra. Näringsstatusen är avgörande för resultatet vid den här typen av odling, eftersom man inte kan räkna med att konsumenten tillsätter näring själv, säger Lennart Mattsson som är agronomie doktor och forskningsledare vid avdelningen för växtnäringslära vid Sveriges Lantbruksuniversitet och en av dem som har hjälpt oss med att analysera resultatet.
- En del av de undersökta jordarna är direkt dåliga och ger inte bra odlingsresultat. Den som till exempel köper fem säckar jord för hundra kronor får ofta jord med väldigt högt, men inte så välgödslat, torvinnehåll.
Enligt Björn Gustavsson borde det ställas högre krav på innehållet i säckar med planteringsjord.
- Företagen borde också bli betydligt bättre på att informera konsumenterna om vad jordarna egentligen innehåller. I dag är konsumenterna utlämnade när de handlar jord. Det finns till exempel inga riktiga gränsvärden för vad jordarna ska innehålla.
Lennart Mattsson är av liknande uppfattning.
- Även om det står på förpackningen vad jorden innehåller kan det vara svårt för konsumenterna att jämföra och tolka värdena. Företagen bör helt klart bli bättre på information.

Fakta

Sjutton olika sorters planteringsjord har laboratorieanalyserats på Analycen i Kristianstad. Jordarna har genomgått en så kallad Spurway-analys, vilken omfattar följande parametrar: surhetsgrad (Ph-värde), salthalt samt andelen torv, aluminium, kalcium, kalium, magnesium, mangan, natrium, ammonium, nitratkväve, sulfatsvavel, bor, fosfor, järn och zink.

Resultatet för de olika analysparametrarna har betygsatts 1-5, där 5 är bäst. I totalbetyget har följande parametrar vägt tyngst:

- Ph-värde - viktigt för växternas näringsupptagning.
- Kväve (ammounium+nitrat), fosfor och kalium - gödningsämnen, viktiga för tillväxten.
- Bor och järn – påverkar växternas/blommornas färger samt blomningen.
- Magnesium - viktigt för plantornas utveckling.
- Svavel - för låg svavelhalt kan ge bleka och slingriga plantor.
- Zink – zinkfattig jord kan ge strimmiga blad (gulgröna fält).

Andelen torv har inte påverkat betyget. Torvhalten är mer en planteringsteknisk aspekt som inte påverkar jordens näringsvärde. En för hög torvhalt gör det svårt att återfukta jorden när den torkat ut medan en för låg torvhalt gör jorden för kompakt.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Kameran som ger mest action

Från att ha varit en specialpryl för extremsportare har actionkameran blivit en storsäljare även bland vanliga konsumenter. Testfakta tog hjälp av en världsmästare i downhillcykling för att jämföra åtta olika märken.

Laboratorietest

Bästa stavmixern under 500-lappen

En bra stavmixer ska finfördela maten, vara bekväm att arbeta med och inte alltför högljudd. Testfakta har testat åtta billiga modeller.

Bedragare köpte kläder – Helen fick räkningen

Modeföretaget Zalando har blivit en storspelare på den svenska klädmarknaden. Men nätbutiken används också flitigt av bedragare. Någon möjlighet att förhindra att ens personuppgifter utnyttjas för köp på sajten finns inte.
Laboratorietest

Barnjeansen som håller bäst

Vårväder betyder jeanskläder till barnen. Men vill du slippa hål, otrevliga ämnen och att jeansen krymper gäller det att välja rätt fabrikat, visar Testfaktas test.

Glasbit i soltorkade tomater från Zeta

Livsmedelsföretaget Di Luca & Di Luca återkallar ett parti med soltorkade tomater efter att glas påträffats i produkter.
Laboratorietest

Ifrågasatta ämnen i jordgubbar

Livsmedel får inte innehålla hormonstörande ämnen från bekämpningsmedel. Ändå finns de där, visar Testfaktas test av frysta jordgubbar. – Det är skandal att vi ännu inte har någon tydlig lagstiftning kring det här, säger professor Christina Rudén.

Så maxar du ditt trådlösa nätverk

Tycker du att nätverket hemma är slött? Kanske har du fått en för gammal utrustning från din bredbandsleverantör. – Vissa skickar ut utrustning som inte klarar tjänsten de erbjuder. Det är som att sälja en bil utan ratt, säger experten.

Så fortsätter du skidsäsongen på hjul

Rullskidåkning har gått från specialträning för skideliten till en motionsform för alla. Testfakta tipsar om vad du behöver för att fortsätta skidsäsongen på hjul.
Laboratorietest

Dåliga sömmar ger blöta bakar

Flera av årets regnställ för barn läcker i sömmarna, visar Testfaktas test. Däremot hittade laboratoriet inga farliga kemikalier i något av plaggen.

Bästa och sämsta snabbmaten

Vad är minst onyttigt av pizza, hamburgare och kebab? Testfakta har tillsammans med dietisten Sara Ask jämfört nio olika snabbmatsrätter.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.