Bästa tipsen för skridskoturen

Bästa tipsen för skridskoturen

Är nyårslöftet att du ska börja motionera mer? Då kanske ett par långfärdsskridskor med tillhörande utrustning kan vara ett alternativ i vinter. Testfakta ger dig bästa tipsen för långfärd på isen.

Martin Hansson Publicerad: 31 Dec, 2011
Läs senare

Det är inte bara sommartid som sjöar och skärgårdar befolkas numera. Intresset för långfärdsskridskor har exploderat de senaste åren och kan närmast beskrivas som en folkrörelse. Frilufsfrämjandet, Friskis & Svettis och olika skridskoklubbar ordnar mängder av långturer i grupp liksom kurser i bland annat iskunskap. För nybörjaren kan det vara vettigt att kontakta en förening innan man ger sig ut på öppen is. Det menar Jan Insulander på Frilufsfrämjandet, som nämner tre viktiga saker att ha med sig på långfärden.
– Kunskap, rätt utrustning och sällskap. En is är aldrig helt säker. Man måste kunna läsa av skiftningar i färg och ljud vilket kräver både kunskap och erfarenhet. Och har man inte den bör man åka tillsammans med andra som har, säger han.

Det stora intresset för långfärdsåkning har även drivit på utvecklingen av nya produkter. Det första valet man står inför i sportbutiken är lös eller fast häl. Tidigare låg hälen alltid fast mot skridskorna med hjälp av en rem- eller kabelbindning. Men allt fler använder så kallade klappskridskor där bindningen är densamma som på vanliga längdskidor. Den anses ge snabbare åkning eftersom skäret kan bli längre när hälen är lös.
– Men de flesta kan inte utnyttja detta. Den största fördelen är att det är lättare att få tag i bra skor. Här har du hela sortimentet för längdåkning att välja bland. Dessutom kan man alltså använda samma pjäxor för både skridskor och skidor vilket är bra.

Just valet av pjäxor har störst betydelse för åkupplevelsen. Den ska sitta skönt och inte vara alltför stel och klumpig eftersom du behöver kunna flexa foten under skäret. Dessutom bör pjäxan vara vattentät och fungera bra att gå i.
– Vissa skidpjäxor har bara en glatt plastsula och det är inte att rekommendera. Ofta måste man gå vissa sträckor mellan sjöar eller där isen inte går att åka på. Och då krävs ett par pjäxor med ordentlig gummisula som man inte bara halkar runt på.

När väl pjäxor och skridskor är införskaffade är det dags att tänka på säkerheten. Ispiken utgör både ditt känselspröt för att undersöka isen och ett bra stöd under åkningen. I dag använder många dubbla ispikar och tar sig fram som skidåkare över isen. Ett annat måste är ryggsäcken. Den är inte bara till för att förvara ombyteskläder, livlina och fika, utan fungerar också som flythjälp om olyckan är framme.
– Det är stor skillnad att ligga med vatten till strax under bröstvårtorna i stället för ända upp till hakan. Då kan man ligga där i lugn och ro tills någon har kastat i en livlina.

Därför är det viktigt att ryggsäcken är tillräckligt stor, cirka 50 liter, och försedd med grenrem så den inte åker upp över huvudet när man hamnar i vattnet. Flytförmågan förstärks också när ombyteskläderna ligger tillslutna plastpåsar.

Även isdubbar kan vara bra att ha med sig, men enligt Jan Insulander är de överskattade ur säkerhetssynpunkt. Han är kritisk till hur livräddningssällskapet genom alla år har lyft fram just isdubbarna. All erfarenhet visar nämligen att nästan ingen klarar att ta sig upp ur en vak på egen hand.

– Risken är att man bara invaggar folk i en falsk säkerhet. Det är mycket viktigare med kunskap och sällskap.

Förutom skridskor, pjäxor och den absolut viktigaste säkerhetsutrustningen använder många hjälm och olika skydd för knän och armbågar. Ska man köpa allt som rekommenderas kan tusenlapparna snabbt rinna i väg. Ett bra tips är att börja i mindre skala och hyra eller låna utrustning av någon kompis för att reda på om sporten verkligen passar. På många håll kan man även nybörjare låna skridskor och pjäxor hos Frilufsfrämjandet. Och på sajter som Blocket finns ett stort utbud av begagnade pjäxor och skridskor.
– Det finns egentligen inga dåliga märken på marknaden. Jag tycker man kan börja med något billigare och uppgradera sig efterhand, säger Jan Insulander.

Med rätt skötsel av utrustningen blir också åkningen roligare. Ett par långfärdsskridskor bör slipas hos en specialist någon gång per år. För att bevara skärpan är det även bra att dra ett bryne längs skenan efter varje åktur.

Köpguide: Utrustning för långfärdsskridskor

Pjäxor: Bestäm dig för lös eller fast häl. Därefter handlar det om att hitta en så skön pjäxa som möjligt. Tänk på att vissa traditionella skidpjäxor är svåra att gå i. Några fabrikat är Alpina, Lundhags Alico, Crispi, Alfa, Garamont, Everest, Salomon. Priserna varierar från en femhundring upp till 2500 kronor.

Skridskor: Populärast är fortfarande den traditionella skridskon med fast häl och rembindning. Men klick-in-bindningar där hälen sitter fast blir allt vanligare. Och numera finns även klappskridskor där hälen är lös. De vanligaste fabrikaten är Lundhags, Skyllemarks och Everest (Stadium). Kostar mellan 500 och 2000 kronor.

Bindningar: Kommer ofta med skridskon. För lös häl finns Salomon och Rottefella. För fast häl finns ett antal olika varianter med rem, kabel och olika snabbindningar. 

Isdubbar: Vanligast är ett handtag med vass spets. Vissa kan även ha visselpipa vilket är bra. Några fabrikat är Lundhags, Skyllemark och Everest. Finns från hundralappen och uppåt. 

Ispikar: Man bör alltid ha med sig en ispik ut på isarna. Kostar från 200 kronor och uppåt.

Paketpris: Det finns paket med skridskor + pjäxor och ibland även med dubbar och pik. Kan vara prisvärt men kolla så att pjäxorna verkligen sitter bra. Kostar mellan 1000 och 3500 kronor.

Slipning: Skridskorna behöver slipas någon gång om året av en specialist. Man kan lämna in skridskorna för slipning hos de flesta sporthandlare.

Bryne: Efter man har åkt ska skridskorna dras med bryne för att behålla skärpan. Enklast är om man använder ett särskilt brynställ. Kostar cikra 150 kronor.

Ryggsäck: Finns särskilda skridskoryggsäckar - bland annat Skyllermarks, Lundhags och Fjällräven. Men även en vanlig vandringsryggsäck fungerar bra. Bör rymma mellan 40 och 50 liter och vara utrustad med grenrem. Ryggsäcken ska sitta lågt på ryggen för att ge en låg tyngdpunkt. Kostar från dryga tusenlappen och uppåt.

Visselpipa: Är viktigt att ha med sig. Sitter ibland på isdubbarna.

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Superlimmet som inte fäster

Superlim gör inte alltid skäl för namnet. Testfaktas test av nio märken visar på stora skillnader i fästförmåga på olika typer av material och hur lång tid de behöver för att härda.
Det bästa limmet härdade snabbt, fäste bra på alla material och krävde bara hälften så mycket lim som de sämsta.

Laboratorietest

Kända allergener i deodoranter anges inte på förpackningen

Din deodorant gör jobbet – åtminstone när det handlar om att dölja svettlukten. Har du känslig hud ska du däremot vara uppmärksam. Testfaktas deodoranttest avslöjar att två stora tillverkare inte uppger kända allergener på sin förpackning.

Laboratorietest

Svensk kräftskiva med bitter eftersmak

En handfull svenska kräftor. Fler kan du inte äta om du vill klara riktvärdet för mängden PFAS-kemikalier som en vuxen person maximalt bör få i sig under en vecka. Den svenska kräftan har väldigt höga PFAS-nivåer jämfört med den importerade, visar Testfaktas kräfttest.

Testfaktas långtidstest av elcyklar

I flera års tid har Testfakta testat elcyklar i laboratorium. Nu tar vi steget till att testa hur elcyklarna faktiskt klarar sig när de används över längre tid. Det här är vårt långtidstest av elcyklar.

Laboratorietest

Det kan vara ditt padelrackets fel om ditt spel har blivit sämre

Man ska ju inte skylla på materialet, men världens första laboratorietest av padelracketar visar att ditt racket faktiskt kan ha förändrats. Ett testat märke visade avvikande mätvärden med 25 procent efter uthållighetstestet.

Laboratorietest

Test av tandborsthuvuden – originalet mot kopiorna

Hur bra står sig kopiorna mot originalet från Oral-B? Testfakta Research har testat och jämfört tio kompatibla borsthuvuden på den nordiska marknaden. Alla är mer eller mindre identiska till utseendet men testet visar på stora skillnader i kvalitet, känsla och prestanda.

Laboratorietest

Varierande kvalitet i fristående resårmadrasser

En fristående resårmadrass kan läggas direkt på golvet eller i en sängram. En flexibel lösning som ger ergonomi i nivå med en klassisk resårsäng. Men långt ifrån alla fabrikat håller måttet, och priset är ingen garanti för kvalitet visar Testfaktas laboratorietest av sju vanliga modeller.

Laboratorietest

Smakar det, så kostar det - även hunden behöver näringsriktig mat

Ett bra foder kan kosta upp till 13 000 kronor per år, men dyrast är inte nödvändigtvis bäst. Däremot bör man undvika de billigaste alternativen om man vill ha ett foder med bra näringsinnehåll – det visar Testfaktas test av åtta vanliga foder för mer seniora hundar.

Laboratorietest

Rusta Reflekt Nyans väggfärg

Rusta Reflekt Nyans väggfärg har genomgått Testfaktas omfattande laboratorietest och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Pulserande ljus tar bort oönskad hårväxt

Släta ben utan rakning, smärta eller kladdiga krämer? Med IPL-teknik används ljus för att ta bort håret. Men funkar tekniken och vilken apparat är bäst? Testfakta har testat sex apparater och jämfört resultaten.

Laboratorietest

Bästa kontinentalsängen i den lägre prisklassen

Med testerna redo i mobilen har sängkunderna oftast en klar åsikt om sitt sängköp.
— De yngre kunderna är speciellt medvetna om att sängköpet kan vara hemmets viktigaste, säger Agneta Winther som sålt sängar i över tio år.

 

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.